Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'modernaspråk' (34 st.)

    • mu02

      Få extra merit?

      Hej! Jag vill studera på civilingenjörsprogram efter sommaren men har inte tillräckligt med merit. Jag undrade om det går att gå på komvux och läsa vissa kurser som jag tidigare inte har läst och få betyg sedan höja min merit? T ex om jag...

      Milla : : Hej,om du går ut gymnasiet med examensbevis och med det kommer få grundläggande behörighet till högskolestudier då kommer nya gymnasiala kurser påverka ditt meritvärde (i BII,... Läs hela svaret
    • Linnea

      Räknas spanska 3 och 4 som meritkurser?

      Hej! Jag har nu sökt till komvux för att läsa upp mitt F i spanska 2 till ett högre betyg. Målet är att söka till någon/några universitetsutbildningar VT 25 eller HT 25. Jag läste samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet där jag samlade ihop 15.10 poäng totalt. Därmed är det viktigt för mig...

      Milla : : Hej,om du får godkända betyg i moderna språk 3 och 4 (t.ex i Spanska 3 och 4) då kommer du till de utbildningar som ej kräver, för särskild behörighet, mod.språk 3... Läs hela svaret
    • Sasha

      Får jag merit om jag har moderna språk 1 och 3 men inte 2?

      Hej, som titeln lyder. Får jag merit för moderna språk 3 (0,5) om jag inte har haft moderna språk 2? Jag har haft tyska som moderna språk 1 och spanska som moderna språk 3, bägge kurser godkända. Behörigheten för programmet jag ska söka har inga särskilda behörigheter heller. Fråga: Får...

      Daniel: : Ja, Sasha, det får du. I det fallet du beskriver spelar ingen roll om du har betyg i moderna språk2. Du får + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i moderna språk 3.
    • Lena

      Kan kursen modersmål ersätta betyg för moderna språk (gymnasiet)?

      Hej! Har läst på lite på nätet angående att det verkar gå att läsa kursen modersmål istället för moderna språk. Så min situation är, jag har tagit examen med godkända betyg från gymnasiet och försöker...

      Milla : : Hej Lena,de som inte är gymnasieelever får göra prövningar i vilka kurser som helst, oavsett om man läst en kurs tidigare eller inte men det kommer inte att... Läs hela svaret
    • Försata året naturvetenskap

      Hur fungerar modernaspråk meriten?

      Hej, Jag har nyligen börjat första året på Naturvetenskapsprogrammet. Jag undrar hur modernaspråk fungerar när det gäller merit och det slutliga poängvärdet. Får man 0.5 av en kurs även om man inte uppnår A, eller tar man alltid betyget x 100 för att få antal poäng? Jag vill veta om jag får...

      Milla : : Hej M,till svenska högskole-universitetsutbildningar konkurrerar man i betygsgrupper med en siffra som heter Meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet som är detsamma som... Läs hela svaret
    • Sara

      Ändra språkval?

      Hej! Jag är en tjej som går i 7an och har franska som språkval. Jag skulle vilja ändra mitt språkval till spanska mot 8an och jag kan redan spanska ganska bra, och har hittills fått B i franska. Jag undrar om det är möjligt att ändra språk?

      Anna: : Hej Sara,grundskolorna i Sverige måste erbjuda minst 2 av språken: tyska, franska och spanska. Om just din grundskola erbjuder spanska, måste du fråga på din skola. Om din grundskola erbjuder spanska, kan... Läs hela svaret
    • Jana

      Kan man göra prövning i början av kursen?

      Hej, Jag har precis börjat kursen moderna språk steg 4 där jag läser mitt modersmål men mina språk lektioner krockar med mitt schema och undervisningen i skolan. Därför måste jag välja att antingen missa min lektion i skolan eller min språk lektion. Därför undrar jag om man kan göra någon...

      Mikael: : Hej Jana,prata om det med SYV-en på din skola. Ytterst blir det ett beslut som rektorn på din skola kommer att fatta. Några regler kring den situationen som du beskriver finns inte.Eleven har... Läs hela svaret
    • Alice

      Börjar man alltid läsa språk i 2:an på Teknikprogrammet på gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om man alltid börjar med språk i 2:an på teknikprogrammet eftersom det inte är obligatoriskt. Kan man gå någon kurs utanför skolan eftersom jag tänkte börja med Tyska 3 så att man kan repetera på något sätt? Och kommer man ha chans att läsa Tyska 5 om man börjar i 2:an?

      Julia: : Hej Alice!i Teknikprogrammet ingår inte moderna språk. Vissa gymnasieskolor kan erbjuda läsa mod.språk i alla fall, men det är väldigt olika vilka... Läs hela svaret
    • student

      Måste jag ha en grund till moderna språk?

      Hej! Jag vill höja mitt meritvärde genom att läsa de ämnen som ger mertopoäng, jag har tänkt att söka till moderna språk 3 och 4 på komvux men vet inte om det är möjligt eftersom jag inte pluggat moderna språk varken i...

      Mikael: : hejsan, läs gärna info på skolverket.se/moderna språk.Om du nybörjare i språk, börjar du med kursen Moderna språk 1, t.ex Tyska1, Franska 1 eller Spanska 1. Mod.språk... Läs hela svaret
    • BB

      Måste man läsa språk på samhällsprogramet?

      Hej! Jag läser kinesiska 1 på gymnasiet, men jag gillar inte läraren. Jag vet att det är obligatoriskt med språk på samhäll, men finns det inget sätt ur det? Om det nu är så att det är omöjligt, hur kommer det att påverka mitt betyg i slutet av gymnasiet?

      Julia: : Hej BB!Se Programplan för SA - under Programgemensamt i Programplanen för SA ser du 200poäng Moderna språk = 2 kurser Moderna språk, som är Obligatoriska. I ställer för... Läs hela svaret
    • Karin

      Kan man strunta i moderna språk?

      Jag går natur på gymnasiet och undrar om man kan strunta i moderna språk? Vet att det är ett obligatoriskt ämne, men finns det möjlighet att bara få ett F i den kursen och inte behöva ha ett modernt språk?

      Julia: : Hej Karin,för att kunna få ut Examensbevis från Naturvetenskapsprogrammet behöver du ha BETYG i Moderna språk (minst en kurs). F är också ett betyg.Dock borde en elev inte få ett... Läs hela svaret
    • Rosanna

      Läsa moderna språk, skillnad på komvux eller universitet?

      Hej! Jag vill i framtiden studera djursjukvårdare på SLU och måste läsa upp mina betyg. Jag har 14.1 och behöver läsa upp matematik b för att bli behörig. Men även höja mitt meritvärde såklart. Jag undrar om det är...

      Liselotte: : Hej Rosanna,kurser lästa på universitet/högskola påverkar inte ditt meritvärde. De kan ge Behörighet som komplettering, men betygen räknas inte in tillsammans med... Läs hela svaret
    • Kokob

      läsa två moderna språk på ett år ?

      Hej Jag har läst moderna språk innan och nu går jag i spanska steg 3. Jag tycker om att lära mig språk och vill lära mig så mycket spanska det går. Men eftersom jag började spanska i slutet av 7:an i högstadiet känns det som som att jag har mindre ordförråd än alla andra som går i min klass....

      Mikael: : Hej Kokob, om din gymnasieskola kan erbjuda dig läsa tigrinska som modernt språk 3 då  kan du läsa den kursen. Fråga på din skola om den möjlighet finns. Om du vill... Läs hela svaret
    • Neamat

      Om jag läser Engelska A1 Kurs 30 högskolepoäng kommer det höja merit?

      Jag ska läsa en Engelska kurs som heter Engelska A1 och det på 30 hp vid uppsala universitet, och jag undrar om det kommer att funka som Engelska 7 gymnasiekurs i förhållande till höjning av meritpoäng med en poäng?

      Mikael: : Nej, det kommer det inte att göra. Högskolekurser kan inte räknas ihop med gymnasiala kurser. Vill du få meritpoäng för Engelska 7, måste du få ett betyg(E eller högre)i just eng7. HälsningarMikael

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga