Linn
    Hej!
    Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
    Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?

    Tack på förhand!
    Vänligen Linn

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Linn!

    Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)

    Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.

    Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.

    Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>

    De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).

    Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.

    Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:

    många elever vill läsa Naturvetenskapsprogrammet>> och Samhällsvetenskapsprogrammet>> pga "alla" säger att det är "breda" program, dvs man kan söka många olika högskoleutbildningar efteråt.

    En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!

    En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>

    Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.

    Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:

    - elevens egna intressen

    - tryck från samhället, föräldrarna och kompisar

    - vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)

    - vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)

    - en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.

    Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.

    Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.

    Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare"). 

    Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!

    Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>

    Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)

    ANNA

     

     

     

     

     

    Ingegerd SYV på Bors skola

    Jag upplever också att de vill veta vilka betyg de ungefär behöver ha för att komma in på ett program?

    Vad som skiljer de olika programmen åt?

    Hur frisök fungerar?

    Vad händer om man inte kommer in?

    Vad är ett basår?

    Olika behörigheter efter gymnasiet

    Löner efter utbildning    osv

    Frågor och svar taggade med 'föreläsning' (3 st.)

    • Kristian

      Kan tentor innehålla frågor som inte berörs i kurslitteraturen?

      Hej! Jag har precis börjat på universitetet och pluggar till civilingenjör. Vi har just nu två parallella mattekurser som jag tycker är rätt intressanta, men under de första veckorna har jag mått väldigt dåligt på grund av helt andra orsaker. Jag har därför inte orkat gå på någon föreläsning...

      Anna: : Hej Kristian,jag kan tänka mig att tentorna kan innehålla frågor som läraren tog upp endast på en föreläsning, det kan jag inte utesluta; jag skulle i alla... Läs hela svaret
    • Elev

      Ska man läsa och gå på föreläsning?

      Hej! Jag har nyligen börjat på universitet. Det jag funderat över är om litteratur är som "komplement" till föreläsningar? Jag har hört många säga att det räcker att gå på föreläsningar istället för att läsa böckerna. Stämmer det? Jag har svårt för litteraturen, men förstår föreläsningarna. Jag...

      Daniel: : Hej Linda! Jag tycker det bästa är att följa de råd och anvisningar som dina lärare ger. Det är ju de som ska sätta betyg på kurser och det är därför de som vet... Läs hela svaret
    • Viktoria

      Kan jag läsa historia utan distans efter gymnasiet?

      Hej syv! Jag är i behov att läsa Historia 1a1 (alt. 1b) för att få min gymnasie examen. Jag har försökt 2 gånger att läsa historia på distans via komvux men misslyckas pga min dyslexi, samt att jag tycker det blir för svårt när jag inte får "föreläsningen/lektion" innan uppgiften ( som man...

      Melina: : Hej Viktoria! Ja att läsa på distans är ganska krävande, så jag förstår att det är svårt.Det brukar finnas möjlighet att läsa kurserna på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga