Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31927 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'skolverkets avdelning för lärarlegitimationer' (13 st.)
-
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret -
Högstadielärare till gymnasielärare?
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Hur blir jag behörig psykologilärare (gymnasiet)?
Jag läser nuvarande till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning åk 7-9. Då jag inte kom in på psykologprogrammet men ändå har en passion för ämnet, så vill jag läsa fristående kurser för att bli...
Hejsan,på Göteborgs universitets webbplats läser man bl.a följande: ... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli en programmeringslärare?
Jag studerar ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan, vilket kräver två ämnen. Utöver det vill jag även bli en programmeringslärare och har läst, samt kommer att läsa programmeringskurser vid sidan av lärarstudierna. Finns det...
Hej Fredrik,det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer i frågor om lärarleg. Vad jag som Allmän studievägledare kan säga (inte expert... Läs hela svaret -
Kan förskollärare sadla om till idrottslärare?
Hej, Vilka möjligheter finns det som legitimerad förskollärare att sadla om till idrottslärare dvs. på vilka olika sätt kan man göra det?
Hej Linda,det bästa svaret på den frågan som du ställer här nu, får du från studievägledare på lärarhögskolorna.Som en allmän... Läs hela svaret -
Komplettera kurser för arbeta i förskoleklass?
Jag har lärarexamen i Grundlärare med inriktning fritidshem och är behörig i idrott och hälsa åk 1-6. Jag är intresserad av att arbeta i förskoleklass. Kan jag komplettera ämnen eller måste jag gå hela...
Hej Josefine,Förutom förskollärare är det även F-3 lärare som är behöriga att arbeta i en förskoleklass.Ta och jämför vad som ingår i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Vill bara bli idrottslärare ?
Hej! Jag skulle gärna ta emot tips hur man kan gå tillvägs för att bara bli idrottslärare ? Jag har just nu läst 60 HP, dom första 30 är det man får veta innebörden att vara lärare osv. Dom andra 30 P var idrott och hälsa 1 och ska...
Hej!Jag antar att ditt mål är att få ut Lärarlegitimation som lärare i Idrott och hälsa. I grunden för lärarlegitimation ligger lärarexamen. Du måste alltså under alla... Läs hela svaret -
att bli yrkeslärare?
Hej! Jag har kollat lite runt och undrar hur det fungerar med att bli yrkeslärare? som jag har förstått så räcker det med en lärarutbildning och några års erfarenheter, sedan söka till jobbet?
Hej!För att bli behörig yrkeslärare behöver du få ut en Yrkeslärarexamen, på 90 högskolepoäng som motsvarar tre terminers heltidsstudier på högskolenivå men ofta ges... Läs hela svaret -
Undervisningsbehörighet lärare?
Hej, jag läste på Göteborgs universitets hemsida att om man utbildat sig till ämneslärare inriktning åk 7-9 med idrott och hälsa (90hp) som förstaämne så kan man även undervisa på gymnasiet? Stämmer det alltså att jag...
Hej Tea,jag råder dig ställa den här frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, till GIH och till skolverkets avdelning för lärarlegitimationer samt till GU, där... Läs hela svaret -
Hur blir jag juridiklärare på gymnasiet?
Hej, Jag läser just nu juristprogrammet och tänker att det vore kul att undervisa i juridik på gymnasienivå. Räcker det att jag tar en master i juridik och sedan lägger till pedagogik för att kunna undervisa? Om nej, hur ska jag isåfall lättast...
Hej Josephine!ViII man bIi behörig Iärare i jurdik på gymnasiet bör man skaffa sig Lärarexamen /med behörighet i vilka ämnen som heIst/ och Iäsa 90 högskoIepoäng... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga