gusransjo

    Jag har förstått det som att den som läst 3 år moderna språk i grundskolan och fortsätter med samma språk på gymnasiet (det som förr kallades B-språk) börjar på Moderna språk 3, medan den som börjar med ett nytt språk (C-språk) börjar på Moderna språk 1? Mina frågor: a) Stämmer det att naturvetenskapligt program innehåller en kurs i moderna språk som då blir Moderna språk 3 om man läser "B-språk" enligt ovan? b) Stämmer det att samhällsvetenskapligt program innehåller två kurser i moderna språk som då blir moderna språk 3 och 4? c) Hur läser man i så fall moderna språk 5, 6 och 7?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    NA, naturvetenskapsprogrammet innehåller som obligatorisk kurs en Kurs i ämnet moderna språk och detta gäller båda nationella inriktningar på NA, men de elever som har ett annat modersmål än svenska kan läsa modersmål i stället för moderna språk.
    SA, samhällsvetenskapsprogrammet innehåller som obligatoriska två kurser i ämnet moderna språk och detta gäller alla inriktningar på SA, men de elever som har ett annat modersmål än svenska kan läsa modersmål i stället för moderna språk.
    Gymnasieprogrammen där moderna språk är obligatoriska måste erbjuda tyska, franska och spanska både för nybörjare och fortsättningskursen Moderna språk 3 i de tre språken. Om man läser fler än en kurs i ämnet moderna språk, så behöver inte alla kurser vara i samma språk. På samhällsvetenskapsprogrammet kan man t.ex läsa Spanska 3 och Franska 1 eller Spanska 3 och tyska 1 eller franska 1 och tyska 1. 
    Gymnasieskolorna får erbjuda även andra moderna språk, men det är inte, för skolorna, obligatoriskt att göra.
    Du frågar också "Hur läser man i så fall moderna språk 5, 6 och 7?" och svaret är att det gör man, som regel, inte alls. Moderna språk 5 kan (ibland) finnas att läsa under årskurs 3 (detta om lärarkapacitet räcker och om tillräckligt antal elever väljer läsa den krusen, vilket sker sällan). Att moderna språk 6 och 7 skulle undervisas i på gymnasieskolorna är extremt sällsynt (händer i princip aldrig). 
    Anledningen är att:
    en kurs moderna språk brukar läsas under ett helt läsår. På gymnasiet läser eleverna i tre år, så de kan därför (som mest) hinna med tre kurser i samma språk (på samma sätt som man läser svenska 1, 2 och 3 en kurs per läsår); 
    vidare är det också så att få elever vill läsa högre kurser än moderna språk 4. Det kanske finns en eller två elever på en skola som vill det, men det går inte att ha individuell undervisning (finns inte resurser för det); i större städer kan flera gymnasieskolor gå ihop och ha viss undervisning i "det gemensamma gymnasiet" där eleverna från olika gymnasieskolor samlas på en av skolorna för att läsa vissa kurser, t.ex högre kurser i ämnet moderna språk (men med högre kurser i ämnet moderna språk menas, oftast, just moderna språk 5). 
    Man kan kanske hitta ngt exempel på en mycket språkbegåvad elev som av rektorn fick beviljad att göra prövningar (på undantag) och då kanske hen kan få i sitt examensbevis även moderna språk 6 och 7, vilket jag personligen aldrig har sett men kan inte utesluta att sådant kan förekomma. 

    Om Meritpoäng
    Många elever (framförallt de som planerar söka till svenska högskole-/universitetsutbildningar) vill få så många meritpoäng som möjligt. Godkända betyg i moderna språk 3 och 4 ger (till de flesta  svenska högskole-/universitetsutbildningar) maximalt antal meritpoäng inom moderna språk (1.5 meritpoäng). Om meritpoängen var god se gymnasieguiden.se/reportage/meritpoaeng 

    För elever med stort Språkintresse och språkbegåvning 
    De elever som är mycket språkintresserade och språkbegåvade och vill läsa mycket inom språk rekommenderas i första hand välja HU/nationell inriktning språk. På den utbildningen kan man läsa många språkkurser, många fler än på de andra svenska gymnasieprogram.
    Om humanistiska programmet var god se gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/HU

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga