Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
Skillnad på beteendevetenskapligT & beteendevetenskapligA?
2Poäng
Linda
Hej!
Jag har lite olika frågor.
När jag söker på "beteendevetenskap" och program på högskoleguiden hittar jag 6 program som är intressanta.
2 av dem heter beteendevetenskapligA programmet och finns i Eskilstuna och Västerås och de 4 andra heter "BeteendevetenskapligT program" och finns både på distans och på olika universitet.
Vad är skillnaden mellan vetenskapliga och vetenskapligt? Blir man beteendevetare på båda två?
Och varför krävs matte B på vissa av dem här men inte på alla?
Beteendevetare>> som "ett yrke" är ett ganska diffust begrepp... Både sociologer, socionomer och psykologer är också beteendevetare.
Men Socionom får ett yrkesexamen, och Psykolog är i Sverige - ett Legitimationsyrke>> där Socialstyrelsen ställer strikta krav och man får er arbeta som psykolog utan legitimation.
"Beteendevetare" kan man kalla sig, om man vill, om man läste lite psykologi, eller sociologi eller pedagogik. Men för att få Kandidatexamen, här ställs det ganska strikta krav, men de behöver inte vara identiska på olika högskolor och universitet. Innehåll i programmen är inte identisk, och därför är förkunskapskraven också olika.
Alla högskoleutbildningar kräver Grundläggande behörighet, men sedan vad det gäller den särskilda behörigheten, kan det variera ganska mycket - från en högskola till en annan. Detta ofta pga innehåll i utbildningar inte är exakt detsamma. Men även om innehållet skulle vara detsamma, har varje lärosäte (inom den så kallade "akademiska friheten") rätt att bestämma att t.ex matte 2 krävs ej. Men en annan högskola har bestämt att det krävs. Det får de bestämma lokalt på varje högskola/universitet.
Ang. namnen på utbildningar på högskolan - är det samma sak där... Varje lärosäte får "hitta på" vilka namn de vill. T.ex Tandläkarprogrammet kan kallas för Tandläkarutbildningen. Och det gör det också på en av högskolorna! :)
Som sökande intresserad av att bli "beteendevetare", förstår jag att det inte är så lätt. Det är ganska så förvirrande - att samma utbildning kan ha olika namn i olika städer och utbildningar med samma namn kan ha olika innehåll. :)
Det jag kan råda dig att göra är att noga läsa på högskolornas egna hemsidor och att ta kontakt med deras Studievägledare och Programansvariga. Dock är det ofta så att de vet om sin egen utbildning, men ej kan (eller vill) jämföra den med andra utbildningar inom samma "fält"/område.
Du kan söka upp till 20 alternativ i din ansökan till högskola/universitet och du kan bli antagen till 1,5 heltid (150% av studietakt), dvs ett program på heltid och samtidigt till en kurs som går på halvtid, t.ex. Du kan därför söka många av de Beteendevetenskapliga och Beteendevetenskaps- och liknande... :) program och även fristående kurser och komma in på fler än ett alternativ samtidigt, t.ex om det är tre alternativ på halvtid - så kan du bli antagen till alla dem tre samtidigt.
Vet inte om mitt svar blir till så mycket hjälp, men hoppas att det blir till någon hjälp i alla fall...
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret