Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
Biologi utan nedskärningar?
Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
2 Svar
Hej Petra,
du nämner inte bostadsfrågan. Och jag tänker ta upp den. Tråkigt nog är det svår bostadssituation så gott som i hela Sverige idag. Då är frågan - ska du kunna flytta vart som i hela Sverige och ordna bostad? I annat fall är det mycket tråkigt att hitta en passande utbildning, söka och komma in och sedan inte kunna ta den utbildningsplatsen pga man kanske tyvärr inte hittar bostad.
Så vi rekommenderar att ta sig en liten "funderare" om bostadssituationen - och söka i första hand till de utbildningar där man vet att man kan lättare få bostad; det andra alternativet är att söka utbildningnar på Distans>>, så att man kan bo där man bor idag. OBS! med "distans" kan man mena olika saker>>: allt från "distans utan obligatoriska träffar" - till att man måste vara på plats på skolan en hel dag varje vecka eller t o m två dagar i följd - och resten läser man på distans. Vi råder att noga undersöka vad "distans" är i varje enskilt fall.
Allmänt angående stöd vid studier: har du "papper" på att du är i behov av extrastöd? Detta behöver du inte svara på men tänk på att extraresurser tas fram oftast endast om den studerande kan uppvisa "på papper" att hen har de "extrabehoven", som ex. kan vara grav dyslexi och/eller dyskalkyli, hörselnedsättning, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller ngt. annat som är "utrett" och Läkar- eller Psykologintyg finns.
Om Läkar eller Psykologintyg finns borde alla högskolor/universitet kunna plocka fram de extraresurserna (så är det i alla fall tänkt att det borde fungera).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! Du får gärna återkomma och berätta hur det går med din ansökan till studier.
Lycka till!
ANNA
ang.extra hjälp vid studier...
Som dyslektiker /eller om man har intyg om dyskalkyli/ har man rätt till förlängd tid på prov. Man kan också i vissa fall göra muntliga prov i stället för skriftliga. Men man måste ha intyg om att man har "diagnos" från en specialpedagog. - det är en sort hjälp, i alla fall som jag ser det.
Har du tidigare studerat på högskola/universitet? Studier på högskolenivå skiljer sig från studier på gymnasiet. På högskola/universitet har man inte vanliga "lektioner". Man har i stället stora föreläsningar ("stora" kallas de för att det är många studenter som sitter i en stor sal/aula) där ingen kollar närvaro /man kommer och lyssnar på föreläsningar, om man vill/; det finns vissa obligatoriska "seminarier" eller redovisningar av enskilt eller grupparbete och så kommer det tentorna i slutet av terminen. Vid vilka tillfällen skulle du behöva hjälp och vilken sort hjälp?
På de stora föreläsningar sitter man och lyssnar på det som föreläsaren föreläser om /om man vill/. Vill man inte - så inhämtar man kunskaper på egen hand, hur man själv tycker blir bäst.
Vid seminarier och tentorna ska man uppvisa vad man kan. På vilket sätt vill du ha hjälp vid redovisningstillfällena?
I stort sett ser det ut så här: som studerande på högskolenivå inhämtar man kunskaperna själv, på egen hand, från olika källor - från föreläsningar; från litteraturen; från forskningsresultat som man hittar själv eller som lärarna har rekommenderat att titta på. Sedan redovisar man det som man har lärt sig och får betyg. Som högskolestuderande undervisar man till 99% sig själv. Visst kan det vid några få tillfällen finnas möjlighet att fråga lärarna om någonting, men då får man oftast hänvisning till kurslitteraturen, där man sedan själv får leta svar på sina frågor. Så brukar studier på högskolenivå se ut.
Det är möjligt att jag har missuppfattat din fråga. Förklara gärna mer kring vad exakt vill du ha hjälp med. Och vi här på fråga syv ska göra vårt bästa för att besvara din fråga.
Hej, vi har tillfrågat en sakkunnig från UniversitetsKansler Ämbetet och fick svar att det är ingen som helst skillnad mellan de belopp som olika universitet&högskolor får per studerande. Däremot får vissa KUNSKAPSOMRÅDEN, som "humaniora" t.ex mindre pengar per studerande. Biologi ligger rätt så bra till som Kunskapsområde.
Vidare hänvisar den sakkunnige till Rapporten som du kan i sin helhet läsa här >>. Det är från s.111... och särskilt på s.120 som info finns som är i första hand relevant som svar på din fråga.
Om resursfördelningen för område "biologi" läs under Naturvetenskap.
Till den rapporten och till de tidigare rapporter om universitet och högskola kan man komma från den här hemsidan: http://uka.se/om-oss/publikationer--beslut/rapporter
Vänligen
Julia SYV
P.S: för övrigt, så är det inte mindre resurser som numera tilldelas per studerande på högskolenivå, jämfört med tidigare. Utan den allmänna debatten handlar om att det skulle behövas/krävas mer resurser, och i första hand till kunskapsområdet "humaniora", som idag får mindre resurser än de andra områden.
Frågor och svar taggade med 'biomedicinare' (5 st.)
-
Vård och omsorgsprogrammet och biomedicin?
Hejsan! Jag har gått vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet och har grundläggande behörighet. Jag har i framtiden läsa biomedicin på universitet men är lite osäker om vilka kurser jag måste läsa upp för att få...
Hejsan,kandidatprogrammen i biomedicin brukar kräva, förutom grundläggande behörighet, godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 4. BMA-programmen brukar... Läs hela svaret -
Biomedicinare till Biomedicinsk analytiker eller tvärtom?
Hej. Jag undrade bars lite kring hur tillväga man kan gå mellan två olika universitetsprogram. Jag har läst att det sökes mer biomedicinsk analytiker än biomedicinare så jag undrade vara hur svårt det skulle vara att gå från de ens yrket...
Hej Erik!angående BMA och Biomedicinare - BMA är legitimationsyrke (man måste ha legitimation från socialstyrelsen och i grunden ligger oftast examen från bma-programmet -... Läs hela svaret -
Kan jag vidareutbilda mig som biomedicinare efter bma utbildning?
Hej! Jag har precis påbörjat min biomedicinska analytiker utbildning med inriktning mot laboratoriemedicin. Jag valde denna utbildning eftersom att jag är intresserad av att arbeta med att utveckla nya läkemedel, metoder och diagnostik samt förstå och studera...
Hej Tindra!Vad gäller masterprogrammen (och även magister-, alltså programmen på avancerad nivå) så ska du kunna söka dem först om 3 år och... Läs hela svaret -
BMA-utbildning eller biomedicinare-utbildning för att bli embryolog?
Jag går just nu sista året på sambeteende linjen och är intresserad i att bli embryolog. Som jag uppfattat det så finns det olika vägar att gå för att komma dit, man kan b.la. utbilda sig till biomedicinsk analytiker (BMA) eller till biomedicinare (+biolog och veterinär) , sen kan man tillslut...
Hej Karin,enligt vad vi tidigare fått svar på av några sakkunniga, så drog vi slutsatsen att det är BMA-programmet som är "bäst" att... Läs hela svaret -
Varför är jobb inom biomedicin inte lönsamma?
Jag är en elev som går mitt andra år på naturlinjen och tittar på högskoleutbildningar och framtida yrken. När jag tittar på yrken inom biomedicin så står det att det är lätt att få jobb i framtiden och när jag...
Hej Mathilda,det vi känner till om yrket Biomedicinare uppger vi i yrkespresentationen/biomedicinare Vad SACO skriver på sin hemsida och varför de gör det - tycker jag är bäst... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga