Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Vilka vägar finns om man vill professera i Engelska?
7Poäng
Tobias
Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.
Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och vilka gymnasiekurser vill de ha? Kan det vara en bra idea att läsa utomlands?
Finns det liknande arbeten inom exempelvis lingvistik med engelska som inriktning? Vad kan en professor förvänta sig lönemässigt? Vilken magnitud skulle studierna ha, det vill säga: skulle de vara tunga eller väldigt tunga?
Jag ber om ursäkt för de många och sporadiskt ställda frågorna. Tack på förhand och svara gärna på hur många eller hur få du vill!
Hej Tobias! Så roligt att du är intresserad i språk och är duktig på engelska! För att "jobba med engelska" måste man givetvis kunna engelska mycket-mycket bra (så bra "som möjligt")! :) Engelska används som "verktyg" inom många yrken, där huvudsysselsättning är en annan än att just "syssla med engelska" och därför finns det ett mycket stort behov av att lära sig engelska och då behövs det Lärare som kan undervisa.
I Sverige är ordet "professor" i första hand en Titel på en befattning inom högskoleväsendet, det är alltså Högskolelärare som fick anställning som just "professor" (de tjänsterna är få och mycket eftertraktade); ofta studerar man i många år och även forskar en hel del innan man kan få en chans att få professors-tjänst; finns inga som helst garantier att ens möjlighet att söka en sådan tjänst kommer att uppenbara sig. Tjänsterna är, som sagt, få och när de är upptagna, måste man vänta på att ngn går i pension och så annonseras tjänsten (om den inte "dras tillbaka" pga resursbrist)... men om du menar Lärare i engelska t.ex på gymnasiet eller på en folkhögskola eller på komvux - då är det betydligt lättare att svara ang. arbetsmöjligheter: de är goda och prognosen är att de förblir goda även i framtiden. Kika gärna på framtid.se/yrke/spraklarare Det är en fördel att ha engelska som modersmål (men det kan man inte bestämma sig för, utan att det är "som det är") - detta skriver jag för att uppmärksamma dig på att om du konkurrerar om en eftertraktad tjänst mot en person som har engelska som modersmål, så kanske du - av den anledning - förlorar (lärare i språk som har det språket som sitt modersmål kan många ggr prioriteras vid anställning). Läs så mycket engelska du kan. inom gymnasiet finns det Eng 5, 6 och 7. Och 5 och 6 är obligatoriska kurser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, Eng7 är inte en obligatorisk kurs. Om din skola ger möjlighet att läsa engelska 7, välj läsa den kursen. Vad du ska läsa efter gymnasiet kanske du inte behöver bestämma dig för just nu. Det är nästan 2 år kvar innan du kan göra ansökan till eftergymnasiala studier och den utbildning du ska gå kanske ännu inte ens finns (utbildningsutbud förändras ju också ibland).
Jag ser att du läser på teknikprogrammet som fick mig att tänka på följande: kanske vill du satsa på att jobba med att översätta tekniska texter (bl.a instruktioner för användandet av teknisk utrustning) mellan engelska och svenska? För det behöver man goda kunskaper i de båda språken + goda kunskaper även i teknik!
För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller blivande doktor i filolog. Det är en lång väg för att få en chans att bli en professor.
Lektor behöver inte vara professor men det är åtminstone docent grad som krävs.
Man kan börja med söka utbildning t.ex på Göteborgs Universitet, vid Institution för språk och litteratur
Vad det gäller lön, det är individuell avtalat, men man kan förvänta något mellan 40-60 tusen SEK i månaden. Och arbetstid oftast är delad mellan forskning och undervisning, det är ovanlig att någon är 100 % lector utan förskningsuppdrag.
Här är exempel av vad som står på jobbsökande portalen, var god se nedan:
Universitetslektor i engelska
Diarienummer:
PAR 2020/672
Arbetsform:
Tidsbegränsad anställning
Placering:
Institution för språk och litteraturer
Sista ansökningsdag:
2020-06-03
Ämnesbeskrivning
Ämnet engelska är språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt orienterat med examensrättigheter på alla nivåer inklusive utbildning på forskarnivå. Förutom fristående kurser ingår ämnet i Översättarprogrammet, Internationella språkprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation samt Ämneslärarprogrammet och Ekonomprogrammet. Ämnet ger både campuskurser och nätbaserade kurser och satsar på att bygga ut nätbaserad undervisning och blended learning inom campuskurserna. Forskningen inom engelska bedrivs inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkdidaktik.
Arbetsuppgifter
Anställningen omfattar undervisning, handledning och bedömning inom ämnet engelska på grundnivå och avancerad nivå, främst på kurser inom Ämneslärarprogrammet men också inom fristående kurs, såväl på campus som på nät. Även uppgifter av administrativ art kan ingå, inklusive kursansvar. Den sökande förväntas bidra till hela institutionens verksamhet, vilket även kan innebära undervisning inom ämnesövergripande kurser.
Behörighet
Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen i engelska eller i annat ämne som arbetsgivaren bedömer relevant.
Bedömningsgrund
Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning.
För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen inom ämnet engelska eller annat för anställningen relevant ämnesområde. I urvalsprocessen kommer särskilt att beaktas dokumenterade meriter inom följande områden:
Pedagogiska meriter, visade genom dokumenterad erfarenhet av planering och genomförande av utbildning, inklusive handledning och examination (kursvärderingar är önskvärda),
Vetenskapliga meriter, vilka kommer att bedömas i relation till graden av originalitet och internationell förankring,
Erfarenhet av undervisning inom ämneslärarutbildningen, inkl. erfarenhet av besök och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU-kurser),
Ledning och administrering av undervisning (t. ex. kursansvar och koordinering av kurser),
Förmåga att använda svenska i tal och skrift på modersmålsnivå.
Egen lärarutbildning (svensk lärarexamen) och högskolepedagogisk utbildning är meriterande.
Intervju och referenstagning kan också komma att utgöra grund för bedömning.
Anställning
Anställningsform: Vikariat längst t.o.m. 2021-08-31 eller tills ordinarie befattningsinnehavare är åter i full tjänst Omfattning: 75 % Placering: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg Tillträde: 2020-08-15
Ansökan
Du söker anställningen via Göteborgs universitets rekryteringsportal genom att klicka på knappen ”Ansök”. För anvisningar för läraranställningar hänvisas sökande till Humanistiska fakultetens: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1685/1685190_anvisningar-ovrig-larare-ansokan-180314.pdf. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Vid eventuella vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte kan bifogas ansökan digitalt ska skickas till: [email protected].
Vi ser gärna att din ansökan är skriven på engelska då den kan komma att granskas av internationella sakkunniga med engelska som arbetsspråk.
Notera att följande dokument ska bifogas ansökan (PDF-format): Doktorsexamensbevis Doktorsavhandling Eventuella läromedel Max 10 vetenskapliga skrifter i fulltext som sökande särskilt önskar åberopa Fullständiga meritportföljer för alla angivna områden Förteckning över examina och anställningar Förteckning över vetenskapliga, pedagogiska, lednings- och administrativa meriter.
Med titeln adjunkt menar man i Sverige en lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och på gymnasiet, med relevant utbildning inom aktuellt ämne och pedagogik (tex ämneslärarexamen om minst 180 hp). Titeln adjunkt är dock på väg att försvinna från skolan i Sverige.
En lektor i svenska skolan är legitimerad lärare som också har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) och som under minst fyra års tjänstgöring arbetat som lärare i skolväsendet och under den tiden visat pedagogisk skicklighet.
Förstelärare är en annan titel i Sverige som betyder att en person är legitimerad lärare och arbetat i minst fyra år och visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. (Se även ”karriärtjänster”.)
Hej! vi fick idag svar från Örebro Universitet. Var god läs nedan:
För att bli lektor i engelska är vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:
· grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)
· sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid
· söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling
· försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)
· försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige) bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).
Hej,
Min dotter tog studenten (Teknisktprogram) i juni, hon vill gärna ge matematik 4 en ny chans. Komvux godkände henne inte då hon är under 20 år. Finns det något sätt för henne att läsa matematik 4 i klassrum före 20 års ålder?
Anna: :
Hej Sarah,om en ungdom fick Studiebevis eller Examensbevis från gymnasiet (vilket man oftast får när man har genomgått 3-årig utbildning på ett nationellt gymnasieprogram), då kan man vara... Läs hela svaret
Jag har just avslutat min gymnasiekompetens på komvux. Jag gick samhäll på gymnasiet och avskydde varje minut där. Jag gick sedan komvux och läste på distans och det funkade jättebra. Men nu sitter jag här med ett betyg och vet inte vad jag ska...
Anna: :
Hej Petter!Det finns uppskattningsvis cirka 8.ooo olika yrken. Cirka 2.ooo av dem beskriver vi på www.framtid.seDu får gärna kika på många yrken!Även om du berättade om dig här i... Läs hela svaret
Hej, jag går första året på ett högskoleförberedande program och det känns som om jag kommer få underkänt i engelska 5 och 6 och den lite högre kursen i matte och då kommer jag inte få en gymnasieexam och det känns som om...
Mikael: :
Studiebevis ger inte behörighet till eftergymnasiala utbildningar men man kan ändå (kanske) komma in på ngn yrkeshögskoleutbildning. Bättre att få studiebevis från... Läs hela svaret
Hej!
jag har studerat estetiska programmet under 2016-2019 och jag tänkte nu utöka mitt jämförelsetal inför antagning på psykologutbildingen under vårterminen. För detta kräver jag matte 2b, samt ett jämförelsetal på över 20. Detta tänkte jag uppnå genom att studera moderna språk 3 & 4 för...
Julia: :
Hej Jacob,du kan läsa Matematik 2a (behöver inte vara matte 2b); det är lättare att få högre betyg i a-spåret i matte.***Ang. Moderna språkom du har godkänt betyg i tyska i ditt... Läs hela svaret
Kan man gå något överhuvudtaget utan matte 4 och fysik 2????
Julia: :
Hej Adrian,det finns massor av eftergymnasiala utbildningar som inte kräver matte 4 och fysik 2. Kika gärna på yrken - www.framtid.seoch eftergymnasiala utbildningar finns även inom andra skolformer än... Läs hela svaret
hej, jag undrar om det finns en bra Sammanfattande förklaring om alla de olika Eftergymnasiala utbildningsmöjligheter? Det man känner mest till är högskolor och universitet. Många tror att universitet läser men efter en högskola, men så är det väl inte, eller hur? Hur folkhögskolor,...
Peter: :
Jo, vi har skrivit en förklaring på Gymnasieguiden.se/informeras/efter-gymnasiet - och med länkar som leder vidare till mer information om de olika skolformerna.
Efter... Läs hela svaret
Jag går nu i 2an och försöker bli psykolog, men jag glömde att det är mycket som krävs för att kunna komma in på psykologprogrammet. Så jag började undra om vad kan jag egentligen plugga vidare till efter gymnasiet.
Anna: :
Hej Karolina,
kika gärna på https://www.gymnasieguiden.se/informeras/efter-gymnasiet där det berättas om olika saker man kan göra efter gymnasiet.
Du... Läs hela svaret
jag har bestämt mig för att ta upp studierna igen, då måste jag boka av gymnasiet. jag behöver alltså 2år till, slutade skolan 2011. Vad skulle ses som den smidigaste vägen dit?
SYV-besökare: :
Hej Ahmed,
vad är ditt mål, vad vill du uppnå med dina studier? Man kan ha olika mål med studierna.
Om du vill behörig till högskola/universitet - då behöver du få... Läs hela svaret
Hej!
Jag har nu bestämt mig för att läsa på universitet. Efter en snabb kalkylation med hjälp av tjänsten "räkna ut dina snittbetyg" som studentum.se förser har mitt snittbetyg hamnat på 5,7 vilket givetvis är alldeles för låg för universitetsstudier.
Jag har nu på komvux läst upp visa...
Anna: :
Hej Sinan,
för att kunna bli antagen till en högskoleutbildning i Sverige måste man ha GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Om du har eller inte har den nu, vet inte jag. Det är bäst att... Läs hela svaret
Jag gick nyss ut gymnasiet med 2100 poäng alltså ingen gymnasieexamen, kan jag ända söka utbildning efter gymnasiet? Eller måste jag plugga upp dem resterande 150 poängen, måste detta göras i en kurs jag gick på gymnasiet eller en annan valfri kurs? De kurser jag misslyckades med var Ma3c, Te1...
Milla : :
Vad vill du läsa ? Vilken utbildning och var? Till högskola behöver du få ut examensbevis först; du gör planering mot examensbevis med SYV på komvux.
Om du vill läsa någon annan... Läs hela svaret
Hej!
Om en elev som redan nu i årskurs 8 vet att hen vill läsa utomlands efter gymnasiet; på gymnasiet vill hen gå i Sverige.
Tips på vad hen bör tänka på inför gymnasievalet?
:) tackar på förhand!
Anna: :
Hejsan,
bra att eleven vill planera på lång sikt.
Jag vet inte Vilket land eleven vill läsa i - men om det är ett icke-engelskt språkigt land, då rekommenderar jag att... Läs hela svaret
jag är 18 nu och jag kom till sverige förr året. Jag läser Im nu och jag fick inte godkänt i läsförståelse , skrivning och simning ,men jag fick bra betyg i alla ämnen utan svenska och idrott.Det här året är sista år...
Anna: :
Hej Ruimin,
utan godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan kan man tyvärr inte komma in på gymnasiets nationella program; betyget... Läs hela svaret
Om min son har ett slutbetyg med 750 poäng IG som är utfärdat 2013, måste man då läsa om exakt de kurser som han har IG i på Komvux eller kan man byta ut vissa kurser tex filosofi eller geografi??????
Anna: :
Hej Tina,
"exakt samma kurser" går det inte att läsa eller göra prövning i för att de "gamla kurser" kan man inte längre läsa och möjlighet att göra prövning i dem upphörde... Läs hela svaret
Hej! Jag gick medieprogrammet på gymnasiet, läste 2550p.
Jag känner nu att jag vill arbeta med djur och har sökt till en komvuxutbildning "Djurvårdare med 9D behörighet" som ligger på 500p.
Om jag går den här utbildningen, och senare i livet kanske vill gå ett program på...
Anna: :
Hej Maja,
man kan inte minska sina chanser att komma in på en utbiIdning på högskoIan, om man innan dess Iäser fIera gymnasiaIa kurser.
Du "hamnar" bara i kompletteringsgruppen om dessa komvuxkurser... Läs hela svaret
Hejsan, jag undrar om ni kan ge svar och råd: vad som är bättre att läsa på - högskola eller yrkeshögskola, är det stor skillnad och vad tycker arbetsgivare är bättre (lättare att få jobb efter...)? ;) Tacksam för svar! J. :)
Milla : :
Hej Jelena,
vissa utbildningar finns bara på högskola och vissa andra bara på yrkeshögskola>>. T.ex vill man bli Läkare>> måste man läsa på... Läs hela svaret