Elina

    Hej! Jag vill läsa 120hp i matematik för att kunna söka in till kpu mot gymnasiet och bli matematiklärare. Nu när jag ska söka inför hösten så undrar jag vilka kurser som jag skulle kunna läsa för att bli behörig? Jag skulle behöva ha hjälp med en studieplan med kurserna. Jag vill helst läsa på distans och har hittat en kurs från Stockholms universitet som heter Matematik 1 och är på 30 hp att söka och förhoppningsvis läsa till hösten. Om jag skulle göra det, vilka kurser ska jag läsa efteråt så jag kommer upp i 120 hp som krävs? Jag vill läsa mer än heltid så jag får ihop 120hp på 1,5år (start nu till hösten) och jag har redan börjat så nu den här vårterminen läser jag 7,5hp.


    Tänkte även kolla, har hört att man kan läsa 90hp och då söka in till kpu mot högstadiet, kan man efter kpu då ansöka om att undervisa på gymnasiet?


    Mvh Elina

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    hej Elina,

    det är rätt krångligt med lärar-behörigheter.
    Det som gäller idag är att behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på grundskolan, men inte tvärtom.
    Det blir troligtvis möjligt även i framtiden (dock inte helt säkert då förändringar kan inträffa) - att i efterhand utöka sin lärarbehörighet... men exakt hur, när och vad som kommer att krävas kan vi inte på förhand garantera. Förhoppningsvis ska du kunna läsa mer högskolepoäng inom matte och av Skolverket bli beviljad utökninga av sin lärarlegitimation.

    Ang. studieplan - för att läsa mot KPU... så blir inte den planen så mycket värd, om du ex. ej kommer in på Matematik 2 och sedan Matematik 3 ... och platsgaranti på kurser finns endast inom Programmet, ej när man söker fristående kurser.
    Det är bekvämt att söka och komma in på ett Program; då är det "klappat och klart". Det kan t.ex vara bekvämare Kanske att läsa ett program och jobba vid sidan av studier. det tar 5 eller 5.5 år att bli behörig gymnasieläare i 2 ämnen genom ett program, men det är inte alls säkert man blir klar på kortare tid genom fristående kurser och KPU; detta pga det tyvärr ej finns någon garanti på att komma in på "nästa fristående kurs" och sedan kanske det ej finns KPU att söka till som passar. Ex. om du är klar med dina fristående kurser så att du skulle kunna påbörja KPU på våren, men KPU för blivande lärare i matematik kanske då kommer att starta endast på hösten - så blir du tvungen att vänta en termin; sedan är det inte garanterat att komma in på KPU.
    Blir det konkurrens om KPU-platserna, prioriteras oftast de som blir behöriga i fler ämnen. Ex. om du endast vill bli lärare i matte och ej har fler högskolepoäng inom andra ämnen, så kommer de som blir behöriga i 3 ämnen först, sedan de som kan bli behöriga i 2 ämnen och om det då finns platser kvar kanske även de som blir behöriga i ett ämne. Så förklarar de sakkunniga att systemet funkar idag. Hur det blir i framtiden kan ingen vara säker på.

    Om du ändå vill läsa fristående kurser i första hand, och ej vill söka till ett lärarprogram, då råder vi att läsa Alla mattepoäng på Samma lärosäte, dvs Matematik 1, 2 och 3 på samma högskola/universitet. Detta pga i fall man t.ex läser Matematik 1 på en högskola och sedan Matematik B på en annan och sedan matematik III - på tredje kan det visa sig i efterhand att kurserha har "överlappat" varandra på vissa områden och att det ej räcker till att bli behörig till KPU. Därför är rådet att läsa antingen Matte A, B, C och sedan kanske även D /om du vill få ihop 120 hp/ eller matematik 1, 2, 3 och 4 eller matematik I, II, III och IV - på ett och samma lärosäte. Att läsa 120 hp matte snabbare än på fyra terminer kanske inte går... då kurserna ligger under en hel termin, på heltid.
    vänligen

    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'nationalekonom' (9 st.)

    • Ida597

      Vilken utbildning?

      Hej! Jag vet att jag vill plugga ekonomi, men med tanke på att det finns så många olika utbildningar med många olika inriktningar så vet jag inte vilken som passar mig bäst. Det jag vet är att jag vill plugga det som ger bäst...

      Milla : : Hej!När du väljer en kandidatutbildning som förbereder dig för en karriär inom bank/finans och ekonomi är det viktigt att överväga vilka ämnen och kompetenser som är mest relevanta... Läs hela svaret
    • Lansars

      Filosofi, politik och ekonomi, ämnesinriktning nationalekonomi?

      Hejsan jag ska studera Filosofi, politik och ekonomi ämnesinriktning nationalekonomi med nationalekonomi som huvudområde men min fråga är att vad kan jag bli efter en sån examen Har hittat en liknande fråga men den kursen som en annan person frågade om...

      Milla : : Hej,om du i din utbildning har nationalekonomi som huvudämne så borde du ju kunna bli en Nationalekonom, tänker jag. Läs gärna om det yrket på framtid.se/yrke/nationalekonom
    • Axel

      Nationalekonom via Samsam?

      Hej, jag är intresserad av samhällsfrågor och samhällsekonomiska frågor. Jag har läst om ekonomi programmet och samhällsvetenskapliga programmet och det känns som att samhälls passar mig bäst men jag är nyfiken på att vilja bli...

      Anna: : Hej Axel!Utbilndingar i ekonomi på svenska lärosäten, högskolor och universitet, kräver bland annat godkänt betyg i matematik 3 (3b eller 3c). I SA ingår endast matematik 1b och 2b som... Läs hela svaret
    • Elsa

      Samhäll/Beteende Jobb?

      Hej! Jag har gått samhäll beteende på gymnasiet och vill börja plugga vidare snart på universitet. Jag har A/B i nästan alla ämnen. De flesta jobb som jag tittat på som man kan plugga efter samhälllinjen är exempelvis socionom, kurator...

      Anna: : Hej Elsa, titta gärna på följande yrken:Nationalekonom - om du inte har godkänt betyg i matte3, behöver du komplettera med det betyget;Personalchef; HR-specialist; Rekryterare/Headhunter;... Läs hela svaret
    • Fatima

      Kandidat ekonomi inrikting nationalekonomi?

      Hej! Läser just nu denna ovanstående kurs och undrar vad kan man bli ifall man har läst denna typ av program kan jag jobba som värdepappersmäklare och revisor?

      Julia: : Hej Fatima,För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
    • Mary

      Vad är skillnaden på nationalekonom och civilekonom?

      Ja, som rubriken lyder. Vad är skillnaden? Jag skulle gärna vilja bli bankchef (jag vet att man dock behöver arbeta sig upp till det) men vilka kurser behövs för att bli bankchef? Kan man studera på estet för att sedan bli det eller är det bara ekonomi?

      Anna: : Hej Mary, Civilekonom kallas man om man tar examen från civilekonomprogrammet, som är en heltidsutbildning på högskolenivå i 4 år. Läs gärna mer om yrket... Läs hela svaret
    • Niki

      Vad ska jag plugga på högskolan för att bli nationalekonom?

      Jag har försökt hitta program på antagningen.se för att bli nationalekonom, men inte hittat det jag söker. Jag vill söka både till kandidatprogram (3 år) och master (5 år), vad behöver jag plugga och därmed söka på? Tacksam för svar!

      Daniel: : Hej Niki,kika gärna på de 73 "träffar" som jag fick fram på antagning.se/se/search?period=HT_2018  - som på något sätt är relevanta om man vill bli... Läs hela svaret
    • Michael

      (Nationalekonomi och Statsvetenskap) eller (Företagsekonomi)?

      Hej! Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...

      Liselotte: : Hej, det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga