Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32003 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'spetsutbildning' (23 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      SYV-besökare

      Har ni lista på alla riksrekryterande gymnasiala utbildningar?

      Hej, Jag undrar: har ni lista på alla riksrekryterande gymnasiala utbildningar? tack på förhand!

      Milla : : Hej,det finns olika sorters Riksrekryterande gymnasiala utbildningar. En eller flera utbildningar med riksrekryteringen erbjuds på följande cirka 80 gymnasieskolor: se listan... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      ÅsaG

      Historia 3 i Stockholm?

      Hej, Min som vill plugga Sam Sam och ha möjlighet att läsa Historia 3, Jag undrar om ni kan hjälpa med var det finns en möjlighet till detta? Frisöke men kan inte få någon bra överblick. Tack på förhand.

      Milla : : Hej,kursen Historia 3 kan på SA läsas som programfördjupande (det är en icke-obligatorisk kurs) vilket man kan se i SA/programplan/Programplan_SA.pdf Icke-obligatoriska kurser erbjuds "i mån av... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Oscar enkvist

      IB eller Natur-natur för matte?

      Hej! Jag går just nu i åk 8 och har börjat tänka på gymnasievalet. Jag har klarat av all matematik i grundskolan och har kommit fram till 3c i gymnasiematten själv. Jag har hört att man på natur har rätt att "tänta av" kurser,...

      Milla : : Hejsan,det finns inte några rättigheter för gymnasieelever att tenta av kurserna som ingår i deras utbildning, på förhand. Men vissa grundskolor erbjuder (tyvärr, kan man säga) att... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      SYV

      Spets & särskild variant = inriktning?

      Om man läser spets eller särskild variant - ryms kurserna inom inriktningen? Dvs kan man säga att spets eller särskild variant är en form av inriktning?

      Milla : : Hej Lovisa,när en en gymnasieskola beviljas starta en "särskild variant" då får skolan byta ut inriktningskurserna (alla eller några av dem) mot andra kurser. Vad gäller... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Anja

      Vad menas med spetsutbildning på universitetsnivå?

      Hej, Jag är intresserad av att läsa ett masterprogram vid Linköpings Universitet, Computational Social Science. I beskrivningen står det att det är en "spetsutbildning", och efter några googlesökningar så lyckades jag endast hitta vad detta innebär på gymansienivå, men inte på...

      Peter: : Hej Anja,masterprogram ligger i Sverige på Avanceradnivå. För behörighet behöver man ha en 3-årig "Grund"-utbildning först men det tror jag du redan vet.Jag... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Nora

      Engelska spetsutbildning?

      Hej!!! Mitt favoritämne i skolan har alltid varit engelska och jag vill allra helst gå en gymnasielinje på engelska. Hittade precis en linje med spetsinrikting engelska. Har googlat runt lite och hittat att man i trean läser en universiteteskurs. Hur bra måste man...

      Julia: : Hej Nora, det är jättebra att du gillar engelska och är duktig på språk! Jag tror att du hittade spetsutbildning /engelska/ på Viktor-rydberg-gymnasium-djursholm, stämmer det? I så fall... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Josefin

      Tenta av och läsa nästa kurs?

      Jag går nu i nian och läser matematik 1c, kommer läsa matematik 2c nästa termin, och kommer också göra de nationella proven för dessa kurser. Jag kommer alltså tenta av både matematik 1c och 2c. Jag undrar om det är möjligt att börja med matematik 3c i ettan? Och sen matematik 4 på vårterminen i...

      Milla : : Skolorna bör i allra manligaste mån hjälpa särbegåvade elever att nå sin fulla potential men det är inte alltid som möjlighet finns på skolan, tyvärr. Jag kan... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Oleg

      Var finns spetsutbildningar i matematik?

      Hej, min fråga gäller en särbegåvad elev som är jätteduktig i matte. Var erbjuds spetsutbildningar i matematik på svenska gymnasieskolor? Tacksam för svar! Oleg

      Daniel: : Hej,det finns spetsutbildningar på ett antal svenska gymnasieskolor: Matematikgymnasiet på Danderyds gymnasium >> är en särskild variant av det Naturvetenskapliga programmet, där man... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      2 Svar
      Lovisa

      Kan jag söka gymnasium i annat län?

      Jag bor i Essunga kommun i västra götaland men vill söka till Bollerup, samhällsvetenskap med hästinriktning. Det verkar vara den skolan som passar mig och min häst allra bäst och därför vill jag söka dit. Sen finns det heller inte jättemånga andra gymnasieskolor med både samhällsvetenskap och...

      Julia: : Hej Lovisa,det verkar som att Bollerup>> har riksrekryterande särskild variant på inriktningen Djur på Naturbruksprogrammet. Om det stämmer att de har Riksrekrytering, då betyder det... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Anna

      Sista dagen att söka till musikutbildningar?

      Jag är en tjej som ska välja gymnasium i höst och börjar luta ganska mycket mot ett musik/estetprogram. Det jag då undrar är vad som faktiskt gäller ansökningsdagar. Jag har tidigare varit under intrycket att jag bara kan söka när jag får min kod eller vad det nu är, dvs. runt 17 Januari...

      Julia: : Du kan inte söka till gymnasiet innan Ansökningsperioden börjar och du får inloggning till gymnasieantagningssidan. >>gymnasium/lilla-akademiens-musikgymnasium har öppet... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      3 Svar
      Antoni

      Hur fungerar meritpoäng vid spetsutbildning + hur fungerar antagning?

      Hej! Mitt namn är Antoni och går just nu en spetsutbildning i engelska. Jag ska alltså läsa engelska 5 nästa år, åk 9. Får man några extra meritpoäng eller liknande när man söker till gymnasiet och söker jag med mitt betyg från grundskole nivå, åk 8, eller för mitt betyg för engelska 5? Sedan...

      Liselotte: : Hej Antoni, du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på alla dem. :) I din gymnasieansökan bör du sätta som första... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      2 Svar
      Hanne

      Ansöka till gymnasiet i annat län?

      Hej! Jag vill söka in till gymnasiet till en fristående skola med spetsutbildning i ett annat län. Kan man göra det med sitt inlogg för där man bor eller ska man skicka en separat ansökan?

      Mikael: : Hej Hanne, det går inte att säga generellt... olika Antagningskanslier i olika delar av Sverige har olika sätt att ta emot ansökningar. För att svara på in fråga måste man veta... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Kamron

      Spets v Inriktnig?

      Hej! Jag undrar vad det är för skillnad mellan en spetsutbildnings program, t. ex. engelska eller musik, jämfört med ett program som har en inriktning, t. ex. beteendevetenskap eller natur i gymnasiet? Tack på förhand.

      Peter: : Hej Kamron, skillnaden är den att "spets" på gymnasiet innebär Extra-studier i ett visst ämne, på hög nivå. Tanken är att man mot slutet av gymnasiet läser Högskolekurser i det "aktuella... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Paul

      Vad för yrke passar?

      Jag är bra på matte och problemlösningar. fysik är också roligt specifikt ljus och allt man kan räkna inom det men elektronik, atomer och programmering vill jag undvika. Jag är väldigt kreativ och gillar Teknik, till exempel beräkningar på hur ett objekt ska röra sig eller byggas. Jag vill ha...

      Milla : : Hej PauI! Kika gärna på följande yrkespresentationer: Arkitekt>> Matematiker>> Statistiker>> Demograf>> Meteorolog>> Seismolog>> Mycket matte läser man på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga