Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'civilingenjör' (109 st.)
-
Behöver man alla behörigheter även om man klarar MaFy- provet?
Jag är lite osäker på vad jag ska göra och välja just nu. Min situation ser ut så här:
Jag går tekniskt basår just nu på KTH efter att ha gått ekonomi-jurudik programmet på gymnasiet. Civilingenjörsprogrammet jag...
Hej!Svar på din första fråga är: Matematik- och fysikprovet (precis som också högskoleprovet) befriar inte från kraven på att vara behörig:... Läs hela svaret -
Hur fungerar nya kurser man läst upp på komvux?
Hej! Jag läste samhälle samhälle under gymnasiet, och totalt läste jag 2600 poäng. Nu, efter gymnasiet, har jag läst några naturvetenskapliga ämnen som ex kemi 1, fysik 2, matematik 3 och 4. Min tanke är att jag ska söka civilingenjörsutbildning nu till höst, och undrar hur dessa...
Hej!reglerna i detta fallet är strikta. Alla kurser från ditt examensbevis (förutom gymnasiearbete) som är vanliga kurser, ej U-kurser räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.... Läs hela svaret -
Naturvetenskap eller teknik?
Hej! Jag ska snart söka till universitetet och är lite kluven angående vilken utbildning jag ska välja, då jag inte vet säkert vad jag vill göra i framtiden. Jag vet att jag nog inte bara vill sitta på kontor, utan ha ett mer varierat arbete. Jag vill nog välja något biologirelaterat. ...
Hej,Att välja mellan att utbilda sig till civilingenjör i bioteknik och kandidatprogrammet i biologi ett viktig beslut som du måste ta. Här är några saker att överväga som kan... Läs hela svaret -
Civilingenjör inom datateknik i Halmstad?
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret -
Kommer jag in på tekniskt basår?
Hallå! Jag har tidigare gått estetiska programmet - bild och form, samt en folkhögskoleutbildning inom bild. I gymnasiet läste jag till kurserna Ma2b, Ma3b samt Naturkunskap 2b. Nu planerar jag att söka till KTHs tekniska basår, för att kunna plugga vidare till Civilingenjör. Jag undrar om jag...
Hej,Antagningsstatistik för Tekniskt basår, KTH Campus (Kungl. Tekniska högskolan) visar att vid antagning till HT23 låg antagningsgräns i BI (direktgruppen) på 19.11 och i BII... Läs hela svaret -
Civilingenjör i industriell ekonomi eller en ekonomiutbildning?
Jag går sista året på ekonomi-juridik och vill studera vidare till höst. Dock är jag osäker på vad jag vill studera och vill välja något brett. Jag gillar att arbeta tillsammans med andra, att arbeta lite mer praktiskt och faktiskt skapa...
Hejsan,du får gärna kontakta studievägledare på de institutioner där utbildningarna ges. Läs allt som står på utbildningarnas webbar; se om du kan... Läs hela svaret -
Höja meritvärde genom prövning?
Hej, jag har några frågor angående att höja merit för att bli antagen på ett civilingenjörsprogram. Jag gick Teknikprogrammet på gymnasiet och har ungefär 18,5 i merit. Jag gick matte 4,5 men inte engelska 7. Jag skulle behöva höja...
HEJ!Vad gäller prövningar... Du som inte längre är gymnasieelev får göra prövningar i hela Sverige. På så sätt finns det (teoretiskt sett) jättemånga... Läs hela svaret -
Bastermin för civilingenjör ?
Hej! Jag läser Natur samhälle nu och det här är mitt andra år. Jag vill läsa vidare till civilingenjör men jag saknar behörigheten i Fysik 2 samt Matematik 4. Jag undrar vart är det man har garanterad plats till en civilingenjörs program och vad brukar antagningen ligga på? Med vänlig hälsning
Hej,du läser ditt andra år på gymnasiet, skriver du, och jag råder dig att inför år3 välja läsa Fysik 2 samt Matematik 4, om det är möjligt. Detta för att du i annat... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjör?
Hej! Jag går i trean på gymnasiet och ska snart välja vilken utbildning jag vill söka. Jag funderar främst mellan civilingenjör inom datateknik eller maskinteknik eller högskoleingenjör inom samma områden. Jag är inte jätte pluggsugen...
Hej Ingrid,väldigt förenklat kan man (i grova drag) förklara skillnaden mellan Högskoleingenjör och Civilingenjör så här: högskoleingenjör... Läs hela svaret -
Ansöka till senare del av program?
Hej! Jag ska skriva högskoleprovet nu i vår och planerar att plugga industriell ekonomi på LTH, Chalmers, LiU eller KTH. Min plan är att om det inte riktigt går vägen på högskoleprovet så tänkte jag läsa första året industriell ekonomi på en annan skola som jag kommer in på, och sedan hoppas...
Hej Isak,du förlorar ingenting på att göra ansökan. Även om du kommer in, blir Antagen, kan du alltid lämna Återbud (säga Nej till erbjuden plats). Antagningsgränser kan... Läs hela svaret -
Vilken ingenjörsinriktning?
Hej. Jag vill bli civilingenjör, men det finns många inriktningsområden, vilket komplicerar det, haha. De som intresserar mig är industriell ekonomi, design och produktionsutveckling, mjukvaruteknik och datateknik. Jag är en person som gillar att jobba själv,...
Hej Alva;du har rätt i att det finns civilingenjörsutbildningar med många olika inriktningar. Och det kan vara svårt att välja vilken utbildning man vill söka i första hand. Du kan söka... Läs hela svaret -
Civ ing eller civil ekonom?
Jag har funderat på om jag ska söka in till Naturvetenskaps programmet eller Ekonomi programmet i gymnasiet. Jag tycker inte om NO ämnena men har ändå ganska bra betyg i de, samtidigt vill jag ha de flesta kunskaps behörighet för ifall jag ångrar mig efter gymnasiet. Natur har i detta fallet...
Hej Irfan!Det finns möjlighet att komplettera efter gymnasiet. Det är bra att känna till. Ingen vet vad dina planer blir om 3 år. Du kan komma på andra tankar och vill kanske då satsa... Läs hela svaret -
Lärarutbildning?
Hej! Jag är osäker på vad jag ska studera på universitet men funderar på att ansöka till en civilingenjörsutbildning jag tycker verkar intressant. Men jag är ändå väldigt osäker på mitt val. Så min fråga är, om jag skulle komma in på civilingenjörsprogrammet och lyckas gå klart det, om jag sedan...
Hej Johanna!det finns möjlighet att söka till ett program som utbildar till civilingenjör och till lärare samtidigt, men då är det inte Språklärare man bli utan lärare i andra ämnen som... Läs hela svaret -
Hur viktigt är meritpoäng för moderna språk för läkarlinjen?
Hur viktigt är det att få meritpoäng för moderna språk när man tex vill komma in på läkarlinjen eller civilingenjörslinjen? Kan man komma in utan att läsa språk/få de meritpoängen? Vad händer om man väljer bort språk efter år 1 i gymnasiet? hur många poäng kan man max få för moderna...
Hej Carina Anna!Du ställer några frågor i samma fråga. Jag ska försöka svara på alla dina frågor.Du frågar: "Hur viktigt är det att... Läs hela svaret -
Vad kallas civ indek utbildningen på engelska?
Hej, jag går sista terminen i gymnasiet och jag funderar på att studera vidare i universitet i england. Jag har kollat runt och insett att england inte har kurser inom civilingenjör såsom industriell ekonomi (den linjen jag vill gå). Hur ska det funka om jag vill...
Hej Tanner!civilingenjörsexamen kan till engelska översättas som "Degree of Master of Science in Engineering". Om England erbjuder på något av sina universitet just den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga