Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'religion' (18 st.)

    • Malin2424

      Master eller kompletterande pedagogisk utbildning?

      Hej Jag är 35 år nu och har examen från mitt hemland i biologi jag har svenska som andra språk jag har inte pluggat Universiet i Sverige någon gång nu vill jag söka till master i religon i Gävle högskola och en kpu program vid Örebro...

      Milla : : Hej!Vad gäller masterprogrammet i religionsvetenskap så undrar jag om du är behörig? Behörighet till det programmet beskrivs så här: "Examen på grundnivå... Läs hela svaret
    • Lores

      Kan religionshistoria räknas som ett humanioraämne?

      Hej! Jag ska snart börja kursen humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering och jag fick reda på att den här kursen innehåller flera studieområden att välja på, bland annat historia. Jag undrade, kan inriktningen religionshistoria,...

      Liselotte: : Hej Lores,om kursen - om det är en gymnasiekurs du skriver om i din fråga - som heter Humanistisk & samhällesvet.specialisering, 100p. kan du läsa på skolverkets webbplats.... Läs hela svaret
    • Elev

      F i betyg pga missat NP trots godkänt på samtliga inlämningar?

      Jag studerade religion och Historia och fick godkänt på samtliga moment under kursen. Inför slutliga nationella provet fick vi först information om att det skulle genomföras per distans, sedan ändrades det och vi fick ett datum på plats. Datumet...

      Anna: : Hej Fadi!Mycket olyckligt att det har blivit som du beskriver. Jag tänker att en elev kan missa NP t.ex på grund av sjukdom och då löser man det på skolan - genom att... Läs hela svaret
    • Henrik

      Religion & filosofi - Finns det jobb?

      Hejsan SYV! Jag är väldigt intresserad av religion & filosofi. Jag gillar även historia då den förklarar både religion och filosofi väldigt mycket. Men min fundering är vilka jobb det finns om man har en universitetsexamen inom ämnen som...

      Milla : : Hej.Titta på alternativet att bli gymnasielärare i filosofi, religion och/eller historia. gymnasielärare i Sverige brukar vara behöriga i 2 ämnen, men kanske kan du bli lärare i 3 ämnen.... Läs hela svaret
    • Ali

      Kan jag bli en lärare? Är chanserna stora för mig? Tacksam för hjälp??

      Hej! Jag går humanistiska programmet och Jag är intresserad att bli gymnasie lärare inom religion och Engelska på malmöhögskola. Jag går just nu årskurs 2 och har merit på 14.83. Är chanserna stora för mig att komma in på just den linjen. Kan man ändå söka ifall man inte har merit nog, bara för...

      Anna: : Hej Ali!Antagningsstatistik för Ämneslärarutbildning - Gymnasieskolan, förstaämne Engelska, 300 högskolepoäng = fem år på heltid... Läs hela svaret
    • Elev x

      Vad ingår i läkarutbildningen?

      Hej! Om jag har förstått det rätt så finns det för tillfället ingen samvetsfrihet i Sverige inom vården. Barnmorskor, gynekologer och läkare har inte rätt att vägra en abort. Min religion tillåter inte mig att genomföra abort men...

      Anna: : Hejsan,vi på FRåGA SYV är "allmänna vägledare" som inte är experter just på läkarutbildningen och kan därför inte så här på "raka arm" svara på din... Läs hela svaret
    • Alhassan

      Kan man stryka bort religion 1b?

      Hej Jag går på naturvetenskaps programmet och har utökat program som jag skulle vilja byta med religion 1b (där jag har lägst betyg). Får jag göra det? [[Skolans SYV sa att ifall religion 1b blir utökat program och stryks, så kan jag inte ta examenbevis? Är detta sant?]]

      Anna: : Religionskunskap 1 är en kurs som måste ingå i examensbevis som en vanlig kurs, ej utökad och det kan du bl.a se i NA/programplan/Programplan_NA.pdf Alla kurser som finn under Gymnasiegemensamma... Läs hela svaret
    • L

      Måste man läsa religion 1 för att få högskolebehörighet?

      Jag har en yrkesexamen i vård och omsorg från gymnasiet, jag vill nu läsa till en grundläggande behörighet och undrar om man måste läsa religion 1 för att få behörigheten?

      Milla : : Hej L! Om du har examensbevis från Vård-& omsorgsprogrammet, då har du betyg (F är också ett betyg) i Religion 1. Du kan i VO/programplan/Programplan_VO.pdf se att... Läs hela svaret
    • Albin

      Går det hoppa över en kurs men ändå bli behörig för högskola?

      Hej Jag går i tvåan på gymnasiet och läser teknik med inriktning på information och medieteknik. Det jag undrar över är om man kan hoppa över en kurs i trean utan att det påverkar möjligheten att studera på högskola. Vad jag har förstått behöver jag läsa 2500 poäng varav några måste vara...

      Milla : : Hej Albin, Religion1 är en Obligatorisk kurs, därför att den ingår inom "gymnasiegemensamma ämnen" och läses på alla nationella svenska gymnasieprogram;... Läs hela svaret
    • Besarta

      Vad krävs för att bli gymnasielärare?

      Hej, jag vill plugga till lärare i Historia, Samhälle och Religion. Jag undrar vad som krävs! Behövs matte 2b? Vilka ämnen behövs Jag läser samhällskunskap så jag har läst samhälle 1,2 och läser just nu samhälle 3. Jag har...

      Julia: : Hej Besarta, gymnasielärare brukar vara behörig att undervisa i 2 ämnen. Att bli behörig i 3 ämnen tar mycket lång tid. Om man läser mot gymnasielärrare i 2 ämnen tar... Läs hela svaret
    • maximus

      Har jag behörighet till teknikprogrammet med ett F i religion?

      Hej, jag är lite orolig över att jag kanske inte kommer in på det program som jag har sökt till på grund av att jag kanske kommer att få ett F i religion. Programmet jag har sökt till är spelutveckling (teknik programmet) på LBS, jag har bra merit poäng och stor chans att komma in på...

      Julia: : Hej Maximus, det var ett "miss" att din skola inte fanns med - när du skaffade inloggning på sidan här, vi ber om ursäkt för det! Men du löste det snyggt, genom... Läs hela svaret
    • Erik

      Ämnen som är obligatoriska för teknisk fysik?

      Hej! Jag har läst ett år teknik och 3 år på det naturvetenskapliga programmet. Jag valde att inte läsa religionskursen då jag hade kontakt med min syv på min skola som sa att jag inte behöver ha den kursen för att kunna plugga teknisk fysik. Jag har 2250 poäng men fick höra av några kompisar...

      Julia: : Du måste ha bevis på att du har GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Precis som Brendan skriver i sin kommentar, har du grundläggnade behörighet om du har Examensbevis från ett... Läs hela svaret
    • Fanny

      gymnasiearbete?

      Jag går samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhäll, nu ska vi börja skriva gymnasiearbetet och jag har ingen aning om vad jag vill ha för ämne. Något inom religion kanske? får ingen hjälp av mina lärare så vänder mig hit

      Julia: : Hej Fanny, kika gärna på den här sidan>> till att börja med. Om du vill gör Gymnasiearbete inom Religion, så finns det många saker att undersöka - t.ex går det att räkna upp hur... Läs hela svaret
    • Frank

      Journalist eller lärare?

      Hej SYV! Jag är en tjej på 14 år och fyller 15 i år, jag kan inte bestämma mig om jag vill bli antingen journalist eller engelska/svenska/so lärare. Jag undrar, för att plugga t.ex till lärare vad väljer man för linje då? För att plugga till journalist, vad väljer man då? Finns det en...

      Mikael: : Det finns inte det absoluta kravet att ha läst på eftergymnasial nivå för att kunna jobba som Journalist men konkurrensen är inom den branschen stor och om du vill plugga journalistik på... Läs hela svaret
    • Julia

      Sommarkurser Komvux 10 veckor?

      Hej igen! :D Har funderat på att ta en sommarkurs på Kumvux för att lätta på trycket sedan på läsåret. Finns det ett minimum för hur många ämnen man ska ta eller är det fritt att välja? Jag tänkte ta Religion som är enbart 50 poäng, och undrar om det är då realistiskt att ta ett till ämne?...

      Anna: : Hej Julia! Enligt Vuxenutbildningsförordningen är det tidigast från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år, som man får läsa på Komvux. Undantag görs vanligtvis för ungdomar som redan har en fullständig... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga