Hej Linda! inom Redovisning finns det många olika yrken, t.ex Redovisningsassistent (inom just det yrket är det nästan alltid anställning med månadslön som gäller) och så andra yrken, som t.ex Redovisningskonsult (inom det yrket är det nästan alltid enskilda uppdrag som man själv måste hitta; uppdragen kan vara under kort tid eller under flera års tid). Du får gärna kika på många olika yrken inom Ekonomi/redovisning, börja till exempel med yrke/affarsinriktad-redovisningsekonom och kika även på: yrke/redovisningsekonom **** Saken är den att det är inte någon exakt vetenskap - yrken går in i varandra; ibland benämns samma arbetsuppgifter med olika titlar och ibland tvärtom - inom samma yrkestitel får man arbeta med rätt så olika saker. Det som gemensamt för alla som jobbar, på något sätt, med "redovisning" är att de jobbar med siffror och måste vara bra på matte och statistik samt på logiskt tänkande. De måste också vara insatta i lagstiftning inom område Redovisning (i alla fall i den delen som berörs just inom "just de här arbetsuppgifter på just den här arbetsplatsen"). Arbetsplatserna kan vara väldigt olika: kommuner, myndigheter, privata arbetsgivare och så kan man bli egenföretagare/konsult. Ett yrke som i Sverige (inom område Redovisning) är Reglerat, det vill säga strikta krav finns, är Auktoriserad Revisor. men t.ex Revisorsassistent kan ha diverse olika utbildningar och arbetsuppgifter för honom/henne kan vara olika, beroende på exakt vilken arbetsplats hen arbetar på eller vilket uppdrag hen utför "just nu".
Hej, du ställer en mycket svår fråga att svara på. De flesta yrken inom område redovisning är i Sverige icke-reglerade, dvs arbetsgivaren får fritt anställa vem hen vill. Yrkeshögskoleutbildningar brukar ge jobb i större omfattning än högskoleutbildningar; yh är också kortare och mer praktiskt inriktade. Dock, finns det inte jobbgaranti... så ingen kan säga vilka arbetsuppgifter du får eller om du får jobb, över huvudet taget, men chansen är rätt stor efter en yrkeshögskoleutbildning. Vill du ha jobb med Månadslön (tillsvidareanställning) så är det kanske Löneadministratör som jag vill i första hand rekommendera att du tittar på. men det är inte omöjligt att efter vilken som helst yh med ekonomisk inriktning få jobba med utbetalningar av löner, alltså som just Löneadministratör.
Hejsan, vi fick nyss svar från SRF-konsulterna; var god läs nedan:
Hej!Dina 3 frågor:
Jag undrar om redovisningsekonom är ett provisionsyrke eller om det är en "vanlig" lön varje månad?
Svar: Det är ett vanligt yrke med fast lön varje månad, ibland finns även bonus på toppen hos vissa byråer men det är inte den huvudsakliga löneformen.
*** Jag undrar också om man måste hitta sina egna kunder eller inte? Svar 1: Som anställd på en byrå arbetar man med de kunder byrån har eller tar in, och ibland stöter man på någon själv som man kan värva till byrån, men i huvudsak tar man inte in kunderna själv.
Svar 2: Om man driver egen byrå utan att vara anställd hos någon annan får man förstås skaffa kunderna själv, eller via kontakter på banker mm.
*** För och nackdelar med jobbet/utbildningen?
Svar: En oerhört stor fråga, men det är ett roligt arbete med många utmaningar och möjligheter att utvecklas. Man planerar och disponerar ofta tiden själv vilket gör att man kan styra sin arbetssituation,
Och man lär känna många olika företagstyper och branscher som ger bred erfarenhet av företagande.
Med vänlig hälsning
Branschansvarig redovisning
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret