2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'senaredel av programmet' (7 st.)

    • Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • Algebra

      Högskoleingenjör och sen civilingenjör?

      Hejsan! Jag har bra betyg och funderar på att gå civilingenjör. Jag har dock inte tillräckligt för att kunna komma in på just den skolan jag kanske drömmer om men kan enkelt läsa till eng 7 på komvux för att få extra meriten. Jag...

      Milla : : Hej,utbud av utbildningar kan förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten som kommer bli sökbara om några, t.ex 3 år, är det ingen Idag som kan (garanterat)... Läs hela svaret
    • m

      Hur funkar senare del av en kurs?

      Hej, jag under om hur senare del av kurser funkar. T.ex om jag går i bma programmet i Umeå den här hösten, men vill istället plugga i en annan studieort som t.ex Linköping. Behöver jag då gå om 1 år eller börjar jag terminen med ordinarie gruppen samtidigt? Kommer jag ta examen samtidigt som de...

      Mikael: : Hej, kontakta studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen … det går inte att ge ett generellt svar.
    • E

      När får man reda på vilka kurser man behöver komplettera?

      Vid antagning till senare del av program får man veta hur mycket och vad som kan tillgodoräknas i samband med sin ansökan. Får man veta vad och hur mycket man måste komplettera efter man har blivit antagen eller hur funkar det?

      Anna: : Hej E,antagning till "senare del av program" är lite av ett "undantag". Den öppnas om platserna på programmet befriades pga avhopp. Om ingen hoppar av, då... Läs hela svaret
    • Alexander

      Senare del av programmet?

      Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...

      Anna: : Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
    • Elif

      Möjligheter för byte till annan studieort?

      Hej! Jag går mitt första år som civilingenjör i Industriell Ekonomi. Orten jag vill byta från har inte lika höga antagningspoäng som det universitet jag vill byta till. Jag önskar att byta studieort till Göteborg, Chalmers, på grund av att...

      Mikael: : Beklagar besked om sjukdomsfall inom familjen. Har du tagit kontakt med utbildningsansvariga i Göteborg på det eller de programmen som du vill byta till? Vad fick du för svar från dem? Vi håller tummarna!
    • Herman

      Från högskoleingenjör till civilingenjör?

      Jag har hittat program på en teknisk högskola som erbjuder både treårig eller femårig utbildning. Om jag söker till båda (civilingenjör som förstahandsval) och kommer in på treårig p.g.a att jag inte hade tillräckligt ed poäng till femårig, finns det då möjlighet för mig att byta till femårig...

      Julia: : Hej Herman! Jo, det är möjligt att byta från Högskoleingenjör till Civilingenjör och det på olika "stadier" i utbildningen, i princip finns det möjlighet efter varje... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga