Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'faktiska kunskaper' (3 st.)
-
Läsa in kurser?
Hej! Om en elev har ett avgångsbetyg från 1996 från gymnasiet med betyget 2 i engelska A och matematik A, behöver då eleven läsa in dessa kurser på vuxenutbildningen, dvs engelska 5 och matematik 1a innan eleven läser in engelska 6 och matematik 2a...
Hej,jag undrar om de högskolestudier som personen vill komma in på kräver, för särskild behörighet, matematik 2 och engelska 6? Om inte då kanske hen inte behöver läsa de kurserna för att... Läs hela svaret -
Räcker en 2:a för att läsa vidare?
Hej! Räcker det med en 2a i matte A (gamla systemet) för att läsa matte2 eller måste man läsa matte1 först?
Hej,om en person fick mattebetyget för många år sedan så kanske hen glömde mycket sedan dess, så formell behörighet är "en sak" men de faktiska kunskaperna kan vara... Läs hela svaret -
Folkhögskola eller komvux?
Jag gick en fullständig 3 årig gymnasieprogram i samhällsvetenskap men utan ett examen. Jag var en duktig elev med väldigt bra betyg men pga hälsoskäl klarade inte av tredje året in på gymnasiet. Jag testade läsa upp två gymnasiekurser på halvdistans på komvux men det var för intensivt och...
Hej Ella, det finns ca 150-160 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är mer eller mindre unik vad gäller profiler, vilken pedagogik de satstar på och miljö, ex. kan de finnas långt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga