Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32124 frågor besvarade.
Borde jag gå om 1:an?
1 Svar
Hej Frida, du vill läsa till >>civilingenjör och som behörighet är nu, så krävs det att man för Särskild behörighet har godkända betyg i Fysik 2, Matte 4 och lägst Kemi 1 (till vissa utbildningar kan även Kemi 2 krävas). De kurser läser man på NA, inriktning Naturvetenskap & på Teknik, inriktning Teknikvetenskap.
De som vill bli civilingenjörer läser ofta Teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap; på så sätt slipper de läsa Biologi, som är obligatoriskt på NA men krävs ej för civilingenjör.
***
Du frågar om det är bättre att stanna på VO eller byta till NA. Du vill veta hur lång tid det tar att komplettera efter gymnasiet för att bli behörig till Civilingenjörsprogrammen på högskolenivå. Du har inte heller fått svar ang. om du får plats på NA eller inte.
Så här tänker jag:
- det är bra att ha kunskaper inom medicin, vård och första hjälpen och detta, oavsett vad man gör senare i livet; det är också bra att ha ett yrke att "falla tillbaka på" - på VO blir du >>undersköterska om 2 år. Du kan med stor sannolikhet få sommarjobb inom hemtjänst eller som personlig assistent eller vårdbiträde redan nästa sommar och sedan kan få sommarjobb och/eller extrajobb under alla de åren som du kommer att läsa till Civilingenjör (det är fem år på högskolan som man läser till civilingenjör).
ang. hur lång tid det tar att komplettera - så beror det på vilka valbara kurser du läser på VO. Om du läser kurser för grundläggande behörighet - dvs svenska 3 och engelska 6 - och om du även läser mer matte än du måste läsa på VO, dvs matte 2a och kanske även 3b, då behöver inte kompletteringen ta längre tid än ett år, 2 terminer; dvs du vinner inte någon tid på att hoppa av VO.
Om du läser de kurser som jag nämner ovan, dvs svenska 3, eng 6, matte 2a och 3b - då återstår det att komplettera med matte 4 och Fysik 1a och 2 samt med Kemi 1. Det kan även gå att komplettera på en termin i så fall - och söka till Civilingenjörsprogrammet redan från våren... En fördel att söka från våren (start vårterminen) är också att antagningsgräns ligger ofta lägre, då färre söker till vårterminens start.
Om jag vore i dina "skor", skulle jag stanna kvar på VO; säga på skolan att jag vill läsa kurser för Grundläggande behörighet, vilket är eleven rättighet (skola kan inte neka dig det). Förhoppningsvis kan du läsa matte 2a och även 3b. Om inte, bedriv självstudier i matte - www.matteboken.se
Fråga också på din skola om du t.ex kan läsa Kemi 1 som en kurs inom Individuellt val och även Matte 4. Om du lyckas med det, har du i så fall endast Fysik att komplettera med. Fysik 1a och 2 "går på" 250 gymnasiala poäng sammanlagt och läses på heltid på Komvux på 12,5 veckor.
Det går minst lika snabbt att komplettera med, kanske snabbare... jämfört med att byta och börja om från åk1 på nytt.
Se om du kommer in på NA. Om inte, var inte ledsen för det - för att jag ser många fördelar i att stanna på VO.
Bästa hälsningar
ANNA
Hej igen, :)
tidsmässigt vinner du inget på att byta och börja om från åk1. Det blir troligtvis samma "tidsåtgång" - om du stannar på VO eller börjar om från åk1 på Naturvetenskapsprogrammet.
Ang. byta eller inte byta: "Man vet vad man har... man vet inte vad man får" - på gott och ont! :)
Du vet nu hur det är att läsa på VO, men du vet inte hur det är att läsa på NA. Det kan både bli en rolig eller "otrevlig" överraskning :( om du byter. Det är mycket mer "teoretisk" inriknting på studier på ett högskoleförberedande program; ingen obligatorisk praktik; svårare spår i matte och man läser också mer Historia /större kurs - dubbelt så stor, jämfört med VO/.
Olika typer av studier passar olika människor olika bra, kan man säga. Utan att känna dig, kan jag omöjligen säga om det är bättre för dig att stanna eller att byta.
Det du efterfrågar är "mycket-individuellt-anpassad" gymnasial utbildning. :) Jag önskar att det vore möjligt! Tyvärr är det inte så idag. Det skulle bli extremt dyrt och "besvärligt" och många ggr praktiskt omöjligt att ordna så att varje elev läser endast de kurser som hen tycker att hen behöver.
Sedan är det också så att du kan ändra dig och om 2 år vill du någonting helt annat; vill t.ex satsa på ett helt annat yrke. Det är inte omöjligt att det blir så.
På gott och ont, är systemet med ungdomsgymnasiet sådant att det är ganska strikta "fasta" utbildningar på de nationella programmen - men "viss valmöjlighet", men endast inom det som varje skola kan erbjuda. Mot bakgrund av lärarbrist, blir valmöjligheterna ännu mer begränsade: om det ej finns lärare som kan undervisa, vad ska rektor göra? Lärare växer inte på träd... ju. :)
Det kan tyvärr även bli så att även om du blir lovad att läsa en viss kurs, så finns det sedan inte lärare som kan undervisa (hen kan bli sjuk, sluta på skolan av någon anledning eller bli föräldraledig) - och då går det inte... rektor kan inte trolla fram en lärare som inte finns. :(
Jag tycker du ej ska vara rädd att läsa kurser "i onödan". Det är många ggr svårt att veta på förhand vilka kunskaper man kommer att ha användning för. Det är därför bra att lära sig så mycket som möjligt om "allt möjligt". :)
Kika gärna på olika högskoleingnjörsutbildningar på www.studera.nu/jamfor-utbildning - och du kommer att se att så som behörighet ser ut idag, då krävs det Matte 3c ibland och Matte 4 ibland - beroende på vilken inriknting Högskoleingenjörsprogrammet har.
Frågor och svar taggade med 'biomedicinare' (5 st.)
-
Vård och omsorgsprogrammet och biomedicin?
Hejsan! Jag har gått vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet och har grundläggande behörighet. Jag har i framtiden läsa biomedicin på universitet men är lite osäker om vilka kurser jag måste läsa upp för att få...
Hejsan,kandidatprogrammen i biomedicin brukar kräva, förutom grundläggande behörighet, godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 4. BMA-programmen brukar... Läs hela svaret -
Biomedicinare till Biomedicinsk analytiker eller tvärtom?
Hej. Jag undrade bars lite kring hur tillväga man kan gå mellan två olika universitetsprogram. Jag har läst att det sökes mer biomedicinsk analytiker än biomedicinare så jag undrade vara hur svårt det skulle vara att gå från de ens yrket...
Hej Erik!angående BMA och Biomedicinare - BMA är legitimationsyrke (man måste ha legitimation från socialstyrelsen och i grunden ligger oftast examen från bma-programmet -... Läs hela svaret -
Kan jag vidareutbilda mig som biomedicinare efter bma utbildning?
Hej! Jag har precis påbörjat min biomedicinska analytiker utbildning med inriktning mot laboratoriemedicin. Jag valde denna utbildning eftersom att jag är intresserad av att arbeta med att utveckla nya läkemedel, metoder och diagnostik samt förstå och studera...
Hej Tindra!Vad gäller masterprogrammen (och även magister-, alltså programmen på avancerad nivå) så ska du kunna söka dem först om 3 år och... Läs hela svaret -
BMA-utbildning eller biomedicinare-utbildning för att bli embryolog?
Jag går just nu sista året på sambeteende linjen och är intresserad i att bli embryolog. Som jag uppfattat det så finns det olika vägar att gå för att komma dit, man kan b.la. utbilda sig till biomedicinsk analytiker (BMA) eller till biomedicinare (+biolog och veterinär) , sen kan man tillslut...
Hej Karin,enligt vad vi tidigare fått svar på av några sakkunniga, så drog vi slutsatsen att det är BMA-programmet som är "bäst" att... Läs hela svaret -
Varför är jobb inom biomedicin inte lönsamma?
Jag är en elev som går mitt andra år på naturlinjen och tittar på högskoleutbildningar och framtida yrken. När jag tittar på yrken inom biomedicin så står det att det är lätt att få jobb i framtiden och när jag...
Hej Mathilda,det vi känner till om yrket Biomedicinare uppger vi i yrkespresentationen/biomedicinare Vad SACO skriver på sin hemsida och varför de gör det - tycker jag är bäst... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga