Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'U-kurser' (141 st.)
-
Utökade kurser?
Hej! Jag går i tredje året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Nyligen fick jag två A-betyg i Moderna språk 3 och Moderna språk 4 (Arabiska). Jag studerade dessa kurser på en annan skola i Eskilstuna där jag bor eftersom min skola i...
Hej!om datumet för betygen i dina kurser som du läser på en annan gymnasieskola kommer vara innan eller samma dag som ditt examensbevis blir utfärdat, då är de betygen inte en komplettering, utan kommer av... Läs hela svaret -
Hur beräknas utökade kurser?
Hej! Jag går i tredje året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Min studieplan inkluderar två individuellt valbara kurser: Engelska 7 och matematik specialisering. Nyligen fick jag två A-betyg i Moderna språk 3 och Moderna språk 4 (Arabiska)...
Hej,maximalt antal meritpoäng som man kan få är 2.5. En kombination av kurserna (med godkända betyg) Eng7 + moderna språk 3 och 4 ger max antal meritpoäng. En annan kombination ger också... Läs hela svaret -
Räknas F i spanska 4 in i meriten om det är utökad kurs?
Hej! Jag läser nu sissta året på gymansiet och har fått erbjudandet om att göra en prövning i spanska 4 och att denna kursen då läggs som utökad kurs. Jag gick spanska 3 innan men valde bort spanska 4 mot andra kurser inför 2an vilket jag...
Hej!precis som du skriver i din fråga, så räknas U-markerade kurser (som har markering U i examensbeviset från gymnasiet) in i snittet (jämförelsetalet) endast i... Läs hela svaret -
Läkarprogrammet som teknikelev?
Hej! Jag vill gå på läkarprogrammet som en person som just nu går på 3:an i teknikprogrammet. Min studieplan är dock otroligt annorlunda än en vanlig teknik-elevs på grund av mina individuella val samt som inriktning + att jag byte från...
Hej,du har inte uppgett om det finns rektors beslut om Individuellt anpassat program för dig (detta för att du har bytt program); Det är två olika situationer - om du har fått rektors beslut om... Läs hela svaret -
Utökade kurs istället för samhällskunskap 1b?
Hej, Jag läser natur och har läst persiska 1,2,3 och jag har A i de. Jag har ansökt till tandläkarprogrammet men tyvärr kommer mina utökade kurser inte att räknas med. Jag undrar om jag kan byta ut ett betyg från modersmål med...
Hej!Samhällskunskap 1b är en obligatorisk kurs i Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet (och i komvux-examen mot Naturvetenskap-Teknik också); en obligatorisk kurs kan inte bli U-kurs... Läs hela svaret -
Räknas in i BI eller BII?
Hej läser andra året på samhällsprogrammet. Kommer läsa utökat i trean (en kurs som krävs för att komma in på utbildning som jag ska in på) När jag nu då läser 2600 poäng under gymnasietiden men kursen som jag...
Hejsan,om du blir behörig samtidigt som du går ut gymnasiet (ej behöver komplettera för behörighet efter datumet för din gymnasieexamen) då prövas du i Direktgruppen (BI). Detta, oavsett om... Läs hela svaret -
Vilka kurser som ingår i jämförelsetalet?
En elev har betyget E i Fysik 1 och betyget A i Fysik 2 och ska söka in till en högskole-ingenjörsutbildning. Både fysik 1 och fysik 2 är för eleven utökade kurser. Går i detta fall bara betyget i Fysik 2 in i elevens jämförelsetal eller...
Hej!i det fallet du beskriver räknas betyget i fysik 2 in i elevens jämförelsetal. Betyget i fysik1a räknas inte in, för att kursen är i elevens examensbevis U-kurs... Läs hela svaret -
Läsa 2 år på ett?
Hej, Jag har på sistone funderat på att läsa tvåan och trean på ett år dvs. ta studenten ett år tidigare. Jag har träffat ett par personer som gjort det men på andra skolor och jag vet att det kommer bli stressigt. Men jag tror att jag...
Hejsan,du får givetvis fråga på din skola om du kan läsa två på på ett läsår men jag tror du får Nej som svar. Det hör inte till elevens rättigheter att läsa i... Läs hela svaret -
Jag har läst 2650 poäng på gymnasiet, kan man välja bort kurser?
Jag har läst 2650 poäng på gymnasiet och kommer mest troligen få F i Matte 2. Kan man ¨ Välja bort ¨ Matte2 så att jag endast ansöker med 2550 poäng till högskolor?
Hej;för att svara på din fråga behöver jag veta:Vilket program läser du på gymnasiet? Vad står det i beslutet om U-kurser för dig (rektors beslut)?... Läs hela svaret -
Får jag meritpoäng?
Hej, Jag går 3 året av samhällsprogrammet med inrikrning sam sam och jag har läst spanska 3 och 4 men i båda de kurserna fick jag ett E. Därför undrar jag ifall det går att byta plats på dessa kurser mot mina utökade kurser i...
Hej,meritpoäng får du i vilket fall, även om kurserna som ger meritpoäng är U-kurser (utökat program) i ditt examensbevis. Att kurserna med högre betyg skulle inkluderas inom programmets... Läs hela svaret -
Hur beräknas/inräknas specialidrott i gymnasieexamen?
Hej, Min son läser 700p specialidrott som en del av att jag går på RIG i en specifik idrott. Hans program är annars Sam/Beteende. 1) Hur många av dessa poäng gällande specialidrott får räknas in i hans examen som ju rymmer 2500p? Jag har...
Hej,om vi först tar och tittar på en "vanlig gymnasial utbildning" på SA/beteende och hur det examensbevis ser ut. Gå in... Läs hela svaret -
blir prövning utökat?
Jag går första året i gymnasiet på programmet teknik teknik. Jag ska göra en prövning i kinesiska 4, vad räknas det som då, för moderna språk ingår inte i programmet, individuella val? utökat? Jag hade velat läsa alla...
Hej,för att få lov att läsa utökat program krävs rektors beslut. I det beslutet framgår vilken eller vilka kurser som blir u-kurser i ditt examensbevis när du i slutet av år3 tar ut ditt... Läs hela svaret -
kan man byta betygen på moderna språk 4 och modersmål 3&4?
Hej, jag går i naturvetenskapsprogrammet tredje året och läser moderna språk 4. Jag tänkte att göra prövning i modersmål 3&4 så att modersmål blir utökade kurser. Kan man i det här fallet byta betygen mellan moderna...
Hej,kurserna i ämnet Modersmål ger inte några meritpoäng. Inom ämnet modersmål på gymnasiet finns följande kurser: Modersmål 1, Modersmål 2 och... Läs hela svaret -
kan man byta betygen på utökade kurser?
Hej, jag går i naturvetenskapsprogrammet inriktningen natur-natur. Jag går i årskurs 3. Jag läste moderna språk steg 3, och läser i nuläget engelska 7, matematik 5 och psykologi 1a+2a (som utökad kurs). Enligt mina beräkningar så tror jag...
Hej,om du ska söka till tandläkarutbildningen, så krävs det - för särskild behörighet matematik 4, och då får du meritpäng för matematik 5 (+ 1.0... Läs hela svaret -
Prövning och utökning?
Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....
Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga