Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'poäng' (112 st.)

    • Lucas

      Kan man använda kurser man redan läst för att bygga en ny egen examen?

      För att bygga en egen examen behöver man, som jag förstått det, läsa 90 poäng i huvudområdet, och 90 poäng valfritt. Kan man då i teorin använda kurser som man läst i en examen som jag redan tagit som dessa 90 valfria poäng? Om...

      Milla : : Hej,jag är en allmän SYV och inte expert på den typen av frågor som du ställer nu, jobbar inte med att utfärda kandidatexamina... men jag kan dela med... Läs hela svaret
    • Tida

      När kan man senast avsluta kurs för att ha med betyget i antagning?

      Hej! Jag håller på att läsa engelska 7 för att höja mina poäng. Jag har redan skickat min sandöken genom antagning.se. Nu är det dags för mig att boka muntlig examination och undrar när kan jag senast ha provet för att den ska vara med i betyget när den skickas? Min andra fråga är...

      Milla : : Hej,sista dag för komplettering av ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar blir den 1 december 2023 (det kan du se... Läs hela svaret
    • kompisensalias

      Pussla ihop betyg från gymnasiet och komvux?

      Hej! Jag hade behövt lite hjälp då jag bor i en storstad och på så sätt är det i princip omöjligt att få kontakt med syv. Jag hade väldigt gärna velat studera en fristående psykologikurs på universitet och sedan se vart det leder mig i mina studier. Mitt problem är bara att jag inte har...

      Milla : : Hej!Grundläggande behörighet till svenska högskole-/universitetsutbildningar kan man få på flera olika sätt:-- examensbevis från gymnasiet eller komvux - är ett... Läs hela svaret
    • Aurora

      Hur fungerar examensbevis från komvux och gymnasiet?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet på sam-linjen med estetisk variant. Jag har varit tvungen att hoppa av två 50-poängskurser (som inte krävs för att få examen) i år på grund av utmattning och får därför bara ihop 2400 poäng från gymnasiet. Jag har lite frågor om vad jag har för alternativ...

      Milla : : Hej,om du får studiebevis från gymnasiet, så kan du göra planering mot examensbevis med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. I examensbevis... Läs hela svaret
    • Student

      Hur stor skillnad gör ett högre betyg i en kurs på slutbetyget?

      Hej, jag har har: 18,62 i betyg (Varav endast 18,12 brukar användas på antagning.se när jag söker program - antar att något meritpoäng inte räknas med då?). Jag behöver 19,50 för att komma in på önskat program.

      Daniel: : Hej Lotta;engelska 7 krävs inte till någon utbildning i Sverige (i alla fall är det så att vi inte känner till ngn utbildning i Sverige som skulle kräva den... Läs hela svaret

    • Elev

      Hoppa av gymnasiet och börja komvux hur räknas poäng?

      Hej! Är 18 år och fyller 19 senare i år. Går tvåan på gymnasiet idag, eftersom jag fått gått om pga att jag vart sjuk. Funderar på att hoppa av gymnasiet för att läsa till gymnasieexamen via komvux. Går idag fordon &...

      Mikael: : Hej, jag vill först försäkra mig om att du är medveten om att du tidigast kan börja läsa på komvux från den 1 juli det kalenderåret du fyller 20 år.... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur kommer man in i universitetet med både hp och betyg?

      Vet att många kommer in i universitet med både hp och betygen, dvs när man inte får tillräckligt med betyg eller poäng på hp så slår man ihop de och söker med de till utbildningen. Men hur funkar det egentligen? Vi säger att någon har totalt 19,5 merit poäng och får 1,5 på hp, blir det då som 21...

      Anna: : Hej, läs avsnitten Betygsurval och Högskoleprovsurval på antagning.se/sv/anmal-dig-och-hall-koll/platsfordelning-och-urval och du kommer att ta del av informationen som du kan lita... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur blir det när man läser kurser som ger mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag går mitt andra år på natur och läser mer än 2500p, i ettan läste jag 2 utökade kurser och nu så läser jag även 2 till utökade kurser, det blir totalt 2900 poäng. Hur kommer det blir när min merit ska räknas, vet att det inte ska vara mer än 2500 poäng, kommer de då ta bort kurserna där...

      Anna: : Hej!de kurser som i din studieplan står som "utökat program" kommer i ditt examensbevis bli markerade med "U" och betyg i U-kurser räknas in i 2 fall: om en... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Räknas den här kursen med?

      Hej Jag har läst både matte 1b och matte 1c eftersom jag tidigare hade läst på samhällsprogrammet men bytte första året till natur programmet. Jag har godkänt i både matte 1c och 1b. Kommer de matte 1b ingå i mina poäng? Jag behöver 100 poäng för att bli grundläggande behörig. Kan matte 1b...

      Anna: : Hej Alexandra!I examensbevis från gymnasiet och från komvux måste matematik 1a eller 1b eller 1c ingå. Endast en av de kurserna får ingå. Alltså kan inte både matte 1b och 1c... Läs hela svaret
    • Dexter

      Förlorar man på att bara ha 2400 poäng?

      Funderar på att säga bort en kurs (om det går) så att jag bara får 2400 poäng. Undrar om detta på något sätt påverkar mitt liv efter gymnasiet? Planerar inte att söka in till universitet så undrar om 2400 spelar jättestor roll om man t.ex. söker jobb direkt efter. Och kan jag ta 1 kurs på konvux...

      Anna: : Hej Dexter!på gymnasiet gäller det att för att uppfylla kraven och få ut Examensbevis så måste man ha minst 2500 betygsatta poäng och av dem minst 2250 poäng med betygen E... Läs hela svaret
    • Tatyana

      Läsa på komvux för att få CSN på högskolenivå?

      Hej jag började plugga på yrkeshögskolan men hoppade av då jag fick barn. Sökte sedan till universitetet och kom in men CSN beviljade mig inga pengar då jag inte fick några godkända betyg från yrkeshögskolan. CSN säger att jag måste läsa 28 högskole poäng för att få pengar igen . Så nu har jag...

      Mikael: : Om man läser en termin på heltid, läser man 30 högskolepoäng. På samma tid läser man 400 gymnasiala poäng, Så, min gissning är att CSN kommer nöja sig,... Läs hela svaret
    • Melina

      Räcker 2150 poäng för en universitetantagning?

      Hej! Jag har 2150 poäng, har godkänt i dom grundläggande ämena men läste matte 1 och 2 på komvux. Kan jag komma in på universitet med 2150 poäng eller måste jag ha 2250?

      Anna: : Om du vill komma in på universitet (eller högskola) i Sverige, måste du bl.a ha Grundläggande  behörighet. Grundläggande behörighet kan man uppnå på... Läs hela svaret
    • Erik

      Hur många betyg räknas med i jämförelsetalet?

      Hej, Jag undrar hur många av mina gymnasiebetyg som räknas med i jämförelsetalet då jag har läst en utökad kurs (matematik 5). Totalt har jag läst 2500 poäng (2600 med gymnasiearbete). Jag läste någon stans att man bara räknar med 2400 poäng för att få fram jämförelsetalet så det jag undrar...

      Anna: : Hej Erik,om du vill ha meritpoäng för matte 5, då kommer betyget i matte 5 räknas in, oavsett om det är en U-kurs eller en vanlig kurs, ej utökad. Och ingen annan kurs räknas... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga