Henrik
    ...

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik!

    Jag förstår hur du tänker. Du tänker logiskt. Men utbildningssystemet är inte alltid så logiskt. :)

    Din SYV har rätt när hen säger att det är bäst att läsa de ämnena du gillar och har lättast för. Detta för att du i så fall har bättre förutsättningar att få högre betyg.

    Det är lätt att bli behörig till en högskoleutbildning som leder till det att du blir Jurist. När du blir Jurist, går du vidare genom praktik och mer studier till andra yrken som Domare, Åklagare, Ådvokat eller Kronofogde. Men alla de är i grunden jurister.

    Som sagt, det är lätt att bli behörig till Jurist. Men det är svårt att komma in, därför är det viktigt att försöka få så höga betyg du kan redan i åk1. Detta för alla gymnasiala kurser, som du får in i ditt Examensbevis, kommer att räknas in i ditt jämförelsetal.

    Du konkurrerar om en plats på högskola med ditt Meritvärde.

    Meritvärde räknas ut sä här: Jämförelsetal + Meritpoäng = Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir jämförelsetal i så fall lika med meritvärde. Du kan läsa mer om meritpoängen här >>

    Det viktigaste är att bli behörig och att lära sig mycket på gymnasiet, då kan du få högt resultat på högskoleprovet och komma in "den vägen", dvs via HP-urvalsgruppen. Att man gör Högskoleprovet är frivilligt och befriar inte från kravet på att bli behörig.

    Vad krävs det för att bli behörig till Juristutbildningen på högskola/universitete?
    _
    - Jo, grundläggande behörighet + godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b.

    De två kurser som krävs för Särskild behörighet (Sam1b och His1b) läses som obligatoriska på alla högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknik, där man läser bara en liten kurs Historia 1a1 och behöver därför lägga till ännu en kurs i historia, men på alla andra högskoleförberedande program kan du läsa vilka valbara kurser som helst för att de kurser som du behöver till Jurist är alla obligatoriska. Grundläggande behörighet är "inbakad" i alla högskoleförbredande program.

    Det är inte alls omöjligt att bli behörig till Juristutbildningen på yrkesprogrammen heller. Där måste man lägga till olika valbara kurser, men det är fullt möjligt att bli behörig.

    Personligen tycker jag att det är lika bra att söka till Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik i första hand. Detta pga det är säkert roligt för dig att prova-på läsa juridiska kurser redan på gymnasiet, när du är intresserad av det kunskapsområde, men formellt sett, spelar det ingen roll (konstigt nog :). Det är enbart om någon form av alternativ antagning som skulle öppnas på just den högskola och just det året som du kommer att söka, så kanske får du "plus i kanten" om du läste inriktning Juridik. Det är varje högskola som bestämmer om de ska reservera några platser för Alternativ antagning och de kan ändra sig från ett år till nästa.

    Sammanfattning:
    du kan bli behörig till högskoleutbildning Jurist på ett valfritt gymnasieprogram. På högskoleförberedande behöver du inte tänka på vilka kurser du väljer, du blir ändå behörig (om du får godkända betyg, så klart :). Det är en stor fördel att få meritpoäng - så många du kan och max är 2.5 i merit. 

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval och med dina studier!

    ANNA

     

     

    Hej igen!

    om du inte kommer in på Juristutbildningen, kan du träna på högskoleprovet och göra om HP och prova igen.

    Under tiden kan du söka till en yrkeshögskoleutbildning Paralegal, juridisk assistent.

    Du blir på Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik - behörig till ett stort antal andra högskoleutbilndingar (förutom Jurist) - t.ex kan du söka utbildningar som leder till att du ska kunna bli Socionom, Studie- och yrkesvägledare, Lärare mm.

    Högskoleprovet kan man inte "misslyckas" med. Det finns inte ngt som heter "godkänd på HP". Man får resultat (en siffra mellan 0,00 och 2,00) och konkurrerar med den siffran mot andra som också gjorde HP. Du kan anmäla dig till Högskoleprovet till hösten 2016 och sedan göra HP varje vår och varje höst. Man brukar uppnå "toppen" = sitt bästa resultat 4-de eller 5-te gången man gör Högskoleprovet.

    Resultat av HP är giltigt i fem år. Du kan använda resultat som du får under åk1 på gymnasiet, när du söker till högskola efter gymnasiet. Har man flera giltiga resultat av HP., är det det högsta (bästa) resultatet som gäller.

    Du kan kika på mattedelen av HP här: http://www.matteboken.se/lektioner/hogskoleprov

    Du kan också tänka så här: välja ett yrkesprogram och lära dig ett yrke redan på gymnasiet. Samtidigt så kan du bli behörig till att söka till Jurist direkt efter gymnasiet. Skulle du inte komma in, kan du jobba tills du kan söka nästa gång. Samtidigt som du jobbar, tränar du på högskolerpovet och försöker läsa upp dina betyg genom Prövningar.

     

     

    • : Tack för ditt svar!
    • : Men om jag väljer ekonomi-programmet med inriktning i Juridik, och inte kommer in i Juristprogrammet, vad gör jag då?
    • : Och vad händer om jag sabbar mitt högskole prov?
    • : Är det säkrare att välja NA då om jag misslyckas att komma in?
    • Anna : jag kommer snart utöka mitt svar - besvara dina frågor. :)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'bastermin' (8 st.)

    • studerande

      Är kursbevis samma sak som behörighet?

      Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...

      Milla : : Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen  eller från basåret... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturbasår på göteborgs uni?

      Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...

      Milla : : Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Bastermin inkluderande matte 3c i vår?

      Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...

      Julia: : Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
    • E

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...

      Anna: : HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
    • Rema

      Vem har rätt till att söka bastermin?

      Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...

      Vägledare: : Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret
    • Sara

      Vilka skolor finns där man kan studera bastermin?

      Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...

      Julia: : Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret
    • Mathias

      Räknas studieresultated med från bastermin?

      Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...

      Julia: : Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret
    • Soran

      Måste jag läsa alla kurserna i ett basår?

      Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...

      Peter: : Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga