Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32034 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'högre kurser i matematik' (16 st.)
-
Natur eller ekonomi?
Hur hög merit och jämförelsetal bör man ha i gymnasiet för att komma in i de kurser som kräver matte 4 fysik 2 och de som man läser på natur. Och om man har läst fysik och kemi men söker till ex till en utbildning som har med ekonomi att...
Hej,meritpoängen (extrapoängen) kan man få för engelska 7, för moderna språk 3 och 4 och för högre kurser i ämnet matematik. Man kan inte få meritpoäng för några andra... Läs hela svaret -
Hur räknas meritpoäng (tänker särskild på moderna språk)?
Hej, Mitt barn har haft franska hela vägen genom grundskolan. Ska han då börja franska 3 om han börjar franska i gymnasiet ? Hinner han få franska 4 efteråt och ger det totalt 1,5 meritpoäng ? (han går på ekonomi i malmö)
Han...
Hej!det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng men det gör en stor fördel vid ansökan till svenska högskolor-universitet, men läs gärna... Läs hela svaret -
Krav till yrkeshögskola lokförareutbildning bedömning UHR?
Hej! UHR har bedömt min gymnasieutbildning från Polen, de har bedömt att ämnen som jag har läst i min utländska gymnaiseuhtbildnig motsvarar bland annat Matematik 2a. Jag undrar om jag kan göra ansökan till lokförareutbildning med matte 2a om krav...
Hej,du har bedömning om godkänt nivå i gymnasiematematik på nivå 2 och är därför behörig (vad gäller ämnet Matematik) till de utbildningar som... Läs hela svaret -
Måste man gå om hela matte 1b ifall man misslyckats med 1 moment?
Jag klarade allting förutom algebra kan jag göra ett prov som sedan gör att jag får godkänt i matte 1b så att jag senare kan hoppa på 2b?
Hejsan,reglerna säger att en elev som fick F i en kurs hen läst på gymnasiet har rätt att göra prövning på hela kursen. Tidpunkt för prövningen... Läs hela svaret -
Kan jag ersätta matte 2c med matte3c?
Jag söker till en program i antagen och den kräver att jag har matte2c, men jag har icke godkänt med den, kan den ersättas med matte3c ?
Har du F i matte 2c men godkänt betyg (E eller högre) i matte 3c? I så fall är du behörig till de utbildningar som kräver matte 2c. Detta på grund av att matte 3 ligger på... Läs hela svaret -
Har jag full merit?
Hejsan! Jag förstår inte ifall jag har full merit eller inte. Jag har läst upp till spanska 4 och även matte 3. Har jag full merit, alltså 2,5? För jag funderar nämligen på att studera engelska 7. Jag har förstått det som att engelska7 ger...
Hejsan,Svar du fick i kommentaren till frågan är inte helt korrekt. Man måste veta om "din högskoleutbildning" kräver matte 2 eller inte.Om matte 2 krävs, får du inte meritpoäng (+ 0.5) för... Läs hela svaret -
Om behörighetskravet är matte 3, får jag merit för matte 2?
Som rubriker lyder, får jag 0,5 i merit av matte 2 om kravet är matte 3?
hej! om behörighetskravet är matte 3, får man meritpoäng för matte 4, 5 och matematik specialisering. Man får meritpoäng för högre/överliggande... Läs hela svaret -
vad krävs för att läsa matematik 3b?
Hejsan, jag skulle behöva läsa matematik 3b, just nu har jag matematik 2a. Min fråga är om jag är behörig att läsa matematik 3b eller behöver jag komplettera med flera kurser?
Hej Daniel,om du har godkänt betyg i matematik 2a, är du behörig att läsa matematik 3b (eller så kan du också läsa matte 3c direkt efter 2a).VänligenANNA -
Vilken mattekurs ?
Hej! Tänkte söka mig en utbildning med behörighetskrav matematik 1b eller c. Jag läste matte 1a på gymnasiet och läser nu 2a på komvux. Räcker det?
Om du får godkänt betyg i matte 2a borde du anses vara behörig om kravet är matte 1b eller 1c. -
Att räkna på meritvärde om man läst "för många" poäng?
Tjena! Jag har gått riksidrottsgymnasium och har därför totalt läst 3000 gymnasiepoäng, standard är väl runt 2400 har jag för mig. Hur fungerar det då om man räknar ut sitt meritvärde, ska man fortfarande inkludera alla dessa kurser eller kan man "välja bort" för att höja sitt snitt? Ett...
Hej Linus,Vilka kurser är i ditt examensbevis markerade med "U"? Du kan inte själv välja vilka kurser som ska räknas in. Reglerna säger följande:betyg i GA,... Läs hela svaret -
Kan jag söka om jag har godkänt i matematik 4 men inte matematik 3?
Hej,
Jag har på senare tiden läst upp flera ämnen som jag ej fick godkända betyg i gymnasiet. Mitt mål är att söka in till civilingenjör i höst, men om jag inte kommer in så tänker jag ha en "backup" och läsa...
Hej Kevin,det är vanlig praxis att man kan ha godkänt betyg i en "högre" kurs och då anses vara behöver vad gäller de "lägre"/underliggande kurser (inom... Läs hela svaret -
Extra meritpoäng?
Hej! Finns det något sätt att få extra meritpoäng på utan att behöva läsa moderna språk i tvåan och trean?
Hej Tyra, Meritpoäng >> kan man få för Engelska 7, för moderna språk 3 och 4 och för "högre kurser i matematik". Det är inte NÄR man läser en kurs utan VILKEN kurs man får... Läs hela svaret -
Meritpoäng - Hur räknar jag?
Hej, Jag vill så väldigt gärna komma in på Sjuksköterskeprogrammet nu till hösten och har precis sökt. Tyvärr missar jag möjligheten att skriva högskoleprovet då jag kom på för sent att jag äntligen skulle söka. Jag vet att jag med mina gymnasiebetyg, jag har grundläggande behörighet, men...
Hej, jag set att du är 30 år "ung". Då kan du inte ha Examensbevis, utan du har troligtvis ett Slutbetyg från gymnasiet, stämmer det? Från vilket år är ditt Slutbetyg. Reglerna har... Läs hela svaret -
Matte C på estet?
Jag ska välja gymnasium till våren och har kommit fram till att det som passar mig bäst är estet. Tyvärr är jag ganska säker på att jag kommer behöva matematik på en högre nivå för min högskoleutbildning; jag funderar...
Hej E, på Estetiska programmet man Du ej kräva Iäsa mer matte än endast 1b, som är en obIigatorisk kurs. GymnasieskoIa är ej skyIdig att erbjuda Iäsa mer matte än det som är obIigatoriskt... Läs hela svaret -
Utbildningen kräver matematik 3C, jag har bara läst matte C?
Hej, I gymnasiet läste jag matte A, B och C. Min utbildning som jag vill läsa kräver matematik 3C. Jag ringde syv på den skolan som sa att jag måste läste Matematik 4 för att bli behörig. Jag är orolig ändå att jag inte kommer bli behörig eftersom att jag "missat" 3C. Hjälp!?
Hej Cassandra! Matematik 4 är en "högre kurs" som ibland också kallar för "överliggande kurs" och kurser i matte bygger direkt på varandra, därför ger... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga