Jimmer

    Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2. Kursen i fråga är 50p, om jag skulle lägga moderna språk 4 (100p) som utökad kurs, skulle jag då behöva läsa ytterligare en 50p kurs för att fylla ordinarie studieplan? 3. Stämmer det att betyg i moderna språk räknas med i snittet oavsett även om man lägger den som utökad kurs? Eftersom de ger merit? 4. Jag har frågat min skola om att läsa 2 kurser från trean i tvåan, men endast fått svar om en av dom. Bör jag fråga igen? Tack för svar!

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...
    Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.
    Mitt svar på fråga 2: Om kursen inte "blev av" då kan du inte läsa den och jag tror inte du kommer få göra prövning i den... Det är inte förbjudet för din skola att erbjuda dig prövning men det är besvärligt och dyrt för skolan (bland annat tar det lärartid i anspråk) och för dig finns risk att du får F för att du ej läst kurs (lärarledd undervisning hade du ju inte fått) utan förbereder dig endast genom självstudier... så det kan resultera i att läraren lägger tid på att genomföra prövning, du lägger tid på att förbereda dig och så får du ändå "bara F" i betyg, så det kan bli "förlora-förlora" situationen både för dig och för skolan.
    Mitt svar på fråga 3: inom ämnet Moderna språk är det kurserna "3" och "4" som ger meritpoäng och då stämmer det att de betygen räknas in i snittbetyget (jämförelsetal), och detta även om de kurserna blir i ditt examensbevis U-kurser (utökat program). Läsa utökat program är inte elevens rättighet, utan rektorns beslut gäller. I de flesta fallen vinner elever ingenting på att läsa utökat program (i alla fall inte formellt sett); det är nästan alltid bättre att försöka rymma alla kurser inom programmets "vanliga" 2500poäng.
    Mitt svar på fråga 4: det är inte elevens rättighet att läsa kurser "från trean" i "tvåan". Dock är det inte förbjudet för din skola att erbjuda det, om möjlighet finns (schemat går ihop, finns plats i undervisningsgruppen och annat faller på plats). Du kan fråga igen. Jag vet dock inte vad du får för svar. Och jag undrar varför du vill läsa "treans kurser" i "tvåan"?

    Studie- och yrkesvägledare
    • Jimmer : Hur kan man motivera att få göra en prövning? Kursen Historia 1a2 är en kurssom jag tror att jag klarar att få högsta betyg i kursen bara av de kunskaper jag har nu. Skulle vilja få ett betyg i kursen efter som det krävs för vissa läkarutbildningar.
    • Milla :

      Vad tänker du på när du skriver "vissa läkarutbildningar"? Läkarprogrammet kräver inte godkända betyg i historia... men det stämmer att vissa universitetsutbildningar t.ex juristprogrammet och även utbildning till Polis kräver godkänt betyg i Historia 1b eller i Historia 1a1 + 1a2 men det ingår inte i gymnasieskolans skyldighet att erbjuda en kurs som inte är obligatorisk på den utbildningen du läser på gymnasiet. Du kan givetvis försöka motivera med att du behöver godkänt betyg i den kursen för behörighet till den utbildningen som du, efter gymnasiet, vill komma in på, men du kan ändå få Nej som svar från din skola. Det är kostsamt för skolan att anordna prövningar. Sedan kommer det också en "rättvisefråga" in: om du får göra prövning i en kurs som inte är obligatorisk på ditt program så bör alla elever på din skola också få göra var sin prövning i någon kurs de säger de behöver eller vill få betyg i... Och det kan snabbt bli ohållbart på grund bristande lärartid och även mycket administration kring prövningar. Så, jag vill "förbereda dig" på att det är tyvärr möjligt att din skola säger nej på din fråga om prövningen. En gymnasieelev har rätt att göra prövningar i 2 fall: om hen läste en kurs och fick F eller om en obligatorisk kurs inte går att anordna undervisning i... det är alltså extremt begränsat vad elevens rättigheter säger om prövning på gymnasiet.

    • Jimmer : Men om jag skulle få göra en prövning i kursen, hade jag då kunnat lägga tyska 4 som U-kurs så att jag läst 2550p eller hade jag behövt läsa en till 50p kurs för att få in de i snittet?
    • Milla : I examensbevis från gymnasiet ingår 2500 poäng (av dem 100p. gymnasiearbete) och har man betyg i fler poäng, så måste de "överstigande" kurserna/poängen bli U-markerade i examensbeviset. Av de U-markerade kurser räknas betygen in i elevens snittbetyg endast i två fall: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Övriga U-markerade kurser påverkar inte snittbetyget och därför blir det ingen påverkan på meritvärde heller (de kurserna har eleven i så fall läst för att få kunskap). Det är inte en elev som "lägger" en kurs som U-kurs utan det ska på förhand (innan kursen börjar) framtå av rektorns beslut att "den här kursen kommer av den här eleven läsas som U-kurs, utökat program", så säger skolverket. Att läsa utökat program är inte elevens rättighet. Rektorn kan säga Nej utan att behöva motivera varför. Att ge mer utbildning än skolan är skyldig till kostar. För elevens del kostar det i tid och ansträngning och eleven kan bli utbränd och samtidigt också missa få godkända betyg i flera kurser för att hen sprider sina krafter på flera kurser än vad som är nödvändigt. Vi rekommenderar att i första hand försöka rymma alla kurser inom programmets 2500poäng. Har eleven tid över, så kan hen jobba extra (några timma i veckan, för att skaffa sig arbetslivserfarenhet) eller bedriva självstudier i något ämne som intresserar honom/henne och fördelen här är att hen behöver inte tänka på betygen utan läser endast för att hen vill få mer kunskap och/eller för att det är roligt.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga