LisetM

    Hej! Jag försöker lista ut vad jag vill jobba med i framtiden och har alltid intresserat mig mycket för psykologiämnet. Jag har tidigare tänkt på att bli gymnasielärare inom ämnet men vill inte söka lärarprogrammet, dels för att jag har förstått det som att Linnéuniversitetet i Kalmar är det enda lärosätet som erbjuder ämneslärarprogrammet inom psykologi, men dels också för att jag vill hålla det öppet och mest är intresserad av att ta kandidat inom ämnet. Jag har lite frågor dels angående KPU som ju går att lägga till för att bli behörig lärare inom ämnet och dels om vilka jobbmöjligheter som finns för s.k. beteendevetare med kandidat i psykologi. Måste jag söka till KPU med två ämnen för att ha chans att få jobb som gymnasielärare? Och måste jag ha läst 120hp i varje ämne? Alltså totalt 330hp inklusive KPU (120 + 120 + 90) Hur tar jag reda på om det universitetet jag läser via erbjuder examensrättigheter för gymnasielärare inom mina ämnen? De två ämnena jag i sånna fall skulle välja är psykologi och engelska. Jag har tidigare gått enskilda kurser i Utvecklingspsykolog, Rättspsykologi och Franska 1 med totalt 90hp. Om jag läser grundkurs, fortsättningskurs och kandidatuppsats på totalt 90hp i psykologi har jag förstått det som att det är beteendevetare jag blir. Vilka jobbmöjligheter finns för beteendevetare? Tack på förhand!

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    du frågar bland annat om följande: "Måste jag söka till KPU med två ämnen för att ha chans att få jobb som gymnasielärare?" Mitt svar: som reglerna är idag (men de kan i framtiden ändras) så är man BEHÖRIG att söka till KPU för gymnasielärare med minimum av 120högskolepoäng i ett undervisningsämne, i alla fall vad jag känner till... men antagningsgrupper på lärosätena där KPU erbjuds svarar att de prioriterar sökande som ska bli lärare i fler ämnen och därför finns risk att med endast ett undervisningsämne inte komma in på KPU.
    Du siktar, om jag förstår dig rätt, på att bli "beteendevetare" och det är ett mycket brett begrepp; du vill bli beteendevetare med huvudämne Psykologi i din kandidatexamen (förstår jag det som), och frågar vilka jobbmöjligheter som finns för dig då. Och det är en mycket svår fråga att ge svar på. Jag menar att ingen kan ge dig garanti på att du får ett visst jobb (eller jobb över huvudet taget); men allmänt gäller följande: Beteendevetare med huvudämnet psykologi i sin utbildning kan vara specialiserade i t ex personal- och arbetsvetenskap (med fördjupad kunskap om grupper och individer i arbetslivet, arbetsrätt, hälsa och arbetslivsinriktad rehabilitering, operativt personalarbete, arbetsmiljöledning och personal- och kompetensförsörjning) eller i utredningsmetodik och utvärderingsarbete. Och beroende på specialisering, så skiljer sig också jobbmöjligheterna åt... Beteendevetare med huvudämne psykologi i sin examen kan vara anställda inom kommuner, statliga myndigheter och regioner, i privata eller i eget företag. Exempel på yrkesroller är bland annat: HR-specialist, rekryterare, enhetschef, arbetsmiljösamordnare, handläggare, kriminalvårdare och utredare.
    För information om vilka kurser som kan ingå i kandidatexamen behöver du kontakta studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen. Du kan få olika svar från olika lärosäten, i alla fall svar som i viss mån skiljer sig från varandra. De allmänna ramar/regler säger att 180hp krävs och minst 90 hp i sitt huvudämne + godkänd kandidatkurs. Vad gäller vilka lärosäten som har examinationsrätt så är det en fråga till UKÄ. Det är inte någonting som är permanent/konstant utan kan ändras. När anmälningsperiod till svenska högskole-universitetsutbildningar startar (vanligtvis i mitten av mars och i mitten av september) då ser man vilka program som är sökbara och om ett lärosäte erbjuder ett program "beteendevetenskap/psykologi" då har det lärosäte examinationsrätt inom det område (det är det enklaste sättet, tycker jag, att snabbt se vilka lärosäten som har "rätt" examinationsrätt). 
    Eftersom reglerna och tolkning av reglerna kan ändras och det är inte alltid man med god framförhållning vet vilka ändringar som kommer ske i framtiden, är det säkrare att komma in på universitets-program; om man sätter ihop sin examen av fristående kurser kan man tyvärr finna hinder på vägen... det är i mångt och mycket därför program erbjuds (man söker en gång, kommer in, och sedan läser hela programmet - behöver inte leta vad som är sökbart och riskera varje gång att inte komma in på nästa kurs... - men även om det är omständigt och osäkert så finns det ändå många som går den vägen, men jag kan inte på förhand garantera hur det blir). Är man envis och har god tid på sig så borde man till slut lyckas, fast det kan ta längre tid än endast 3 år (att uppnå kandidatexamen av fristående kurser). 
    Mer om KPU... var KPU kommer erbjudas om några år och med vilka undervisningsämnen eller om KPU, över huvudet taget, kommer finnas kvar om några år, kan jag tyvärr inte svara om. Lärarutbildningar kan göras om igen. Det sker förändringar i bl.a lärarutbildningarna. Men på något sätt borde man kunna komplettera upp till lärarexamen om man har många godkända högskolepoäng inom något undervisningsämne, tycker jag, eftersom det är ett rimligt antagande och lärare lär behövas i framtiden. Men, återigen, att komma in på ett program är ett säkert sätt att utbilda sig på. Och att sätta ihop sin utbildning av fristående kurser - är en väg där osäkerhet och hinder finns... Du kommer inför varje termin behöva se vad som är sökbart och konkurrera om utbildningsplats för att komma vidare. Jag försöker inte avråda dig från att planera mot KPU eller att du satsar på att sätta ihop din utbildning av fristående kurser men jag kan inte ge dig några garantier eller punkta ner alla steg mot målet (för att ingen vet exakt vad som blir sökbart till nästkommande termin).

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga