J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'bi' (22 st.)

    • Elev

      Prövning för större chans?

      Hej! Jag går mitt sista år på gymnasiet och har sökt till universitetet. Är dock rädd att jag inte kommer komma in, det merit jag har nu är lite högre än vad som krävdes att komma in förra året. Vilket gör mig nojig om...

      Milla : : Hej,jag vill börja svara med att påtala att du inte kommer att hinna göra prövning "mellan datumen" för utfärdandet av examensbevis och sista dag för komplettering som blir den 21... Läs hela svaret
    • Elev

      Hamna i olika grupper?

      Hej Jag har en fråga angående behörighet. Är det bra att man bara hamnar i urvalsgrupp 1(B1) eller det är bäst att man få ut examen och sen komplettera för att hamna i båda grupperna för att ha en större chans att komma in på...

      Anna: : Hej Ziba!i varje urvalsgrupp har man en "ny chans" att komma in - på så sätt är det bra att prövas i flera urvalsgrupper. Men det handlar också om hur snabbt man kommer in på sin... Läs hela svaret
    • Elev

      Kommer jag på BI eller BII?

      Hej! Jag har en fråga! Jag kommer gå ut gymnasiet (Naturvetenskapsprogrammet). Alltså har full behörighet till programmet jag vill söka till i Universitet. Jag behöver dock höja mina betyg för att komma in, jag ska göra det genom...

      Anna: : Hej A,man kan till svenska högskole-universitetsutbildningar prövas i flera olika urvalsgrupper samtidigt.Med resultatet från högskoleprovet prövas man i HP-urvalet. Är man behörig direkt efter... Läs hela svaret
    • Sanna

      Vilken kvot räknas jag i?

      Hej! Jag kommer att göra en prövning av en kurs direkt efter studenten, innan sista kompletteringsdagen. Jag undrar därför ifall jag kommer hamna i BI- eller BII-gruppen. Tacksam för svar!

      Anna: : Hej Sanna,om prövningsbetyget har senare datum än datum för examensbeviset, då är det en komplettering. Om du redan innan komplettering är behörig, kommer du prövas både i BI och i BII.... Läs hela svaret
    • elev

      Kommer jag bli räknad i både BI och BII?

      Jag har sökt till socionomprogrammet som jag har behörighet till men jag vill också söka till sjuksköterskeprogrammet men jag har inte natur2 så jag tänker göra en prövning nu i april? Kommer jag räknas i BI och BII när jag söker till socionomprogrammet eller inom BII bara? Kommer min...

      Anna: : Hej Issy,du har sökt till socionomprogrammet som du uppger att har behörighet till men du vill också söka till sjuksköterskeprogrammet men du har inte naturkunskap 2 så du tänker... Läs hela svaret
    • Oskar

      Hamnar jag i det båda urvalsgrupperna när jag läser upp betyg?

      Om jag läser upp ett redan befintligt gymnasie betyg på komvux hamnar jag då i både grupp 1 alltså B1 med mina inte kompliterade betyg och i grupp 2, B2 med mina nya betyg?

      Julia: : Ja, det stämmer. Om du redan innan komplettering är behörig, då kommer du prövas med det lägre meritvärde i BI och med det högre - i BII, kompletteringsgruppen.
    • Linnea

      Är jag i både BI och BII samtidigt om jag gör prövning?

      Hej! Jag går nu tredje året på gymnasiet och vill höja mina betyg för att komma in på den utbildning jag vill gå. För detta vet jag att jag kan göra prövning och att jag aldrig kan sänka mig på det. Däremot undrar jag om...

      Anna: : Hej, om man redan innan komplettering är behörig, då prövas man med det ursprungliga meritvärdet (på gymnasiala betyg som ingår i examensbeviset) i BI,... Läs hela svaret
    • Choon-Hee

      Vilken antagningsgrupp kommer jag tillhöra?

      Hej! Jag har planer på att studera Förvaltningsjuridiskaprogrammet på Mittuniversitetet i Östersund till hösten. Som det ser ut nu kommer jag få de sista 250 poängen från komvux (inklusive Gymnasiearbete), så frågan är vilken...

      Julia: : Hej!om du i ditt examensbevis kommer ha 250 poäng kurser från komvux och resterande - från gymnasiet, då är hela ditt examensbevis en komplettering, så du kommer endast prövas... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur uppnå gymnasiepoäng så det omfattar 2/3 mer än gymnasiet?

      Hej, Fakta: Inför konkurrens vid urval med betyg är det möjligt att hamna BI gruppen om Gymnasieexamen på komvux omfattar mer än två 2/3 av lästa poäng. Fall: Elev ska uppnått 2700 gymnasiepoäng på Gymnasiet i barn och...

      Milla : : Hej!komvux har ont om resurser och det är därför osannolikt att en person som är mycket nära examensbevis skulle kunna läsa 2 år på komvux, "bara... Läs hela svaret
    • Sandra

      Vad händer med min nuvarande merit (BI) vid F/E på komvux?

      Hej! Jag har för tillfället 16,43 i merit när de kommer till BI. Jag läser nu till Matematik 4 och Naturkunskap 2 på komux för att öka min merit samt öka min behörighet inför högskolan! Som jag har förståt de så kommer de meriten jag får under komvuv räknas in i BII under natagninen men den...

      Anna: : Hej!Det går inte genom studier på komvux efter det att man på gymnasiet fick ut examensbevis, försämra sina chanser att komma in på högskoleutbildning. I ditt... Läs hela svaret
    • Vägledare

      Hamnar eleven i en annan urvalsgrupp?

      Hej, vill höra med en kollega, en annan SYV, för att vara helt säker. Fråga: Om en elev går ES, och läser upp matte 2 efter gymnasiet. Hamnar eleven i en annan urvalsgrupp då, trots att eleven kräver matte 2 för behörighet? Och hur är det med Meritpoäng, dvs t.ex. läsa upp Engelska 7...

      Milla : : Hejsan,Om eleven får ut Examensbevis från Estetiska programmet, är hen i Grunden behörig till högskola, men inte till de utbildningar som för Särskild behörighet kräver matte... Läs hela svaret
    • Agge

      Hamnar jag i BI eller BII?

      Hej! Jag har inte gymnasieexamen (ett F i en kurs). Hamnar jag i BI eller BII efter att jag har pluggat up mitt F till ett godkänt betyg, altså fått ett gymnasieexamen via komvux?.

      Anna: : Med ditt examensbevis från komvux kommer du prövas i BII, kompletteringsgruppen.
    • Emma

      Finns det fristående kurser inom business intelligence?

      Hej! Jag letar efter antingen en yh-utbildning eller att bygga ihop ett eget paket av kurser inom området Business Intelligence. Min plan är att studera och jobba samtidigt och är stationerad i Göteborg. Jag hittade en EC-utbildning som tidigare gått här nere men som nu inte kommer gå...

      Anna: : Hej Emma, LIA, Utveckling av produkt och tjänst, 55 YH-poäng* - ... sista kursen du nämner är Praktik; LIA = Lärande i Arbete, dvs praktik. **************** Du är... Läs hela svaret
    • Matilda

      Hur stor chans har jag att komma in i BII-gruppen?

      Hej! Jag har sökt medieproduktion vid Jönköping University och kommer söka i BII, HP och den sammanslagna BIEX-BI-gruppen. Men mina vanliga betyg räcker inte för att komma in på programmet, inte heller mitt HP då det är väldigt lågt....

      Peter: : Hej Matilda, dina chanser ser bra ut. Vi håller tummarna! Jag hoppas och tror att du kommer in! Hälsningar Peter syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga