Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Frågor och svar taggade med 'jobbannonser' (8 st.)
Hej, jag vet inte vilken utbildning jag ska välja. Jag läste natur på gymnasiet och tror att jag vill jobba inom läkemedelsindustrin. Jag tycker människokroppen är intressant men vill inte bli läkare då jag inte vill jobba med människor på...
Milla : :
Hej!Att jobba "inom läkemedelsindustrin" är en ganska "vag beskrivning". Man kan inom den jobba som t.ex Inköpare eller Säljare men det är kanske inte det du i första hand... Läs hela svaret
Hejsan, Jag undrar dels var psykologer kan jobba samt var man bör jobba som psykolog om man vill tjäna mycket pengar? Tack på förhand för svar. Mvh, Henke
Milla : :
Hej!Psykologer, i Sverige, gör utredningar och föreslår åtgärder inriktade på individer, grupper, organisationer och fysisk miljö. Psykologer kan arbeta inom alla de olika... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om jag tar apotekarexamen som tar 5år och ett halvt år praktik, kan jag då därefter bli klinisk farmakolog, eller måste jag plugga ännu mer för att komma dit? Vad gör en klinisk farmakolog ens? Vad är arbetsuppgifterna?
Peter: :
Hej S!Du får gärna vända dig till de som jobbar på universiteten med de utbildningar som ligger inom den aktuella kunskapsområde: du kan ställa frågor både till studievägledare på de... Läs hela svaret
Hej ! Jag undrar hur man blir klinisk farmakologi, har hört om att man måste vara i grunden utbildad till läkare eller apotekare, men vad händer sen? ska man läsa något mer efter apotekare för att bli klinisk farmakologi ?
Anna: :
Hej S!det vi vet om yrket Farmakolog berättar vi i yrkespresentationen på Framtid.se/yrke/farmakolog Oavsett vilken utbildningsväg man väljer, så blir den vägen ganska lång.... Läs hela svaret
Hej, jag undrar hur man blir adjunkt? Jag har kandidatexamen inom statsvetenskap och studerar på masternivå inom organisation och ledning Behöver jag läsa några pedagogiska kurser för att få jobbet?
Anna: :
Hej Mona!Med "adjunkt" kan man mena olika "saker". Adjunkt - är en arbetstitel som används ganska sällan inom utbildningsväsendet i dagens Sverige, men ändå förekommer. En adjunkt... Läs hela svaret
Hej! Jag ska bestämma mig för vilken utbildning jag vill börja på och har bestämt mig för att jag vill jobba inom HR men har kollat på två olika utbildningar. Antingen Personalvetare på Örebro universitet där man tar en kandidat i...
Peter: :
Hej!inom "personalhantering" är yrken i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa "vem som helst" - det är varje arbetsgivarens... Läs hela svaret
Hej SYV! Tack för att ni tar er tid att besvara min fråga. Jag funderar på att studera kandidatprogrammet i nutrition för att bli näringsfysiolog. På arbetsmarknaden skall det enligt SACO och Framtid.se vara lätt/balans med att få jobb. Jag letade...
Anna: :
Hej!på tre år kan situationen på arbetsmarknaden förändras väldigt mycket. Så länge det inte finns ngn "arbetsplikt" eller jobbgaranti i Sverige, går det inte att garantera att... Läs hela svaret
Hej, ofta får man fråga från elever och föräldrar - om vad gymnasiekompetens är för ngt. I många platsannonser står det att man ska ha Gymnasiekompetens som ett krav eller önskvärt... och sedan, i andra sammanhang - vid ansökan till komvux yrkesutbildningar, exempelvis så står det också t.ex...
Peter: :
Hej, vi på Fråga SYV har tidigare fått samma eller liknande frågor och vi vet också från andra källor om att det efterfrågas förklaring på vad... Läs hela svaret