Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'karolinska institutet' (14 st.)
-
Byte av lärosäte?
Hej, jag pluggar utomlands i läkarprogrammet men vill byta till Sverige. Jag undrar om det går att söka in på andra sätt än med bara betyg och högskoleprov?
Hej,du får gärna kontakta institutionerna på de svenska lärosätena och fråga om de har (på grund av avhopp) fått någon ledig plats mitt i läkarprogrammet och om de i så fall... Läs hela svaret -
Har jag möjlighet att komma in i läkarprogrammet om jag kompletterar?
Hej Jag läser tredje året på gymnasiet och vill ansöka till läkarprogrammet men min merit kommer inte räcka. Jag tänker läsa komvux under sommaren samt nästa ht-termin. Om jag kompletterar kommer jag få ca 22,45. Har jag möjlighet att...
Hej,börja gärna med att läsa på ki.se/alternativt-urval och på https://www.fragasyv.se/info/alternativ-antagning-hogskola (om alternativt urval) och... Läs hela svaret -
Läkarprogrammet KI?
Hej! Vilka betyg krävdes, alltså hur många B/C hade man råd med för att komma in på KI 2023 Vt? Är nyfiken
Hej,Antagningsstatistik för Läkarprogrammet (Karolinska institutet) visar följande antagningsgräns vid antagning till VT-23:21.67 i BI, direktgruppenoch22.17 i BII, kompletteringsgruppen.Om den sökande har alla... Läs hela svaret -
Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?
Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...
Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret -
Tekniskt-naturvetenskapligt basår för läkarprogrammet?
Hej! Jag har länge funderat på att studera till läkare, men har inte behörigheten nu eftersom jag går Vård- och omsorg. Därför har jag länge funderat på natur-basår efter gymnasiet. Men om jag går ett basår, får jag då behörighet till andra skolor än den jag studerat in kurserna på? Jag skulle...
Hej Nicole.det borde /enligt min bedömning/ gå bra att efter basåret på ett lärosäte söka till läkarprogrammet på ett annat lärosäte. Men du... Läs hela svaret -
Hur kommer man in på Tapil?
Hej! Jag fick nyligen veta att man kan söka till tandläkarprogrammet via Tapil och vill gärna veta mer utförligt hur allting går till. Behöver man fortfarande läsa ämnen för behörighet eller hur går allting till?
Hej Hanna,TAPIL är en variant av "Alternativt Urval" som lärosätena kan besluta om att införa (dock kan skolan också bestämma sig, när som, att sluta erbjuda den möjligheten,... Läs hela svaret -
tandhygienist i Stockholm?
hej, jag studerar vård och omsorg andra året i gymnasiet och undrar om det är svårt för mig att plugga tandhygienist i Stockholm? vilka kurser behöver man?
Hej Amira, Tandhygienistprogrammet ges i Stockholm på Karolinska Institutet. För att bli behörig behöver du få ut Examensbevis och ha godkända betyg i svenska eller SAS, svenska som andraspråk... Läs hela svaret -
Apotekare eller BMA?
Hej, Det är nämligen så att jag sökte in till universit nu till hösten och mitt förstahandsval var tandläkarprogrammet på Karolinska, men där blev jag reserv nr 249, så dit jag kommer inte komma in med det andra antagningsbeskedet. Min plan är att plugga ett annat program just nu och...
Innan du är kallad från reserv, kan du inte veta om du kommer in... men om du blir kallad från reserv, välj det programmet som du kan tänka dig läsa ”hela vägen...” dvs tänk att i fall... Läs hela svaret -
Hur funkar första och andra urval?
Hej, Jag förstår inte riktigt vad urval 1 och 2 betyder. T.ex, i en utbildning på Karolinska var 45 elever antagna i urval 1 från gruppen BI, sen var 30 elever antagna i urval 2 från gruppen BI. Betyder det att de totalt tog in 75 elever från BI efter urval...
Hej Cindy, att uppskatta chanserna att komma in på en utbildning är mycket svårt. De som står i reserv är beroende av hur många antagna, som tackar Nej till sina platser. Att... Läs hela svaret -
Folkhälsovetare?
Hejsan! Jag har några frågor om yrket folkhälsovetare som ska skulle vilja ställa :) Jag går just nu tredje året på gymnasiet med inriktningen ekonomi-juridik, dock har jag inte så stor vilja att bli jurist eller något liknande utan...
Hejsan, om man tittar på http://ki.se/utbildning/4fh17-masterprogrammet-i-folkhalsovetenskap så står det under BEHÖRIGHET: Det är alltså inte någon specifik (en enda utbildning eller... Läs hela svaret -
Antagning vt 18?
Hej! Jag läser nu in de naturvetenskapliga ämnena på komvux för att få behörighet till läkarprogrammet. - När måste jag senast vara klar med mina kurser till hösten för att ha chans att bli antagen till läkarprogrammet till läsåret våren 2018? När är sista ansökningsdag i höst? -...
Hej Paulina, det är två olika situationer - om du söker på betyg/högskoleprovet - som "vanligt"; eller om du vill ansöka till >>Alternativt Urval, som Karolinska institutet brukar ha. De kallar det... Läs hela svaret -
Varför har KI så få platser för utbildningar?
Hej! Jag går på sista året på gymnasiet och pluggar natur. Jag är väldigt intresserad av att bli logoped. Antagningspoängen för programmet ligger runt 19-20 vilket är väldigt mycket tycker jag. Jag vill helst plugga i Karolinska Institutet men grejen är de har för lite platser om man jämför med...
Hej Maryam, det är bra att du har hittat ett yrke som du vill satsa på - Logoped>> Om du gör ditt bästa för att få så höga betyg du kan få + gör... Läs hela svaret -
Prov för att specialisera sig ?
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret -
Hur fungerar det där med reell kompetens?
Hej! Jag vill så gärna komma in på läkarprogrammet. Jag gick ut gymnasiet 2011 med halv taskiga betyg, snitt 8,80. Efter gymnasiet har har läst upp allt på komvux och gymnasiet och det gick ovanligt bra vad jag tycker själv. Snitt 20,67. Gymnasiet kunde inte hjälpa mig att läsa upp tre ämnen...
Hej Anton! Ansöka på "reel kompetens" kan man försöka göra om man saknar Grundläggande behörighet och vill utan att uppfylla kraven för behörighet, bli bedömd "som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga