Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32052 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'modersmål på gymnasiet' (32 st.)
-
Kan jag läsa finska som extra kurs eller modernt språk?
Jag går årskurs 1 på ett högskoleförberedande gymnasium och jag undrar om jag kan läsa finska(1) som modernt språk eller som en extra kurs? Jag har inte rätt till finska som modersmål eftersom det inte talats i hemmet på två generationer samt att jag saknar betyg i språket sedan...
Hej,det är inte förbjudet att på gymnasiet läsa Moderna språk (finska) eller andra moderna språk men problemet är att lärare måste finnas som kan... Läs hela svaret -
Ger modersmålet meritpoäng om man går på en friskola på gymnasiet?
Ger modersmål extra meritpoäng som går att tillgodoräkna sig i gymnasieexamen om man går på en friskola som TBS eller Fria läroverken?
Hej!Det är två olika saker:att uppnå kraven för gymnasieexamenochatt få meritpoängen (extrapoäng som ger fördel vid ansökan till svenska... Läs hela svaret -
Kan kursen modersmål ersätta betyg för moderna språk (gymnasiet)?
Hej! Har läst på lite på nätet angående att det verkar gå att läsa kursen modersmål istället för moderna språk. Så min situation är, jag har tagit examen med godkända betyg från gymnasiet och försöker...
Hej Lena,de som inte är gymnasieelever får göra prövningar i vilka kurser som helst, oavsett om man läst en kurs tidigare eller inte men det kommer inte att... Läs hela svaret -
Kan man ta bort sitt modersmål i gymnasiet?
Hej, när vi sökte gymnasium så hade man rätt till att välja sitt egna modersmål. Jag har nu ändrat mig och vill inte ha mitt modersmål i gymnasiet. Hur går detta till och är det ens möjligt?
Hej Amar,att läsa kurser inom modersmål på gymnasiet är frivilligt. Men det kan finnas nyanser... det är så att på vissa gymnasieprogram måste man tvunget ha en eller... Läs hela svaret -
Prövning, byta ut kurser?
Hej! Jag har läst naturvetenskap under min gymnasietid och tog studenten i juni. Behöver läsa upp några enstaka ämnen för att sedan komma in på min drömutbildning, dvs göra några prövningar. Jag behöver läsa upp...
Hej Ilse!Om du i ditt examensbevis har betygen i matte 1c, 2c och 3c kan du göra prövningar i matte 1a, 2a och 3b och om du får högre betyg kommer Antagning.se räkna in de högre betygen, alltså... Läs hela svaret -
Kan jag byta ut Spanska 4?
Hejsan! I grundskolan läste jag spanska som moderna språk. Efter nian började jag stylist men kände att det inte var rätt linje för mig. (Där fick jag inte möjlighet att läsa spanska). Jag bytte till samhällslinjen och var alltså...
Hej Nikita!Kort svar på din fråga skulle vara: prata med SYV på din skola för att få svar om schemat för din skola skulle tillåta dig läsa någon annan kurs än Spanska 4 (t.ex... Läs hela svaret -
Tenta av modersmål Danska och Högskola efter gymnasiet?
Hej! Jag går på Universitetsholmens gymnasie i Malmö och pluggar el och energi. Alltså en yrkeslinje. Det är så att jag har danska i modersmål, nu när min skola ska lägga om mitt schema efter lovet blir skoldagarna väldigt långa. Detta innebär att jag går från 08-15 och sen från 16:30-18:00...
Hej Andi,jag råder dig prata med SYV på din skola för att få svar på om du läser modersmål (danska) inom ditt program eller utanför programmet, alltså... Läs hela svaret -
Läsa modersmål som moderna språk?
Hej! Jag har precis börjat gymnasiet och har beslutsångest om mitt val av språk. Jag läste Franska som moderna språk i 9an och fick ett A, jag läste också mitt modersmål och fick ett A. Nu på gymnasiet valde jag Franska som moderna språk. Min skola erbjuder mitt modersmål som moderna språk och...
Hej, det är skillnad mellan "vanliga gymnasiepoäng" och MERITPOÄNG (extra-poäng). Var god läs info på gymnasieguiden.se/informeras/meritAtt ha Meritpoäng är frivillig.För... Läs hela svaret -
Börja på modersmål i gymnasiet?
Hej! Jag vill börja läsa modersmål i gymnasiet, (börjar gymnasiet i höst), men har inte läst modersmål i grundskolan pga det var fullt. Så min fråga finns det fortforande chans att läsa modersmål i gymnasiet trots att man inte har...
Hej Sara,du har vissa rättigheter vad gäller läsa modersmål. Det låter märkligt att du ej fick läsa på grundskolan pga det var "fullt". Om du har ett annat modersmål... Läs hela svaret -
Räknas poängen 100p om man läser modersmål och moderna på samma språk?
Hej! Jag har läst arabiska som modersmål 1 och 2, och jag behöver att läsa 500 poäng nu för att nå de 2400 poäng för att få examen eller behörigheten. Jag tänker att läsa/göra prövning på arabiska, men som moderna språk så att jag får meritpoäng för att höja min meritvärde. Problemet är att...
Moderna språk och Modersmål är två olika ämnen, även om det är samma språk -t.ex arabiska. Du borde kunna göra prövningar i... Läs hela svaret -
Modersmål i gymnasiet?
Hej! Om man väljer att ha modersmål under gymnasiet, gäller det då som i nian, att man kan byta ut det? Eller vad är det som gäller då?
Nej, det är inte alls som i nian. På gymnasiet - gäller, ang. Modersmålskurser, följande: - om ditt gymnasieprogram inkluderar obligatoriska kurser i Moderna språk, som t.ex... Läs hela svaret -
Läsa två modernaspråk på ett år?
Kan jag läsa spanska 1 och spanska 2 på ett PR för på mitt gymnasium så fick jag aldrig modernaspråk i ettan eller tvåan går snart i trean
Gymnasieskolorna brukar lägga upp varje kurs i moderna språk på ett helt läsår. Men fråga på din skola om du kan läsa snabbare, och lycka till! -
Vad händer om jag hoppar av mitt modersmål?
Jag går i årskurs ett och valde i höstas till modersmål 1 som mitt individuella val. Jag klarar inte av kursen då det är alldeles för svårt för mig och vill väldigt gärna hoppa av, och jag undrar om detta är möjligt? Vad händer om jag plockar bort modersmålet? Kan jag i tvåan eller trean kunna...
Vi avråder från att hoppa av. Detta bland annat för att du kommer att förlora studiehjälp från CSN: du kommer läsa på deltid och har i så fall inte rätt till studiehjälpen. -
kommer jag vara tvungen att välja spanska ?
mitt modersmål är ryska, fast jag har läst spanska i grundskolan. kommer jag vara tvungen att välja spanska till exempel om jag vill gå samhälls i boden eller luleå.
På samhällsvetenskapsprogrammet är två kurser Moderna språk - obligatoriska, men det går att i stället läsa två kurser inom ämnet Modersmål. Du kan... Läs hela svaret -
Byta en kurs i moderna språk mot hemspråk?
Hej! En elev i SA har läst 100 p moderna språk (tyska) i åk 1 och vill inte fortsätta med det. Hon undrar om det går att byta ut den mot Modersmål (estländska). Där jag jobbar anlitar vi en extern utbildningsanordnare vad gäller modersmål. Poängen är om 100 p modersmål täcker de...
Hej Jon, ja, enligt vad vi har fått för svar från sakkunniga förut och som vi själva tolkar reglerna så funkar det att inom 200 poäng Obligatoriska moderna språk på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga