Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31902 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hejsan!
Jag har pluggat och fått en Filosofie kandidat i psykologi online från ett svenskt universitet. Mitt mål är dock att bli psykolog (vilket jag vet är en 5-årig utbildning på plats om man vill studera i Sverige).
Jag hade därför tänkt bygga en psykologutbildning i Europa genom...
Milla : :
Hej!Att bli psykolog i Europa genom onlinestudier är definitivt möjligt, men det finns några faktorer att beakta. Läs (nedan) mina tankar och "förslag" som jag vill dela med... Läs hela svaret
Hej!
Om man har sökt en internationell master till en svensk skola via universityadmissions.se, och sedan vid senare datum även sökt svensk master via antagning.se, hur prioriteras antagningarna? Vad ligger som första val, den internationella eller svenska? Det vill säga om båda...
Mikael: :
Kontakta Antagning.se och ställ din fråga där. Och du kan samtidigt också fråga antagningsgrupperna på de lärosäten dit du söker,
Jg har två frågor. 1. Jag undrar hur en ser på ens meritförteckning på antagning.se (till exempel) huruvida en studerat en grundkurs eller en kurs på avancerad nivå? Jag läser till en Master, och har bara råd att fördela 30 av de 120 poängen på grundkurs/er. 2. Det verkar som att vissa...
Mikael: :
Lärosäten får bestämma mycket själva, lokalt, därför måste du göra planering med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut masterexamen.
Hej Syv! Jag har ansökt om kandidatexamen inom datavetenskap och ska börja plugga min master på SU inom IT-säkerhet (är villkorligt antagen). På grund av rådande omständigheter så har det tagit väldigt lång tid att få mitt...
Anna: :
Hej Sara,jag hoppas och även tror att Malmö Universitet kommer hinna utfärda kandidatexamen för dig i tid.Ta annars kontakt med utbildningsansvariga på masterprogrammet på SU... Läs hela svaret
Säg att jag läser en kandidat på ett universitet med flera välrenommerade partneruniversitet, förbättras mina chanser att bli antagen till en masterutbildning vid något av dessa universitet genom "partnerskapet" mellan de två universiteten,...
Julia: :
Hej Carl, den frågan är bäst att du ställer till dem som jobbar med antagning till master på Bocconi. Vi på Fråga SYV har inte ngn info om vilka urvalsgrunder som används på olika Universitet... Läs hela svaret
Hej I några civilingenjörsprogram så väljer man ett masterprogram att utbilda sig i de två sista åren, så jag undrar ifall man kan efter tre år (efter påbörjad civilingenjörsutbildning) göra en masterutbildning vid en annan...
Anna: :
Hej Alhassan,det borde inte vara omöjligt att komma in på master på ett annan lärosäte, tycker jag. Allt beror på vilken behörighet som det masterprogrammet kräver och om du lyckas... Läs hela svaret
Hej, jag är en nyexaminerad biomedicinsk analytiker, och jag undrar om det finns en masterutbildning inom klinisk fysiologi här i Sverige. Har ännu inte hittat en. Jag vet att vi kan vidareutbilda oss inom det forensiska, immunologiska, biologiska, cytologiska, etc, men ser ingen...
Peter: :
Hej Calle, utbildningsutbud på de svenska lärosätena fastställs till 15 mars, det är kanske därför som du inte hittar det masterprogrammet som du är intresserad av... - kika... Läs hela svaret
Hej! Jag ska börja i två:an efter sommarlovet på teknikprogrammet och vet ungefär vad jag vill hålla på med efter skolan.
IT-säkerhet och liknande verkar roligt och intressant, men jag vet inte om man ska satsa 2 år i yrkeshögskola. Eller om man ska satsa på 2/3 år på högskola och efter...
Melina: :
Hej Robin!
Ja dina olika val som du står mellan varierar ganska mycket, den ena antar jag är 3 år på universtet/högskola och sedan en master på 2... Läs hela svaret
Hej syv!
Jag har en fråga angående universitet. Vad finns innan kandidatprogram? Som jag har förstått det, motsvarar kandidatprogram nivå 2, och sedan kan man ta en masterubildning som i detta fallet motsvarar nivå 3. Men som jag nämnde tidigare, vad finns innan kandidatprogrammet?
Liselotte: :
Hej Anna!
På högskola/universtet i Sverige kan man läsa fristående kurser eller så kan man läsa Program.
Kandidatprogrammet är ett program på heltid på 3 år som leder till... Läs hela svaret
