Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'studievägledare på lärarhögskolan' (30 st.)
-
Behörighet för att undervisa i sociologi på gymnasiet?
Hej! Jag är en utbildad, legitimerad lärare som sedan något år tillbaka håller på att läsa in behörighet i ämnet sociologi. Vid terminens slut har jag sammanlagt 67,5 hp läst och alltså 22,5 hp kvar. När jag tog mig an projektet...
Hej!vi på FRåGA SYV är "endast" allmänna SYV-ar, ej experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter, men jag ska ändå... Läs hela svaret -
Utöka ämneslärarexamen?
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret -
Vad är Kortaste vägen till lärarbehörighet?
Jag har försökt att fråga flera gånger nu. Jag har svårt att hitta. Men vilket är den kortaste möjliga vägen att bli behörig lärare i vilket ämne som helst, 1an på lågstadiet till Gymnasiet. Och vad kan man göra...
Hej,lärarexamen kan man - i Sverige - få ut efter studier på högskole-universitetsnivå i 3 läsår (6 terminer) på heltid; det är den kortaste tiden för att... Läs hela svaret -
Var kan man studera för att bli HKK lärare?
Jag har tidigare läst på högskolan för att bli lärare men fick hoppa av pga av hälsan, så jag har poäng från det samt arbetat som HKK lärare i 7 år. Det är svårt att hitta rätt ställe att söka, jag vore...
Hejsan,kika gärna på svaret i tråden på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-blir-jag-hemkunskaps-laerareJag håller med dig om att det är svårt att snabbt och lätt... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli lärare på min examen i företagsekonomi?
Hej, jag funderar på att bli lärare och har sedan tidigare en filosofiekandidat med 90hp företagsekonomi. Som lärare skulle jag sedan också vilja ha samhällskunskap som andra ämne. Är det möjligt att studera kpu, få lärarexamen med...
Hej;enligt de svar vi tidigare fått från ansvariga för KPU så prioriterar de sökande som ska bli lärare i flera ämnen. Du kan givetvis söka och se om du... Läs hela svaret -
Jobba i anpassad grundskola/gymnasie som förskollärare?
Hej! Jag är en ganska nyexad förskollärare och känner tyvärr att det troligen inte är något för mig i längden. Något jag har sommarjobbat mycket med är på daglig verksamhet och gruppboende för personer med olika...
Hej,Enligt den information som jag har tillgång till gäller följande:För att Skolverket ska kunna utfärda lärarlegitimation för en lärare i anpassad skola,... Läs hela svaret -
Högstadielärare till gymnasielärare?
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
Lärarexamen i idrott och hälsa?
Hej, jag har snart fått lärarexamen i fritidshem med inriktning idrott. Jag undrar då om jag läser ytterligare 120 hp får jag då examen/behörighet till att undervisa i idrott för gymnasiet utan att gå kpu för att jag redan har examen?
Hej Matteus!mitt råd är att du vänder dig med din fråga till studievägledare på de lärosäten där lärare i Idrott utbildas. Vad gäller legitimationer för... Läs hela svaret -
Vilka skolor har lärarutbildning på distans?
Hej! Jag vill till hösten börja plugga till grundskolelärare 1-3 på distans. Vilka skolor erbjuder denna utbildningen på distans. Och om man kommer in med HP, måste man ändå ha alla ämnen som krävs för behörighet? (Saknar ett...
Hej Amelia!Högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet: man måste ha både grundläggande och särskild behörighet. Högskoleprovet gör man för... Läs hela svaret -
hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare ?
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret -
Språklärare hur många hp?
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret -
Naturkunskap och lärare?
Hej! Har tänkt att söka till lärarprogrammet. I första hand hade jag tänkt ämneslärare åk 7-9 i hem och konsumentkunskap. I andra hand grundskolelärare åk 1-3, men har fråga om behörighet? Har alla behörighet förutom...
Hej Ida,eftersom gymnasial kurs naturkunskap 2 bygger på kursen naturkunskap 1b, är det alltså en Överliggande eller Högre kurs (Hänvisning: Skolverket.se) och det betyder att om du har... Läs hela svaret -
Hur kan man bli ämneslärare i matematik åk 7-9 ?
Hej ! jag undrar Hur man blir ämneslärare i matematik åk 7-9. vilket program ska man läsa på universitet , vad är behörigheten för att studera till ämneslärare i matematik åk 7-9 och hur länge är utbildningen ? mvh :)
Hej Amed!ämneslärare 7-9 är ofta behöriga i tre olika ämnen (ibland i två men sällan i bara i ett ämne). I ämneslärarprogram mot grundskolans 7-9... Läs hela svaret -
Om man vill bli gymnasielärare i tre ämnen hur går man bäst tillväga?
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga