Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'apotekarprogrammet' (24 st.)
-
kan man läsa extra kurser efter studenten för att höja sin merit?
Hej! Jag läser mitt sista år på gymnasiet nu (naturvetenskapsprogrammet), och vill läsa vidare till apotekare efter studenten. Just nu när jag räknar ut min merit så har jag inte riktigt det som krävs för apotekarprogrammet. Min fråga...
Hej!komvux har begränsade resurser och måste prioritera. De som går ut gymnasiet med Examensbevis och är behöriga till "sina universitetsutbildningar"... Läs hela svaret -
Klarar man apotekarprogrammet?
Jag funderar på att söka till apotekarprogrammet, gick natur och fick bra betyg utan större svårigheter. Jag fick höga betyg i kemi och biologi, kemi 2 var ganska svår men inte överdrivet. Jag har haft ganska lätt för mig i skolan generellt men...
Hej!Jo, jag förstår att du kan känna viss oro inför studier på en så lång utbildning. Apotekarprogrammet är känt för att vara krävande och innehålla avancerade... Läs hela svaret -
Apotekarprogrammet vs receptarie?
Asså hur stor skillnad är det och liksom rent jobb mässigt hur har man möjlighet att få och kunna skifta arbetsuppgifter ibland, hur ser det ut med lön, är det lättare att bli anställd som det ena vs det andra, jobba utomlands kan båda...
Hej,jag förstår av din fråga att du är intresserad av yrken Apotekare och Receptarie. Det vi vet om de yrken berättar vi om i yrkespresentationerna, se information på www.framtid.se -... Läs hela svaret -
Måste man läsa historia om man ska söka på universitet?
Hej! Jag har inte läst någon program i gymnasiet. Jag är över 21 och har gjort någora prövningar i olika ämne som svenska och matematik. Min fråga är måste jag läsa historia, samhällskunskap och religion för att kunna...
Hej,alla svenska högskole- och universitetsutbildningar kräver grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt - bland... Läs hela svaret -
Får man som bipolär bli apotekare?
Jag har försökt hitta om man skulle bli nekad legitimation på grund av det och undrar ifall någon annan vet nått
Hej,det är socialstyrelsen som utfärdar legitimationer för vårdpersonal, bland annat för apotekare. Jag råder dig därför söka svar på din fråga hos socialstyrelsen.... Läs hela svaret -
Fysik 2 istället för fysik 1?
Hej! Jag vill läsa till apotekare, behörigheten är biologi 2, kemi 2, fysik2 och matte 4. Just nu läser jag basår på universitet och jag har skippat fysik 1 eftersom jag behöver bara fysik 2. Min plan är att klara fysik 2 och ansöka till apotekare programmet, jag är osäker om jag kommer in...
Ja, du borde betraktas som behörig om du får godkänt betyg i fysik 2, även om du inte har godkänt betyg i fysik1a; detta på grund av att kurserna i fysik bygger på varandra- fysik2 är... Läs hela svaret -
Antagningsstatistik för apotekarprogrammet 2021?
Hej syv! jag har funderat på att börja plugga på Uppsala Universitet till apotekare men hittar ingen antagningsstatistik för året 2021. Ser endast upp till 2020 så om du vet ett ställe där man kan se både HT och VT antagning vore det superba...
Hej M!Du kan se antagningsstatistik som du efterfrågar på lärosätenas gemensam webbplats: Studera.nuGå in på... Läs hela svaret -
OM BIOILOGI, FYSIK, KEMI?
Hej ! Jag är åk 2 i samhälleprogtram, och vill bli apoterkare sen, så jag vill börja läsa biolgi 1, kemi 1 och fysik 1 för att klara de från nu, för att jag har tid nu. Jag vill inte vänta tills jag får examen, jag vill klara de nu....
Hej!komvux brukar inte sälja kurser till privatpersoner, men du får givetvis fråga där. Jag tror du får Nej som svar från komvux.För att bli behörig till apotekarprogrammet behöver... Läs hela svaret -
Vad ska man tänka på när man väljer en utbildning?
Hej! Jag tycker om laboratorium, läkemedel, kroppen, biologi, kemi, och teknik. Jag har sökt till några intressanta utbildningar inför hösten. Nanoteknik, biomedicin, apotekareprogrammet, bioteknik är några av dem. Jag har svårt att bestämma mig...
Hej,apotekarprogrammet är en femårig utbildning, alltså "masterprogrammet ingår" inom det programmet, kan man säga. Sedan är det också så att man ska Komma... Läs hela svaret -
Kan jag komma in till apotekarprogrammet?
Hej! Om jag till hösten söker till apotekarprogrammet och inte får komma in. Kan jag i så fall komma in i receptarieprogrammet och byta andra terminen till apotekarprogrammet då antagningspoängen brukar vara lägre?
Hej! Om du inte kommer in på apotekarprogrammet men kommer in på receptarieprogrammet- läs receptarieprogrammet och under tiden se om du skulle kunna byta men chanserna är små, precis som... Läs hela svaret -
Kompletterande till lärarutbildningen?
Hej! Jag funderar på om man efter man läst Apotekarprogramet har möjlighet att ta ut en lärarexamen inom bio/kemi efter pedagogisk komplettering? Läst tidigare att om man läst 90 hp i ett relevant ämne kan man efter komplettering få examen, men...
Hej, tror tyvärr inte på den möjligheten, därför att man inom apotekarprogrammet inte (i alla fall hur det ser nu) "ren kemi" eller "ren biologi" utan kurserna är "vinklade-inriktade"... Läs hela svaret -
Kan jag komma in till utbildningen?
Jag har 17,65 inklusiv merit. Hur stor är chansen att jag kommer in i apotekarprogrammet? Jag vet att det är svårt att säga men jag ska uppskatta det om ni ger ett ungefärligt värde?
Hej Rita;Antagningsstatistik för Apotekarprogrammet (Umeå universitet): i direktgruppen (BI): 19.05; i kompletteringsgruppen (BII): 20.55 (och vid föregående antagningsomgången -... Läs hela svaret -
Vad krävs för att komma in på apotekarprogrammet?
Hej, Jag gick estetisk linje med inriktning musik på gymnasiet och tog studenten 2010. Sedan dess har jag gjort lite olika saker men främst jobbat inom livsmedelsindustrin i ca 5 år efter en yrkeshögskoleutbildning på 3 terminer. Nu har jag börjat fundera...
Det första du behöver tänka på är att bli Behörig till apotekarprogrammet och för det behöver du ha godkända betyg i fysik 2, kemi 2, biologi 2 och matematik 4.... Läs hela svaret -
Prioritering på högskoleanmälan?
Hej! Jag har problem med hur jag ska prioritera min anmälan till ht19. Jag vill helst gå läkarlinjen men är osäker på om jag kommer in, jag vill då nästhelst gå apotekarprogrammet som jag vet att jag kan komma in på. Bör jag då ändå sätta alla läkarprogram överst och sen apotekarprogrammen?...
Hej Sofie,du bör sätta utbildningsalternativen i högskoleansökan i precis den ordningen där första (högst prioriterat alternativ) är den utbildningen som du helst vill komma in... Läs hela svaret -
Vad skiljer en civilingenjör (bioteknik) och apotekarutbildning?
Jag är intresserad av att läsa om olika läkemedel, hur man ger den mest effektiva dosen till patienter samt hur olika kemikalier påverkar kroppen. Även hur olika läkemedel uppkmmer, utvecklas osv. Jag frågade SYV på skolan vilken utbildning jag skulle kunna läsa efter gymnasiet, och hon...
Hej Silvia,apotekare >> är i Sverige ett "legitimations-yrke". Strikta krav finns på examen från just apotekarprogrammet. Läs gärna om yrket Apotekare och om... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga