Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimation' (21 st.)
-
Vad behöver jag läsa för att utöka min behörighet i idrott?
Hej, jag har läst fritidshem med inriktning idrott på göteborgs universitet. Där läste jag 30 hp idrott och är behörig att undervisa i ämnet idrott åk 1-6. Jag har för mig att jag måste läsa 15 hp till för att bli...
Hej!det svaret vi tidigare fått från en sakkunnig säger: Med 90 HÖGSKOLEPOÄNG I IDROTT OCH HÄLSA i en lärarexamen eller som utökad behörighet,... Läs hela svaret -
Utöka ämneslärarexamen?
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Grundläggande behörighet?
Hej, Jag är legitimerad kemi lärare och vill ta matematik eller fysik, som kurs för att utöka min behörighet. Måste jag bifoga min gymnasieexamen eller bara högskoleexamen som lärare?Jag har utländsk gymnasieutbildning och läste att man...
Hej Ivana,om du tidigare läste på högskolenivå i Sverige och inte fick göra det genom ett undantag, utan du kom in på högskoleutbildning "på vanligt sätt" genom att... Läs hela svaret -
Språklärare hur många hp?
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret -
Hur blir man syslöjdlärare i åk7-9?
Hej jag vill bli syslödslärare i åk7-9 men tänkte först läsa till åk4-6. Jag undrar då om jag kan bli syslödlärare utan att behöva läsa om 240hp eftersom jag tänker ta lärarlegitimation i åk4-6 innan? Hur...
Hej Sa!Frågor om lärarutbildningar, bland annat om möjliga utbildningsvägar till yrket Textilslöjdslärare, besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna.... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Hur utökar jag min ämnesbehörighet?
Hej! Jag pluggar till tvåämneslärare med behörighet i gymnasiet (Idrott och biologi fyi). Hur gör jag om jag vill utöka min behörighet? Som jag förstått det krävs ett visst antal poäng på universitetsnivå. Innebär det...
Hej Adnan!det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som både utfärdar och utökar lärarlegitimationerna. Studievägledare på lärarhögskolorna bör... Läs hela svaret -
Bli japanska lärare utan kandidatexamen?
Hej jag går just nu Ämneslärarprogrammet på Konstfack med inriktning mot Bild och Design i gymnasieskolan. Jag har även tidigare gått 67,5hp (22,5hpx3terminer) av japanska på universitetsnivå, plus några extra kurser på sidan av i andra...
Hej Nina!frågan om lärarutbildningar och lärarlegitimationer är ibland rätt komplicerad. Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan också ibland göra undantag... Läs hela svaret -
Vilka ämnen finns för lärarlegitimation?
Hej! Vilka ämnen kan jag ha i min lärarlegitimation och vad finns det för krav på studierna? Finns det någon lista över ämnen som går att lägga till i lärarlegitimation? Jag har t.ex. 60hp inom företagande och entreprenörskap....
Hej Jacob. I grunden för lärarlegitimation ligger Lärarexamen. Lärarleg.utfärdas av skolverket.De som är experter inom området är studievägledare på... Läs hela svaret -
Gymnasie lärare?
Hej, jag undrar om man kan som grundskollärare ( 4-6) bygga upp sig till gymnasie lärare? Då tänker jag t ex att läsa fristående kurser i t ex biologi, psykologi och filosofi t ex. Hur många fristående kurser poäng behövs per kurs att...
Hej Marija,gymnasielärare brukar ofta vara behöriga i 2 ämnen: sitt Huvudämne och sitt Bi-ämne. I Huvudämnet brukar krävas 120 högskolepoäng (motsvarande heltid i fyra terminer) och i... Läs hela svaret -
Gymnasielärare i engelska?
Hej! Jag pluggar kandidatexamen i psykologi och har en termin kvar. Jag råkade snubbla på läraryrket av misstag men känner verkligen att jag brinner för det. Nu har jag bestämt mig att bli gymnasielärare och kommer att lägga till KPU för att...
Hej Carina,legitimerade lärare kan ansöka om Utökning av legitimation - se... Läs hela svaret -
Legitimerad slöjdlärare som vill bli behörig i bild också?
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret -
Hur ska jag gå tillväga för att bli språklärare i italienska?
Hej, det är så att jag överväger att läsa till ämneslärare mot gymnasieskolan men nu till min fundering. Jag vill gärna bli lärare i italienska och franska men det finns endast ingång franska i kombination med andra ämnen. Kan jag...
Det går att ansöka om utökning av lärarlegitimationen- alltså, om du blir legitimerad gymnasielärare i vilka ämnen som helst och skaffar dig... Läs hela svaret -
Behörighet i medieproduktion mm?
Hejsan! Jag är utbildad musiklärare i gymnasiet men undervisar även mycket inom ämnena medieproduktion, film samt digitalt skapande. Vad skulle jag behöva läsa för att få behörighet i dessa ämnen?
Hej Markus,de ämnena som du nämner i din fråga (som du vill få behörighet i) hör till de så kallade "vissa ämnen". Kika gärna på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga