Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
studera till läkare utomlands?
2 Svar
Hej Felicia,
Om vi börjar från... "slutet" :) dvs att få jobba som Läkare! Vill du jobba i Sverige eller i ett annat land? Det är ganska viktigt att veta.
Det är nämligen bättre att gå läkarutbildning i det landet man vill arbeta som läkare. Och det är bättre att gå gymnasial utbildning i det landet man vill läsa till läkare.
Jag kommer att utöka mitt svar till dig inom kort.
Hälsningar
Mikael SYV
Inom populära yrken som t.ex Iäkare uppstår det konkurrens om utbiIdningsplatser. Konkurrera kan man med betyg och med resultatet av Högskoleprovet. Sedan finns det också ibland att söka till Alternativt urval>>, som t.ex Karolinska Institutet brukar ha. Men det är frivilligt för högskolor/universitet ha "alternativt urval" och det vi därför inte om ngt. annat sätt än på betyg & på högskolprovet>> kommer att finnas...
Dina intressen och yrkesval kan också ändras "på vägen". Det kan hända att du om ett par år kommer på att du vill bli Hälsoutveckare>>, Musikterapeut>> eller Perfusionist>>
Om du även mot slutet av gymnasiet är fast beslutet av att bli läkare, kan du komma in genom resultatet av högskoleprovet (om man är duktig, borde man få högt på HP, är tanken).
I Sverige är Läkare ett av de så kallade legitimationsyrken>> men så behöver det inte vara i andra länder. Varje land kan sjäva bestämma "hur de vill ha sina läkare"... :)
Att man i Sverige behöver legitimation, gör att läkare med utländsk utbildning kan inte bara räkna med att få jobba som läkare i Sverige. Socialstyrelsen tittar på deras utbildning och kan bestämma att de behöver komplettera på olika sätt - med kurser och/eller med praktik. Hur mycket man behöver komplettera, vet man först när man fick beslut från Socialstyrelsen. Det är alltid en viss "risk" att gå utbildning utomlands om det handlar om ett legitimationsyrke.
Ett annat "problem" är att du kan inte utomlands läsa med undervisningsspråk Svenska, man läser ofta på engelska, som inte är modersmål för dig, och det är därför svårare att läsa. Det är kanske lättare att komma in utomlands, men svårare att läsa och sedan uppstår det fördröjningar och problem när man ansöker om legitimationen i Sverige.
Vill man läsa på eftergymnasial nivå utomlands, rekommenderar vi i första hand IB-programmet. Studier på IB är svårare än på Naturvetenskapsprogrammet och det av 2 anledningar: undervisningsspråk Engelska + att man läser tuffare kurser än på NA, bl a matte på IB är mer omfattande och svårare än på NA.
Å andra sidan, finns det fördelar med IB och också det på flera sätt: undervisningsspråk engelska förbereder för studier på engelska i framtiden; tuffare kurser förbereder också till svårare studier + personal (bl a SYV) på IB kan hjälpa till med ansökan till utländska universitet.
Du har fortfarande mycket tid kvar innan du ska väIja till gymnasiet. Det är bra att du är ute i god tid.
Men just nu tycker jag att du kan kika på många olika yrken på www.framtid.se och se m du eventuellt kan "bredda dig" lite och inte endast sikta på Läkare, utan att du kan tänka även på andra alternativ, andra yrken. T.ex om du vill jobba med att ta fram nya läkemedel, kanske yrken som Kemist>> eller BMA>> kan bli av intresse för dig!
Läs så mycket matte du kan. För repetition och självstudier rekommenderar vi www.matteboken.se
Om det är så att du vet att du vill jobba inom Vården (förhoppningsvis kan du bli Läkare, men annars med ngt. annat med inom Hälsa- och sjukvård) - då är det kanske bäst att gå VO-programmet>> VO ger stor valmöjlighet och många dörrar öppnas: t.ex kan man jobba ett år efter gymnasiet och komplettera på komvux sen. Man kan bli Specialistundersköterska, Tandsköterska eller Medicinsk sekreterare på en yrkeshögskola. Man kan på VO bli behörig till Sjuksköterskeprogrammet, och direkt efter gymnasiet komma in på utbildning till Sjuksköterska, och senare utbilda sig till Specialistsjuksköterska eller till Barnmorska, t.ex...många olika möjligheter öppnas via VO. Och det är ingenting som säger att man ej kan bli läkare efter VO. Under studier på VO ingår det minst 15 veckor praktik och man får testa jobba inom vården och se om det verkligen passar dig. Om man läser som lärling>>, är man på arbetsplatsen ganska mycket och dessutom har rätt till lärlingsersättning (man får nästan dubbla sin "inkomst" under gymnasietiden) + att man kan få sommarjobb och extrajobb redan på gymnasiet. På så sätt skaffar man sig arbetslivserfarenhet + inkomst. Och läkare kan man fortfarande bli... sen. :)
Hej Felicia,
om du är intresserad av vård och omsorg, att jobba mer människors hälsa - då är Vård- och omsorgsprogrammet ett mycket bra val. Det är inte alls omöjligt att på sikt bli även läkare efter vård- och omsorgsprogrammet. Men du kommer också att ha många andra alternativ - både på kort och på lång sikt.
Jag tycker du kan boka en "prova-på dag" både på Naturvetenskapsprogrammet & på Vård- och omsorgsprogrammet och sedan kan du jämföra hur det kändes att gå på de två programmen.
Som tur är, så finns det många andra spännande yrken inom hälsa- och sjukvård, än bara läkare. Man kan bli dietist, audionom, fysioterapeut eller specialistsjuksköterska alternativt röntgensjuksköterska eller skolsköterska, bara för att ta några exempel.
Alla som vill bli läkare, blir tyvärr inte det. Jag vet inte om just du kan bli läkare. Det är mycket möjligt att du kan bli det. Vägen är dock mycket lång och man måste vara duktig, målmedveten, ha tålamod och vara envis men även realistisk: om det visar sig att det inte går så bra på vägen mot läkaryrket är det bra att kunna tänka om och välja en annan väg och ett annat yrke.
Hoppas mitt svar blir på något sätt till hjälp för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'professor' (9 st.)
-
Kan man plugga på en skola för att sedan forska på en annan?
Hej! Jag har som dröm att jobba inom forskning och som professor inom psykologi. För att börja så har en Syv rekommenderat beteendevetarprogrammet, vilket lämnar mig med två val: Uppsala Universitet eller Lunds Universitet. Fick jag välja så skulle jag av personliga skäl föredra Uppsala, men...
Hej,vägen till att bli forskare och/eller professor är väldigt lång. Efter kandidatprogrammet kommer du behöva läsa utbildning på avancerad nivå... Läs hela svaret -
Vilka vägar finns om man vill professera i Engelska?
Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda. Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och...
Hej, För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller... Läs hela svaret -
Doktor i nationalekonomi?
Hej! Jag funderar på att bli doktor i nationalekonomi. Vilka skolor kan man bli det på och vad krävs det att man läst innan? Dvs måste jag läst nationalekonomi på avancerad nivå eller räcker grundnivå. Sedan har jag svårt att hitta...
Hej Mollie,för att uppnå högre "titel" inom ngt. kunskapsområde behöver man skaffa sig utbildning på avancerad nivå (alltså först läser man på Grundnivå och sedan... Läs hela svaret -
Skillnad mellan högskola och universitet? Vad kommer efter gymnasium?
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret -
Professor i psykologi och psykiatri?
Hur blir man professor i psykologi? Hur blir man professor i psykiatri?
Hej Mira, För att få tjänster som professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från att ha undervisat på... Läs hela svaret -
Förskollärarprogrammet till Juristprogrammet?
Läser för närvarande Förskollärarprogrammet 1:a året, men funderar på att söka till juristprogrammet på SU. Detta, eftersom jag ville bli professor som förskollärare, men det verkar inte finnas garanti för der. Snittbetyget på gymnasiet är c:a 15, så kommer behöva göra högskoleprovet för att...
Hej J, det går inte att ge någon garanti på att någon, t.ex du, kommer in på en viss utbildning. Inte ens om man har hösta betyg och högsta möjliga resultat på... Läs hela svaret -
Ämneslärare, grundlärare eller socionom?
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Hej J, Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret -
Läkare, biomedicinare eller psykolog?
Hej, Jag har ett år kvar på naturvetenskapliga programmet inriktning natur och är väldigt kluven i vad jag ska läsa senare. I något år har jag varit väldigt inriktad på att bli läkare för att sedan bli forskare neuroendokrinolog eller psykologi, men efter flera sjukhusbesök i sommar har...
Hej Hanna, vilken spännande fråga, men som också är svår att svara på. Du skriver "svår för att forska" - och jag tror du menar inte att kunskaper eller ambitioner inte... Läs hela svaret -
Vill bli proffessor i matte, vad behövs?
Hej, jag går första året på gymnasiet och tänker på att bli proffessor i matte, det är väl att undervisa matte i universitet? Jag går tekniklinjen och undrar vad som behövs för att kunna bli proffessor i matte samt kanske doktorera.
Hej Farhad, du behöver på gymnasiet Iäsa så mycket matte du kan - i aIIa fall minst matte 4 (som är obligatorisk kurs på inriktningen Teknikvetenskap men inte på de andra... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga