Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Socialsekreterare?
4Poäng
Mathilda
Hej!
Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
Så till mina frågor:
Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?
Hej Mathilda, jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.
Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.
Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer. Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.
Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska. Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska. Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.
Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.
Utökat svar
Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.
Jag har blivit antagen och fått en NIU plats i golf, men problemet är att jag inte vill satsa i den sporten utan bara ha det som "hobby". Jag är inte heller alls intresserade av att välja någon av progammet som den skolan har att erbjuda. Mina...
Anna: :
Hej Annika,du har ännu gott om tid innan du måste definitivt bestämma dig - du kan ändra dina gymnasieval t o m sista dag i omvalsperioden, som ligger senare på våren.Det är du som bestämmer... Läs hela svaret
Har man rätt att gå i vilket gymnasium man vill när man är 16 år utan föräldrars tillstånd?
Anna: :
Hej Torbjörn,var man BOR som icke-myndig (under 18 år) är det upp till vårdnadshavare, men var man studerar (om eleven kan dagligen pendla från den adressen där vårdnadshavare... Läs hela svaret
Hej, jag går nu 1:a året natur på min skola. Jag har sedan den början av hösten velat byta program till samhälls och har sökt in till nästa läsår att börja där. Dock har jag en fråga angående språk, det är nämligen så att jag likt många andra på min skola är intresserad att läsa ett språk som ej...
Anna: :
Hej Samuel,det är tyvärr lärarbrist. Det kan därför bli svårt att hitta lärare som kan undervisa i det språket som ni vill läsa. Vad är det för språk? På... Läs hela svaret
Om en elev läser både moderna språk och modersmål så får den 18 betyg men det är de 17 bästa som räknas ihop vid ansökan till gymnasiet, har jag rätt?
Men om vi då säger att eleven inte läser moderna språk utan bara modersmål får den räkna 17 betyg då?
Tack på förhand!
S.
Anna: :
hej S! ;)
Enklast att förstå det här med 16 eller 17 betyg som man konkurrerar om plats på gymnasiet är, enligt mig, att tänka så här:
Det är 16 betyg (bästa /... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 8an och min skola erbjuder elevens val så i början av 8an så valde jag elevens val. Så jag har alltså både mitt moderna språk och elevens val. Men ingen har riktigt berättat om det är några fördelar med detta förutom att man får lära sig ett till språk?
Anna: :
Hej Emma,
det är bra att lära sig ett till språk! Sedan kan det också finnas fördelar i att läsa fler ämnen på grundskola, när man söker till gymnasiet.
Om gymnasieplats... Läs hela svaret
Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...
Liselotte: :
Hej Linnea,
de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
hej, om en elev och föräldrar inte kan komma överens, vilket gymnasieprogram eleven söker till, vem har "sista ordet"?
Peter: :
Hej Jelena,
det är eleven som har sista ordet. Det regleras i 29 Kapitlet, 12 § i Skollagen: Talerätt och kan läsas i sin helhet på den här sidan>>
Det är, alltså, Elevens val.
Bästa hälsningar
Peter SYV
Jag går i sjunde klass i en 6-9 skola som erbjuder nya språk för både sexorna och åttorna. För sexorna så ger detta givetvis höjningen från max.320 till max.340.
Medan språket för åttorna som är på elevens val ger ett "extraämne" som ersätter det sämsta av de 16 obligatoriska ämnena(förutom sv,...
Anna: :
Hejsan!
tack för att du lämnade synpunkt ang. "mobilanpassning". Vi ska se vad vi kan göra åt det. Det kan hända att vår programmerare vill fråga dig mer... Läs hela svaret
Min dotter vill välja Natur-Natur med tyska som modernt språk, (och om det går med "Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering" och/eller "Religionskunskap - specialisering"), kan hon då välja spanska som individuellt val? Beror det på vilken skola hon går på?
Lena: :
Hejsan, man läser alltid ett modernt språk i grundpaketet för Natur -vare sig dottern går natur eller saminriktningen - vill hon välja spanska där så går det bra. Vill hon läsa fler språk så kan många skolor erbjuda nybörjarspråk... Läs hela svaret