Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'yrke' (223 st.)

    • 3 Poäng
      1 Svar
      Nellyy

      Behöver hitta en yrkesutbildning?

      Hej, är 23 år gammal och vill börja plugga. Flyttade till Sverige 3 år sen och eftersom jag har inte gått gymnasie här så har jag inte grundläggande behörighet (svenska saknas) har bara tagit svenska 1 på komvux, därfor vill jag hitta en yrkesutbildning som jag behöver inte ha svenska 2 - 3....

      Milla : : Hejsan,yrkesutbildningar finns i olika former och på olika "nivåer". På gymnasienivå finns yrkesutbildningar för vuxna - inom komvux; på eftergymnasial nivå - bland annat... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      A

      Jobba efter gymnasiet?

      Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ...

      Julia: : Hej A,yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning.... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Alexander

      Läsa till yrke genom fristående kurser?

      Hej. Jag undrar vilka möjligheter det finns att genom fristående kurser på distans läsa sig till ett yrke. Jag vet att det går att läsa kurser till att söka korta utbildningar till studievägledare och ämneslärare. Finns det några...

      Julia: : Hej Alexander!Jag tycker du fick bra svar i en kommentar från Brendan (se kommentar till din fråga).Det finns uppskattningsvis cirka 8.000 yrken - och lite över 2.000 av de beskrivs på... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Nellie

      Gymnasie och yrke?

      Hej! Jag är 15 år, går i 8an och börjar 9an efter sommarlovet. Jag vet inte riktigt vad för program jag bör gå...eller vad jag ens vill bli. (några saker jag skulle kunna tänka mig/ är intresserad utav) Bibliotekarie Dermatolog Journalist zoolog Vad krävs för betyg för att komma in...

      Milla : : Hej Nellie, du får gärna kika på info om yrken:BibliotekarieDermatolog är en specialistläkare, man ska alltså först utbilda sig till LäkareJournalistZoologoch även om många andra yrken... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Caroline

      Vilket yrke passar mig och mitt intresse bäst?

      Hej! Det är så att jag är väldigt intresserad av att upptäcka och studera nya och olika fenomen som finns i rymden. För att upptäcka och studera olika fenomen så kommer jag förmodligen behöva experimentera mycket, samt beräkna mycket...

      Peter: : Hej, kika på framtid.se/yrke/rymdyrken och kontakta de som är experter på rymd och rymdyrken (en allmän studie- och yrkesvägledare är intet det).Vem kan du kontakta?mina... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elin

      Biolog eller Agronom?

      Hej! Jag vet inte om jag ska välja agronomprogrammet eller biologprogrammet. Vad är det för stora skillnader och vad kan man jobba med efter de två olika programmen? Finns säkert massor men kan ni säga några typiska jobb efter programmen så jag vet...

      Mikael: : Hej Elin,yrket Biolog är mycket brett. Att börja jobba och ej läsa mer efter 3 år på biologi-kandidatprogrammet är, dock, inte så vanligt. De flesta läser mer - t.ex masterprogrammen eller... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Felicia

      Vilken av dessa yrken passar bäst när man är introvert?

      Jag är introvert och blir trött av för mycket social kontakt, vilket är ett skäl till att jag ibland tvivlar på mitt yrkesval som socionom. Jag arbetar just nu som socialsekreterare på ekonomiskt bistånd (sommarvikariat) och även om det ger mig...

      Julia: : Hej Felicia, De yrken som du nämner i din fråga är mycket breda: ekonomer och jurister samt systemutvecklare - kan arbeta på diverse olika... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Lina

      Vad ska jag jobba med?

      Hej! Jag har nyligen blivit klar med min kandidat och är nu väldigt osäker på vad jag ska göra. Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig genom att ge exempel på yrken inom de områden jag är intresserad av? * Jag har en kandidatexamen i psykologi och beteendevetenskap * Jag vill jobba...

      Julia: : Hej Lina, det första jag tänker på är FN-jobb och Internationell samordnare; och med tanke på att du vill jobba Internationellt - även Konsulassistent.Med tanke på att du är intresserad av... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jenny

      Jag vill bli psykolog men ändå inte, vad ska jag göra?

      Hej jag går just nu sista terminen i 8an och börjar bli stressad. Jag har alltid velat gå estet och uttrycka min kreativa sida i till exempel författarskap, föreläsa om vad jag gått igenom som barn och inspirera andra som gått igenom detsamma som mig, entreprenörskap är också lockande, men jag...

      Anna: : Hej Jenny,du går i åttan, och du har mycket gott om tid innan du behöver bestämma dig om gymnasieval - du har ett helt år på dig; detta pga val man gör under Omval... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Rabiha

      Vilket yrke behöver jag för att göra mitt egna hud- och hårvård?

      Hej! Jag är väldigt passionerad när det kommer till hudvård och hårvård och har under ett tag funderat på om jag kan göra egna artiklar. Jag antar att man bör ha rätt form av utbildning för att göra det och undrar därför vilka yrken jag kan utbilda mig till för att göra det i framtiden?

      Anna: : Hej, när du skriver "göra egna artiklar" menar du att producera eller sälja nya kammar, föner eller kemiska produkter, som hårfärg, hudpeeling, hudkrämer?... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Nina

      Vad kan jag bli?

      Hej jag har lite svårt att bestämma mig och undrar om ni kan hjälpa mig Jag vill jobba med att hjälpa ungdomar som har det svårt, vad finns det då för utbildningar/yrken som passar mig? (Universitets nivå)

      SYV-besökare: : Hej Nina,kika gärna på följande yrken:Motivationspedagog >>Socionom >>Psykolog >>Lärare >>Ungdomscoach >>Ungdomskonsulent >>SYV >>Familjehemsförälder >>KAA-ansvarig >>
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Affe

      Vad ska jag studera?

      Hej, jag går just nu i tvåan på gymnasiet och behöver lite hjälp. Det finns inte något jag verkligen brinner för, så jag försöker välja yrke genom uteslutsmetoden. Jag skulle kunna tänka mig att forska om hur medicin,...

      Anna: : hej Affe, Kika gärna på yrken Biomedicinare >> och BMA samt BMA inom fysiologi >>. På www.framtid.se beskrivs det tusentals olika yrken. Börja titta på dem som är inom område... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Anton

      Vad kan jag bli i framtiden?

      Hej! Jag tog studenten från det naturvetenskapliga programmet iår och har beslutat att ta en paus i 1 år att satsa på högskoleprovet. Det börjar bli dags att ha en fundering om vad jag vill plugga till men jag vet inte något som intresserar mig som jag är behörig till. Jag har kemi 1+2,...

      Julia: : Hej, du som är 19 år, är fortfarande mycket ung och behöver inte nödvändigtvis bestämma dig om ditt framtida yrke än. Det går bra att jobba med "vad som helst" i några... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Emilia

      Vad är en bra och rolig utbildning för mig?

      Hej! Jag håller på att försöka hitta en utbildning som skulle passa mig för att sedan kunna få det jobb jag vill. Jag vet inte vad jag vill jobba med men jag vet att jag vill inte ha ett helt stillasittandes jobb vid en dator. Jag vill träffa människor, lära mig nya saker, göra saker och ha tex...

      Anna: : Hej Emilia,du är intresserad av många olika saker, och det är bra. Dock, blir det, precis som du skriver, svårt att ringa in exakt vad du vill studera för ämnen och exakt vad du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga