Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32172 frågor besvarade.
Vilken skola ska jag välja?
2Poäng
I
Hej! Jag har nyligen blivit antagen till utbildningen Redovisningsekonom på två olika skolor och vet nu inte vilken av skolorna jag ska välja. Skolorna jag har blivit antagna till är TUC och Stockholm School of Business. Utbildningen via TUC är på 430 yh - poäng och på den andra skolan 410 yh - poäng. På TUC kan man bli auktoriserad redovisningsekonom via FAR och på Stockholm School of Business kan bli auktoriserad via SRF Konsulterna. Vet inte riktigt vad skillnanden på FAR och SRF är eller om det är i princip samma sak? Hur ska jag tänka vid valet av skola och är någon av skolorna "bättre" en den andra?
Hej I! Vad jag kan se erbjuder Stockholm School of Business yrkeshögskoleutbildningar till Redovisningskonsult. TUC erbjuder yh-utbildningar till Redovisningsekonom. En yrkeshögskoleutbildning som är 20yh "större" pågår i fyra veckor längre. Man läser alltså nästan en månad längre, än på den andra utbildningen som är på 410 yrkeshögskolepoäng. Vill man bli klar med utbildningen så fort som möjligt, så väljer man kanske den utbildningen som är nästan en månad kortare. Men om man vill (under utbildningstiden) lära sig så mycket som möjligt, då väljer man kanske den utbildningen som är längre. Är båda utbildningarna du kom in på - på samma ort? Ges dem på distans eller i bunden form? *** SRF & FAR Srf konsulterna – är branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter. Se deras webbplats: srfkonsult.se FAR - är en förkortning för Föreningen Auktoriserade Revisorer. Se deras webbplats: far.se OBS! det krävs några års arbetslivserfarenhet efter utbildningen innan man kan få sin auktorisation. Personligen skulle jag välja en längre utbildning (även om den är bara en månad längre, pga det ser bättre ut i CV men fler yrkeshögskolepoäng + man lär sig ganska mycket på en hel månad, tänker jag). Men du måste bestämma själv vad som passar dig bättre. För en kortare utbildning lånar man mindre summa pengar av CSN (om man tar lånedel av studiemedel) + man kan börja jobba tidigare, även om det bara handlar om en månad, så är det ju ändå en hel månadslön (eller nästan en hel månadslön "vi pratar om"). Vad, för mig, talar för den utbildningen (ännu en orsak varför jag personligen skulle välja den längre utbildningen) som kan leda till auktorisationen genom FAR, är följande: många som blir auktoriserade genom FAR har i grunden 3-årigakademisk (alltså från högskola eller universitet) utbildning med ekonomisk inriktning, t.ex kandidatexamen i ekonomi. Det verkar som att man även med en yrkeshögskoleutbildning som är cirka 1,5 termin kortare kan, på sikt, "jämställas" - via auktorisationen - med dem som i grunden har minst 3-årig akademisk utbildning (om man uppfyller även de övriga kraven - på arbetslivserfarenhet). Med det sagt, så säger jag ju absolut inte att den kortare utbildning är "sämre". Jag avråder inte från den utbildningen. Alla yrkeshögskoleutbildningar står under MYH´s tillsyn (MYH = myndighet för yrkeshögskola) och får starta endast om arbetsmarknadens behov bedöms som goda + att utbildningen håller bra kvalité. Ta även i din bedömning följande: restid till och från skolan; även utbildningar - inom yrkeshögskola - som är på distans har ett antal obligatoriska träffar. Se vad som står på utbildningens egen webbplats om LIA: vilka företag som LiA ligger på eller om de studerande uppmanas själva hitta en LIA-plats på vilket företag de själva vill (det finns både för- och nackdelar i båda uppläggen: om skola erbjuder färdiga LIA-platser, så slipper man leta själv och skolans platser är garanterat-bra (med utbildade handledare som har erfarenhet av att hjälpa de studerande); om man själv får hitta sin LIA-plats, då kan man öva på "jobbsökande" + man får förhoppningsvis praktikplats just där man vill vara och kan tänka sig vilja jobba efter utbildningen). Om skolorna har olika upplägg vad gäller LIA (kolla upp det), då är det din "sak" att bestämma vilket upplägg som passar dig bättre.
Frågor och svar taggade med 'gymnasielärare' (118 st.)
Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...
Milla : :
Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Milla : :
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Milla : :
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Milla : :
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret
Hej jag vill jobba med barn under kortare tid och jag vill inte studera till barnskötare, då utbildningen är ca 2 år medan förskolelärare är ca 3 år och det skiljer sig inte så mycket i tiden, men däremot i lön. Men jag vill ju dels...
Milla : :
Hej,som det är nu (mars 2023) så är yrket Barnskötare, i Sverige, icke-reglerat (arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst). Vissa kommuner har... Läs hela svaret
Hej! Jag är sugen på att studera ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskola. Dock så har jag svårt att hitta hur arbetsmarknaden ser ut för olika inriktningar. Allra helst vill jag läsa religion eller historia men jag har hört att det...
Milla : :
Hej,alla de ämnen som du är intresserad: samhällskunskap, religion och historia av är obligatoriska i Sverige både på grund- och på gymnasieskolans alla program och dessutom är... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Jag är utbildad gymnasielärare med behörighet i ämnena tyska och italienska. Har valt ämnen utifrån mitt stora språkintresse (och gått vägen genom KPU). Inser att det kan vara en svår ämneskombination för att få...
Anna: :
Hej J!inom gymnasieskolan är det på HU/inriktning Språk som undervisning i moderna språk är mest omfattande. Du kan i listan på... Läs hela svaret
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Milla : :
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret
hej arbetar som Ma/no och tekniklärare grundskola 4-9. Vad behövs för att vidareutbilda mig till Ma-lärare på gymnasiet Vill minnas att jag läste 40p(gamla poäng systemet, 2 terminer) ? /nicklas
Milla : :
Hej Nicklas! Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Anna: :
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret
Vad är det som krävs för att kunna läsa KPU? och om det hjälper till om man har en modersmål. Själv har jag en kandidatexamen inom företagsekonomi.
Mikael: :
Hej! KPU är en förkortning för Kompletterande Pedagogisk Utbildning. Om man har tillräckligt antal högskolepoäng i sina blivande ”undervisningsämnen”, är man behörig att... Läs hela svaret
Hej! Jag har gått utbildningen lärare inriktning fritidshem vilket ger mig behörighet för att undervisa i ett estetiskt ämne, jag har då valt idrott. Jag har då behörighet, för att undervisa i idrott och hälsa samt sätta betyg på...
Julia: :
Hej Sebastian,se avsnitt UTBILDNING i yrkespresentationen Idrottslärare på Framtid.seDet bästa svaret på din fråga om hur du blir behörig Idrottslärare... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Anna: :
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret
Hur bli man lärare på komvux?Jag syfta då på att undervisa för nyanlända på komvux ? Kan man gå förskollärarprogrammet och jobba med komvux eller måste man gå ämneslärarprogrammet för gymnasiet och välja...
Anna: :
Hej Sara!när du skriver "komvux-lärare för nyanlända" menar du SFI-lärare? om yrket SFI-lärare kan du läsa på framtid.se/yrke/sfi-larareDet vanligaste är att de... Läs hela svaret