J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'alternativ' (11 st.)

    • Wernah

      Vilka alternativ har jag när jag slutar gymnasiet?

      Hej, jag är 18 år och går mitt sista år på skolan där jag läser in grundskoleämnen. Jag läser även programmering 1. Jag undrar vilka alternativ/val jag har efter jag har slutat skolan? Jag är väldigt intresserad i programmering och har diagnoserna Autism och ADHD.

      Milla : : Hej!Yrken inom DATA/IT är i Sverige, för det mesta, icke-reglerade; det betyder att hen som anställer (arbetsgivare) får fritt bestämma vem hen anställer (med vilken utbildning... Läs hela svaret
    • Eva

      Sent omval, alternativ?

      Hej, Vår son började gymnasiet i måndags 19/8. Tyvärr visar det sig vara väldigt mycket strul direkt i början. Klassen är väldigt stökig och högljudd och ett flertal elever har nu gjort sena omval för att byta skola. Han har höga...

      Anna: : Hej Eva!Det är tyvärr så det ser ut på många skolor: stökiga och högljuda klasser... stora klasser också! Det är bl.a pga lärarbrist som klasserna blir allt större.Man kan... Läs hela svaret
    • Kevin

      Vilka skolor erbjuder Natural Science?

      Hej, jag är en elev med engelska som modersmål, samt ska plugga i USA efter gymnasiet, och därför bestämt mig för att gå The Natural Science programme (naturvetenskapsprogrammet på engelska), men saken är att jag inte har någon aning vilka skolor i Stockholmsområdet som erbjuder detta program....

      Mikael: : Hej Kevin, jag undrar om du känner tiII IB-programmet >>och om du kan tänka dig det aIternativet, att Iäsa på IB? Ang. svar på din fråga är att det finns fIera skoIor som... Läs hela svaret
    • Marina

      Om en ungdom inte har någon plats på gymnasiet, vad göra?

      Hejsan, jag undrar följande; om en ungdom inte fick någon plats på gymnasiet? t.ex står i reserv eller var obehörig till alla de alternativ man sökte till? Vad ska man göra i så fall? Tacksam för ett snabbt svar! Hälsningar Marina

      Julia: : Hej Marina! Du får gärna läsa på den här sidan>> där vi samlade våra tips om olika alternativ som finns för den som inte fick någon... Läs hela svaret
    • Alma

      Vill inte ha mitt förstahandsval, vad ska jag göra?

      Hej! Det är så att jag ångrar gymnasieskolan som jag valt i mitt förstahandsval och vill istället in på mitt andrahandsval. Vad ska jag då göra för att då komma in på mitt andrahandsval och inte mitt förstahandsval då jag vet att jag kommer in på mitt förstahandsval då jag har höga poäng och...

      Milla : : Hej Alma, du skriver inte i vilken del av landet du bor. Olika antagningskanslier har lite olika regler, så det är bäst att kolla direkt med ditt Antagningskansli. Vet du vilket... Läs hela svaret
    • Victor

      Får F i Fysik 1?

      Går inriktingen teknikvetenskap så nästa år i trean kommer jag behöva läsa fysik 2. Problemet är att imorgon har jag kursprov i fysik 1 och jag kommer garanterat få F i det. Vad ska jag göra?

      Milla : : Hejsan, om du har svårigheter med ämnet "fysik" är då mitt förslag att du försöker ändra inriktning. Det finns fem möjliga inriktningar på Teknikprogrammet, erbjuder din skola bara en... Läs hela svaret
    • Fredrik

      Är gymnasiet frivilligt att gå på?

      Halloj! Som rubriken lyder: undrar jag om det är frivilligt att gå på gymnasiet? och om det är det - vad erbjuds det för alternativ i stället för gymnasiet? tacksam för svar! Fredde <3

      Anna: : hej Fredrik! Ja, gymnasiet är en frivillig studieform. Dock finns det inte så många realistiska alternativ. Det är svårt att få jobb utan gymnasiekompetens. Vad har du själv... Läs hela svaret
    • Gäst

      Var kan man en förskollärare arbeta?

      Hej, jag undrar en sak: om man är utbildad förskollärare, är det då bara på dagis som man får arbeta eller finns det andra arbetsplatser/arbetsområden där man kan få jobb?

      Anna: : Hejsan, det är brist på förskollärare idag och prognosen är att det ska bli lätt att få jobb även i framtiden, om man är utbildad Förskollärare. Men jag... Läs hela svaret
    • Jelena

      Måste man söka till gymnasiet?

      Om en elev i åk 9 inte vill söka till gymnasiet, är det ok? Eller måste man söka till gymnasiet?

      Mikael: : Gymnasiet är frivilligt att söka till. Dock finns det inte många vettiga alternativ. Man kan söka jobb eller åka utomlands, om man har råd. Man får försöka starta eget... Läs hela svaret
    • Emma

      Vilka alt Efter teknik, Vad missar man?

      Hej Syv! Jag har sökt till Teknikprogrammet och kommer med högsta förmodan bli antagen där. Problemet och tveksamheten ligger i att jag inte riktigt vet vad jag vill göra efter gymnasiet. Är natur så mycket bredare än teknik? Kommer jag tex att kunna bli jurist, psykolog eller något...

      Lena: : Hejsan, eftersom de mesta går att läsa till efter gymnasiet så brukar det inte vara ett problem att ändra riktning senare i livet. Om du går Teknik så kan det vara bra att läsa till Historia 1a2 - då har du all... Läs hela svaret
    • Christoffer

      Channsa på att bara ta ett alternativ?

      Hej, inne på där jag söker gymnasium. Kan jag söka på bara ett gymnasium? eller är det väldigt riskabelt? jag har valt teknik- media och har meritvärdet 232. känner mig ganska säker på att jag kommer in? och inget annat jag vill söka till heller.

      Lena: : Hejsan, eftersom du inte vet antagningspoängen i förhand så kan det vara en risk att bara ha ett val - men eftersom du i omvalet april/maj kan lägga till val om du via den preliminära poängen då ser om din poäng kommer... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga