Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'idrott och hälsa' (20 st.)
-
Var kan jag hitta kursen Idrott och Hälsa 2?
Jag pluggar just nu komvux med ambition att komma in på Gymnastik och Idrottshögskolans program Ämneslärarutbildning Idrott och Hälsa åk. 7-9. Ett av kraven är att ha minst godkänt i ämnet Idrott och Hälsa 2 (100p) från gymnasiet....
Hej Lucy!Enligt vad jag vet så erbjuder inte komvux kurserna inom ämnet Idrott och hälsa. Jag tror därför inte att någon kurs i detta ämne kan hittas på komvux i... Läs hela svaret -
Vad innebär det att läsa upp en kurs på komvux?
Hej! Vad innebär det för mig om jag höjer mina betyg på komvux? Är det då att jag får undervisning i kursen med prov osv som vanlig kurs på gymnasiet eller är det att jag själv måste läsa in material på egen hand och sedan...
Hej Lina,Ja, idrott och hälsa undervisas inte på komvux, så i det ämnet kan man höja sitt gymnasiebetyg endast genom en prövning. Inför prövningar skaffar man sig... Läs hela svaret -
Har man idrott genom hela gymnasiet?
Hej! Jag är en elev som har stora problem med idrotts kurserna som brukar finnas på skolor, och jag undrar om idrotten kommer finnas i tvåan och trean, då jag nu går i ettan. När jag kollar i 1-3ans kursplaneringar ser jag bara 100 poäng på ämnet i ettan, och sedan är det tomt på tvåan och...
Hej Alex,det är en kurs som heter Idrott och hälsa 1, 100p. som på alla gymnasiets nationella program är obligatoriskt att få betyget i. Att läsa fler idrottskurser är frivilligt. Om du... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan idrott och idrottsspecialisering i gymnasiet?
Hej! Jag ska börja ettan snart och har valt ekonomi med idrottsspecialisering-fotboll. Jag gillar inte idrott så särskilt mycket så valde fotboll av nån anledning att det skulle vara lite roligare än vanlig idrott. Min fråga är vad är...
Hej Samira, kursen Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs på alla svenska (nationella) gymnasieprogram, inklusive ekonomiprogrammet. Jag är därför ganska... Läs hela svaret -
Finns idrott och hälsa 2?
Jag har en kusin som går i tvåan på ekonomiprogrammet. (Jag vill också gå där). På hans skola har de idrott och hälsa 1 i både ettan och tvåan. Finns det idrott och hälsa 2?
Hej Maja,på gymnasiets nationella program ingår kursen IDROTT-&-HÄLSA 1 som en obligatorisk kurs.Det finns också fler kurser i idrott, bl.a Idrott och hälsa 2 men om den erjuds på just den... Läs hela svaret -
Idrott och hälsa 1?
Hej jag gick ett treårigt gymnasium med ofullständiga betyg. Jag fick godkänt i Idrott och hälsa 1 men kan jag inte ha med det i ett slutbetyg från konvux fast att jag är godkänd i kursen sedan tidigare?
Hej Lovisa, i ett examensbevis som utfärdas på Komvux, får inte, betyg i Idrott och hälsa 1 ingå. Innan 1jan2017 kunde det betyget ingå men med ändring i reglerna, som trädde i kraft 1jan2017, får ej längre det betyget ingå. -
Ersätta idrott och hälsa komvux/prövning?
Hej! Jag har tagit studenten och gör prövningar i flera kurser för att höja betyget. Jag kommer då räknas med i urvalsgruppen BII. Men när jag bad en studievägledare om att få göra en prövning i idrott och hälsa sa hon att jag borde ersätta den med någon annan kurs då detta är möjligt när man...
Hej Mimmi,om du har Examensbevis, kan du inte ersätta kurser på det sättet; alltså du måste höja betyget i just Idrott och hälsa 1 (och det kan du göra endast genom en... Läs hela svaret -
Hur viktig är ämneskombinationen?
Jag är intresserad av att bli idrottslärare 7-9 men har problem med ämneskombinationerna. Vad är det för skillnad på att välja idrott och hälsa som ingångs ämne eller som andra ämne? Förstärks eller förminskas behörigheten? Kan man ändå söka jobb som främst idrottslärare eller söker man sitt...
Hej Mimmi,Med "ingångsämne" menas det det ämnet som man ska läsa Först; ofta är sökande till lärarprogrammet inte säkra på vilka andra ämnen de vill ha som sina... Läs hela svaret -
Kan man plugga upp alla ämnen på distans (prövning)?
Hej jag vill studera till att bli Psykolog, jag är behörig men problemet är att mina betyg är alldeles för låga. Jag har 16.55 efter gymnasiet. Jag har fått höra att mina alternativ är: Studera utomlands, Högskoleprovet eller att läsa...
Hej Rickard! Om man läser på distans, får man undervisning (distansundervisning). Meritpoängen får man för godkända betyg i moderna språk 3&4. Det spelar... Läs hela svaret -
LIU elev idrottskurser?
vilka idrottskurser läser man när man går Liu idrottsgymnasiet
Hej Nina; inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet i Sverige finns det följande kurser: -
I ämnet idrott har man dans?
I ämnet idrott har man dans då?
Hej Jinx, gäller din fråga grundskole- och/eller gymnasiekurser i Idrott och häsla inom den svenska gymnasieskolan? I så fall är det en fråga till lärare i Idrott och hälsa. Det som en... Läs hela svaret -
Mertiräkning och komvux?
Hej! Jag gick ut 2013 och har det gamla betyg systemet, har läst 2550p (det som står på examensbeviset) från gymnasiet.
Hur räknar jag ut min merit, läst att man bara ska räkna med 2400p?
Om jag läser tex 300p på komvux...
Hej Håkan de som gick ut gymnasiet år 2013 eller tidigare fick Slutbetyg eller Samlat betygsdokument. Och det är 2 helt olika uppsättningar av regler - det är jättestor skillnad om du fick SLUTBETYG... Läs hela svaret -
Vilket gymnasieprogram ska jag gå om jag vill bli idrottslärare?
Jag är en tjej på 14 år och vet vad jag vill utbilda mig till, men vet inte vilket gymnasieprogram jag ska gå
hej Alice, man kan gå vilket gymnasieprogram som helst och sedan utbilda sig till >>idrottslärare. Ofta är lärare behörig att undervisa i minst två... Läs hela svaret -
Närvarande men inte aktiv idh gymnasiet?
Jag har inte varit aktiv i idrott sen mitten av 6:an mest för att jag inte är simkunnig och ej har någon som helst motivation till det då det betyget räknas bort då jag valt tyska som modernt språk. Min fråga är dock hur det ska gå i...
Hej Linus, på gymnasiet är en kurs Idrott och häIsa 1 obIigatorisk på aIIa gymnasieprogram och betyg i den kursen måste ingå i Examensbevis från gymnasiet. Det går att... Läs hela svaret -
Hur fixar man kursen idrott och hälsa efter gymnasiet?
Jag har läst Idrott och hälsa på gymnasiet men var frånvarande pga ett trasigt knä. Men satt med på lektionen. Tyvärr resulterade i att jag inte har nått betyg i detta ämnet. Jag har själv tränat på min fritid, så idrott har jag utövat. Fysioterapeutprogrammet krävde det. Där av min fråga.
hej Sandra! Idrott och hälsa kan man inte läsa på komvux. Och du behöver godkänt betyg i den kursen. Då föreslår jag Prövning. Att du anmäler dig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga