Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
-
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga