Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'forskarutbildning' (15 st.)
-
KPU eller Masterexamen Vad är mest värt?
Hej. Jag är i ett litet dilemma med det jag bör välja härnäst i mina studier. Jag läser just nu till en magisterexamen inom ett modernt språk. I och med att jag redan har använt stora delar av mina veckor på CSN kan jag inte fortsätta...
Hej,jag förstår att du står inför ett viktigt beslut med olika alternativ. Här är några saker att överväga som kan hjälpa dig att fatta ditt beslut:1.... Läs hela svaret -
Är det svårt att få anställning som forkare inom socialt arbete?
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret -
Bygga egen master- och magisterexamen?
Hejsan! Mitt namn är ebba och jag blir klar med min kandidatexamen i psykologi till sommaren 2023. Jag funderar på att läsa vidare genom en masterexamen eller magisterexamen i psykologi. Jag har två frågor: 1. Vad är skillnaden mellan master och magister? Jag...
Hej,jag svarar på fråga nr.2 först: Du frågar "Kan man bygga ihop en egen master eller magister genom fristående kurser? Och vilka kurser ska i så fall ingå?" Svar... Läs hela svaret -
magister eller master inom psykologi?
Hejsan! Jag är snart klar med min kandidat i psykologi och funderar på att studera vidare. Jag förstår dock inte riktigt skillnaden mellan att läsa en master eller en magister. Som jag förstått det är master längre och mer inriktad på...
Hej,det vi vet om yrket "forskare" berättar vi på framtid.se/yrke/forskare, och det jag, som allmän SYV, ej expert på forskar-problematiken eller på psykologi-branschen, vet... Läs hela svaret -
Forska direkt efter socionomprogrammet?
Hejsan! Jag läser just nu på socionomprogrammet på uu och skulle verkligen vilja forska/undervisa efter att jag tar examen. Går det att börja doktorera direkt efter examen eller behöver man skaffa en master inom socialt arbete först?
Hej,till forskarutbildning brukar man kunna söka efter avklarad utbildning på avancerad nivå. Utbildningar på avancerad nivå kräver att man har avklarat minst 3-årig utbildning... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Behörighet för att forska?
Hej! Jag vill gärna forska. Jag har en kandidat som lärare. Jag har även snart en examen i studie - och yrkesvägledare. Så snart 2 kandidater. Kan jag söka forskartjänst på det? Eller måste jag ha en master i tex pedagogik och sedan söka...
Hej Caroline! När studierna på grundnivå och minst 1 års studier på heltid på avancerad nivå är (med godkänt resultat) avslutade blir du behörig till... Läs hela svaret -
Kan magisterprogram leder till forskningsutbildning?
Hej Jag har börjat läsa Informationssystem - magisterprogram på distans. Jag undrar har jag tillräckligt kunskap att söka jobb som informationsarkitekt efter jag har tagit magisterexamen? Efter magisterexamen, är jag behörig att söka vidare till doktorandtjänst/ forskarutbildningen i...
Hej Dion,yrket Informationsarkitekt och liknande yrken är i Sverige icke-reglerade. Det betyder att ingen legitimation finns att söka och att arbetsgivare får anställa vem de tycker... Läs hela svaret -
Theology, MA & PhD, Job Opportunities?
Hi I need to know the futuristic job opportunities for studying Theology in master & PhD. Where I can apply for a job & how much I can earn?
Hej Dariush!Vår bedömning är att det i Sverige svårt att få jobb om man utbildar sig till en Teolog. Med masterexamen och efterföljande forskarutbildning kan du till exempel sikta på... Läs hela svaret -
Kan man se vilka områden man kan doktorera i?
Hej! Jag går just nu på uni men ska till nästa termin HT 22; söka en ny utbildning (kandidat). De utbildningar jag överväger till att läsa är antingen en filosofie utbildning (engelska kandidat) eller service management. Så du förstår...
Hej Hampus,doktorandtjänsen söker man efter den avancerade utbildningen (alltså efter magister- eller masterprogrammet) - det tar med det minst 4 år (kandidat, 3 år + magister,... Läs hela svaret -
Kandidatexamen 180 p Högskola, universitet?
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret -
Master för socionomer?
Hej jag läser på socionomprogrammet och är intresserad av att fortsätta senare när jag är examinerad. Jag är inne på att läsa min master som är kopplad till socionomyrket. Jag vet att man kan läsa en master i socialt arbete, men finns...
Hej!Vad som gäller för att kunna - i Sverige - jobba som psykoterapeut --- var god läs på Framtid.se/yrke/psykoterapeut och så vitt jag vet krävs inte att man har läst masterprogram och om man har... Läs hela svaret -
Skillnad mellan högskola och universitet? Vad kommer efter gymnasium?
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret -
Ämneslärare, grundlärare eller socionom?
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Hej J, Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret -
Masterprogram utomlands applicerbar i Sverige?
Hejsan! Jag är antagen till ett masterprogram i Frankrike i Nice på Universitet Côte d´azur. Det är en master i molekylär kemi och studiespråket är franska. Det jag undrar är om utbildningen kommer vara möjlig att använda i Sverige vid avslutad studietid, dvs om jag skulle vilja läsa vidare till...
Hej Sanna,din fråga måste du ställa till det lärosäte i Sverige där du planerar söka forskarutbildningen. Det är frivilligt för lärosätena... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga