J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med '2500 poäng' (11 st.)

    • Sarah

      Kan jag ta studenten om jag bara har läst 2400 p?

      Hej! En fundering... En elev har 2400 p som hon valt i sin studieplan. Måste hon välja till 100 p så hon kommer upp i 2500 p eller räcker det så, bara hon inte får F i mer än 150 p av de 2400p, vilket blir totalt 250 p (=10%) om man räknar de 100 p...

      Julia: : Hej Sarah,det är lättare att förklara om man tar ett "visst" specifikt gymnasieprogram, som exempel.Efter 3 år på gymnasiet kan eleven sluta med Examensbevis (som är... Läs hela svaret
    • nikolas

      Kommer jag ha mindre än 2500 pöang?

      Hejsan! Jag har börjat den naturvetenskapliga programmet inr natur och har valt fotboll som ett val men vill ta bort eftersom jag vill satsa mer på skolan. Det är så att jag har inte haft moderna språk i högstadiet utan jag hade sve/eng och jag valde spanska 1 som moderna språk. Jag kommer läsa...

      Milla : : 2500 poäng är ”volym”, antal undervisningstimmar som man läser, inte Vilka kurser man läser.. du menar kanske Meritpoäng som ger fördel i konkurrensen? Och svar på den... Läs hela svaret
    • Sanna

      Dividera med 2500 eller 2400 efter kurs på komvux?

      Hej! Ska försöka tydlig göra min fråga så mycket som möjligt. Jag har en gymnasie examen som omfattar 2500 och bortsett från gymnasiearbetet så blir det ju 2400 poäng om jag ska räkna ut mitt meritvärde. Men min fråga i sig är, jag ska söka engelska 7 kursen på komvux som är 100 poäng och min...

      Anna: : Hejsan! Du delar med 2500, om du räknar in betyg från kurser som utgör 2500 poäng /och det gör du för att 2400 + 100 är ju 2500/. :) Och här>>> finns Räknehjälp! Bästa hälsningar ANNA
    • Ayla

      Utökad kurs i årskurs 1?

      Hej, jag går första året i gymnasiet just nu. Jag vet att man kan göra utökad kurs i 2:an, men går det att göra det även i 1:an? Jag har flera kurser som jag skulle vilja läsa men eftersom man bara har 200 pg indivudellt val är det väldigt svårt för mig. Men skulle jag istället kunna göra utökad...

      Mikael: : Hej Ayla, det är rektor på ditt program som bestämmer om du eller någon annan elev får läsa en eller flera utökade kurser. Det är inte en allmän rättighet. Rektor kan säga... Läs hela svaret
    • Felix

      Kan jag höja mitt snittbetyg efter Gymnasiet och hur?

      Hej, det är så att det fattas 2 poäng för att jag ska kunna ha chans att komma in på det programmet som jag är intresserad av. Jag har endast 1 meritpoäng idag så jag har tänkt att plugga via komvux 2st språk kurser nivå 3 och nivå 4 för att få 1.5 extra meritpoäng. Min fråga är hur kan jag...

      Anna: : Hej Felix! jag vill börja med att ber mycket om ursäkt för att svar tiII dig dröjde. Vi har haft ett Iitet tekniskt probIem som innebär att några få (närmare... Läs hela svaret
    • Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret
    • Sabrina

      Att läsa mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag valde att läsa matte 5 som individuellt val i trean. Jag har dock insett att jag inte kan räkna med så höga betyg i den kursen. Vill därför sätta den som en utökad kurs och ha tyska 5 som individuellt val istället. Jag känner att jag heller vill läsa tyska 5 eftersom jag anser att det...

      Milla : : Hej Sabrina! Att läsa utökade kurser är ett Undantag, som beviljas av Rektorn. Vilka kurser som din skola (SYV och Rektorn) sätter som "utökade" i ditt Examensbevis - bör enligt reglerna,... Läs hela svaret
    • Elsa

      Behörighet till Ivy League?

      Hej, min dröm är att gå på ett av ivy league universiteten i USA och jag vill hest gå ekonomi men det ger inte en tillräckligt bredd behörighet så min fråga är om det finns möjlighet att läsa mer än 2500 poäng så jag får den behörigheten?

      Anna: : Hej Elsa! Det är rektor på gymnasieskolan där du kommer att läsa (om du läser ett nationellt gymnasieprogram, dvs inte IB-programmet) som beslutar om du kan läsa mer än 2500 poäng. Det... Läs hela svaret
    • Paul

      Vad händer om jag inte kommer att få 2500 poäng på gymnasiet?

      Hej. Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...

      Mikael: : Hej Paul! Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
    • Arman

      Välja bort "extra" kurser på gymnasiet?

      Hej! Jag går naturvetenskapslinjen på gymnasiet och tog nyss studenten, jag har läst över 2500 poäng med extra ämnen som t.ex. astronomi. Är det möjligt att ta bort de ämnen som ger mig över 2500 poäng och själv välja mellan vilka som ska bort och vilka som jag vill ha kvar, t.ex. behålla...

      Mikael: : Hej Arman! Har du redan fått Examensbevis i handen? Jag antar att du vill söka till högskola/universitet och för det behöver du Grundläggande behörighet (Examensbevis) och ev. Särskild behörighet (beror på vilken... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga