Rebecka

    Jag tror att jag så småningom är intresserad av att plugga ekonomi och ta kandidatexamen i ekonomi. För att få reda på om jag faktiskt är intresserad tänkte jag ansöka om att plugga en kurs på distans till våren. Jag har läst att man i vissa fall kan tillgodoräkna kurserna man läst om man sedan väljer att söka in till ett program. För att få en kandidatexamen i ekonomi har jag förstått att man behöver ha läst Företagsekonomi A, 30 hp, Nationalekonomi A, 30 hp och Statistik 15 hp.


    På vissa kurser (7,5 hp – 15 hp) står det att de tillsammans med någon eller några andra kurser motsvarar exempelvis Företagsekonomi A eller Nationalekonomi A och jag tänker att det är smart att läsa någon sådan så jag sedan kan tillgodoräkna den om jag söker in till ett program, alternativt har den gjord om jag väljer att plocka ihop min egen examen. Till exempel att Företagsekonomi A1:1 och Företagsekonomi A1:2 på Umeå Universitet tillsammans motsvarar Företagsekonomi A och att Företagsekonomi GR (A) Organisation och ledarskap, Företagsekonomi GR (A) Marknadsföring, Företagsekonomi GR (A) Externredovisning och Företagsekonomi GR (A) Ekonomistyrning på Mittuniversitet tillsammans motsvarar Företagsekonomi A.


    Men på vissa kurser inom samma sak står det inte att man kan läsa ytterligare en kurs och att de motsvarar en större kurs. Till exempel Marknadsföring på Högskolan Kristianstad och Organisering på Högskolan Kristianstad. Eftersom att det inte finns någon kurs inom Externredovisning och Ekonomistyrning på Högskolan Kristianstad, skulle man då kunna läsa Marknadsföring och Organisering där och sedan Externredovisning och Ekonomistyrning på ett annat universitet eller högskola och räkna det som att man läst Företagsekonomi A?


    Har även en annan fråga, och det är om det är smartast att läsa kurserna i någon viss ordning? Om man kollar på i stort sett alla ekonomiprogram ser man att de börjar med företagsekonomi, först marknadsföring och organisation och ledarskap och därefter externredovisning och ekonomistyrning. Därefter nationalekonomi och så vidare. Är det då smartare att jag läser någon kurs i företagsekonomi först eller skulle jag kunna börja med exempelvis nationalekonomi eller statistik? Och om ni skulle prioritera, skulle ni då läsa i rätt ordning (företagsekonomi, (först marknadsföring och organisation och ledarskap, därefter externredovisning och ekonomistyrning) och sedan nationalekonomi och slutligen statistik) eller skulle ni prioritera att läsa kurserna som går på samma universitet/högskola så man kan sätta ihop de så att de tillsammans bildar exempelvis Företagsekonomi A respektive Nationalekonomi A?


    Nu blev det väldigt långt och kanske lite bökigt, men jag hoppas ni förstår frågorna! Tack på förhand!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Rebecka!
    Varje svensk högskola och universitet får i mångt och mycket bestämma själva vilka kurser som krävs för att ta ut kandidatexamen och vilka kurser som ingår i programmen, och det förändras också, över tid, även på samma lärosäte.
    Du är bra påläst, känns det som, du kan kikat på olika hemsidor... Ta gärna kontakt med studievägledare på just de institutioner som de kurserna ges som är av intresse för dig.

    Allmänt gäller:
    det är smidigare och bekvämare samt säkrare att läsa ett program; inom programmet har man platsgaranti på varje nästa kurs;
    men om man läser fristående kurser med mål att sätt ihop en egen examen, då söker man separat till varje kurs och kanske inte kommer in på nästa kurs... så här är det osäkert... och så kan det även bli så att "nästa kurs" som du vill söka till ej finns att söka.. . Man sätter ihop egen högskoleexamen (eller Försöker göra det) på egen risk...
    Jag personligen skulle helst söka till ett Program, och då är det "färdig-sökt" om man kom in. Behöver inte söka till varje kurs och vara orolig att inte komma in...
    Det går inte läsa i "fel ordning" för att om du inte är behörig, då tas du inte in. Och om du tas in, då är det på ngt sätt "rätt ordning".
     

    Frågor och svar taggade med 'ont om tid' (3 st.)

    • SYV-besökare

      Enkelt sätt att visa på yrkesvariation på en skola?

      Hej, som studie- och yrkesvägledare på en skola har man ofta ont om tid. Jag söker därför enkelt och bra sätt att jobba med att visa på yrkesvariation för eleverna. Läste en undersökning som påstår att en genomsnittlig grundskoleelev på "högstadiet" kan nämna cirka 15 yrken, men det finns ju...

      Mikael: : Hej Kollegan!Jag förstår att det är ofta ont om tid när man jobbar på en skola.Vi har därför skapat en bra sajt www.framtid.se där över 2.ooo yrken... Läs hela svaret
    • Matilda

      Sent ute med mitt gymnasiearbete, hjälp?

      Hej! Är på grund av diverse omständigheter sent ute med mitt gymnasiearbete och formulerade min slutgiltiga frågeställning först idag. Går Humanistiska linjen med inriktning kultur och kommer undersöka hur Jean-Michel Basquiat använde konst för att uttrycka sina politiska åsikter samt hur...

      Anna: : Hej Matilda, jag ser att du redan fick svar från Julia och jag håller i princip med det svaret som du har fått. Det är omöjligt att "klämma in" fem veckor på heltid som är... Läs hela svaret
    • Pontus

      Hur ska jag göra?

      Jag gick ut gymnasiet för 2 år sedan med värdelösa betyg (runt 12 i snittbetyg). Jag lyckades trots det få ett fastjobb, som jag fortfarande jobbar på. Nu har jag dock tröttnat (har alltid sett det här jobbet som ett tillfälligt jobb) och vill börja plugga. Jag har alltid velat bli fysioterapeut...

      Milla : : Hej Pontus! Jag förstår att det är svårt att jobba heltid + läsa samtidigt, att tiden och orken inte räcker till... :( Att be om tjänstledighet för studier (i stället för att... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga