Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'utan gymnasieexamen' (18 st.)

    • Yuna

      Man man gå i uni i UK utan gymnasieexamen?

      Jag frågar åt en vän! Jag undrar om min vän kan börja uni i uk med hjälp av A levels , då hon tar sina bästa betyg på till exempel fysik, kemi, biologi, matte och engelska. Kan hon därmed kunna gå i läkarprogrammet i uk....

      Milla : : Hej,mitt råd är att du/ni frågar det universitetet i UK som din vän vill komma in på. Det är de som gör antagning till just det universitetet som kan ge rätt svar på den frågan.
    • Adde1234

      Måste jag läsa om samma kurs som jag kuggade?

      Jag läste matte 1c, 2c och 3c på gymnasiet och kuggade både 2c och 3c. Skulle jag kunna läsa 2b och 3b istället och ändå få en godkänd examen eller måste jag läsa samma kurser som jag kuggade? Min fråga är alltså...

      Milla : : Hej,svar på din fråga beror i mångt och mycket på följande: har du gått ut gymnasiet Med eller Utan examensbevis?Om du hade alla andra godkända betyg och endast F i matte... Läs hela svaret
    • naranciaasupremacy

      vuxenutbildning utan gymnasieexamen?

      Hej! jag går sista året på gymnasiet just nu. Jag har mycket hälsoproblem som leder till att det är svårt att få godkänt i alla kravkurser. min mentor tyckte det vore smart att istället plugga upp det efter gymnasiet. Jag går för tillfället djurvård, men vill gärna bli något annat. Inte doktor...

      Milla : : Hej,om du fyller 20 år under kalenderåret 2024, då kan du från 1 juli 2024 läsa på komvux, oavsett vilken tidigare utbildning du har. Om du är yngre då måste du... Läs hela svaret
    • Aurora

      Hur fungerar examensbevis från komvux och gymnasiet?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet på sam-linjen med estetisk variant. Jag har varit tvungen att hoppa av två 50-poängskurser (som inte krävs för att få examen) i år på grund av utmattning och får därför bara ihop 2400 poäng från gymnasiet. Jag har lite frågor om vad jag har för alternativ...

      Milla : : Hej,om du får studiebevis från gymnasiet, så kan du göra planering mot examensbevis med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. I examensbevis... Läs hela svaret
    • Lea kh

      Vilka kurser får räknas med i gymnasieexamen?

      Hej jag läser på Komvux (samhällsprogrammet), dock hade jag betyg i några ämnen från när jag gick i ett vanligt gymnasium....

      Jag har alltså redan betyg i matematik 1 och 2c , men jag har inte läst 2400 poäng än, så min...

      Julia: : Hej Lea,en av kurserna på nivå 1 - matematik 1a, eller 1b eller 1c - måste ingå i examensbevis med godkänt betyg, vilken som av de kurserna. Sedan på högre nivåer -... Läs hela svaret
    • Anonym

      Vad kan man göra om man inte har gymnasieexamen?

      Hej! Jag har en vän som jag oroar mig för då vi nu tagit studenten från samhällsprogrammet och hon gått ut med F i massor av ämnen och verkar inte ha någon som helst plan för vad hon ska göra nu. Hon fick F i några ämnen i...

      Julia: : Hej! Tack för din fråga! Du är en bra kompis som bryr dig mycket!Så här vill jag svara på frågan du ställer:- Det är i Sverige inte obligatoriskt att läsa... Läs hela svaret
    • Adam

      Göra GED prov i Sverige?

      Hej FrågaSYV! Jag skulle vilja göra ett GED prov eftersom jag skulle vilja ansöka till ett internationellt college i Thailand - utan någon gymnasieexamen. I det fallet krävs ett GED diplom. Och nu till frågan, finns det något GED prov centrum i Sverige? Jag har hört ord om att det finns i...

      Milla : : Hej Adam;via Test Center Seach på ged.com hittade jag nu i Sverige endast ett ställe (i Stockholm) där man kan gör GED-test (detta, alltså, enligt info på ged.com ,... Fråga SYV kan inte ta... Läs hela svaret
    • emma

      Kan man få jobb inom makeup och stylist utan en gymnasieutbildning?

      Hej! Jag undrar om man i framtiden kan få jobb inom t.ex makeup och stylist, UTAN en gymnasieutbildning? Kan man göra kurser / köpa kurser från en stylist bransch och sen få ett så kallat diplom för att ha blivit utbildad till en professionell...

      Julia: : Hej Emma, yrket Sminkör (make-up artist) är i Sverige icke-reglerat; vilket betyder att arbetsgivaren får fritt bestämma vem hen anställer. Om du startar "eget",... Läs hela svaret
    • Elev

      Behöver jag vara godkänd i matte 3 för att få gymnasieexamen?

      Hej! Jag går sista året på gymnasiet på ekonomilinjen med inriktning juridik. Jag har otroligt mycket problem med matten och känner att jag inte kommer att kunna få ett betyg i den kursen. Totalt under dessa tre år ska jag ha haft 27 ämnen, och detta inklusive gymnasiearbetet. Av dessa 27 är, 4...

      Julia: : Hej Sara,på EK/juridik är matte 3 en valbar kurs. Om du sammanlagt kommer ha betyg i fler än 2500 poäng, kommer de överstigande poängen markeras som "U" =... Läs hela svaret
    • Peter

      Gymnasieexamen?

      Gick ut gymnasiet med 5st F, 2100 poäng av 2600, har läst upp två betyg så har 2300 poäng. Vet att man måste ha 2250 poäng för att få gymnasieexamen men det är på ett 2500 program. Hur gäller det om man har 2600? Behöver...

      Milla : : Gymnasieexamen från Komvux måste inkludera 2400 poäng Betygsatta, av dem kan max 150 poäng vara betygsatta med F; obs!betyg i Idrott och hälsa 1 får ej ingå i exam från Komvux. Rekommendation:... Läs hela svaret
    • Linus

      Missat betygsätta kurs?

      Hej, Jag gick ut gymnasiet i somras och eftersom jag bytte linje (från teknik till estet efter 1.5 år ungefär) hade inte jag Medieproduktion 1, som man behöver för examen, dock hade jag Medieproduktion 2, och det blev en muntlig överenskommelse mellan rektor, lärare och ett antal elever att vi...

      Julia: : Hej Linus, om du saknar Examensbevis /om du fick Studiebevis på gymnasiet/ - vänd dig till komvux i den kommunen där du är folkbokförd, för att komplettera upp till examensbeviset.Vad ni hade för en... Läs hela svaret
    • karla

      Räknas poäng från en yrkesprogram för att få gymnasieexamen?

      Hej! Jag är inte klart med gymnasiet. Om jag läser till barnskötare, räknas poängen för att få gymnasieexamen? räknas allt jag pluggar för att nå 2250 poäng? Jag vill söka till Universitet men jobba inom barnskötare tills jag blir klar med kurser. Kan man göra det? Tack i förhand.

      Milla : : Hej Karla, för att få Grundläggande behörighet till högskola/universitet behöver du få ett av följande 1. Slutbetyg med minst 90% poäng... Läs hela svaret
    • Erik

      Kan man få ett jobb utan gymnasieexam?

      Jag gick på bygg programmet i två år och sedan så hoppade jag av eftersom jag trivdes inte där. Nu läser jag på komvux för att klara examen. Jag har ändå vissa ämnen godkänd så som: Engelska 5, Idrott, Matematik 1a, Samhällskunskap 1a1 och Svenska som andra språk 1, Bygg 1 och Bygg 2 Jag...

      Peter: : Hej Erik, det är Arbetsgivaren bedömning som gäller i detta fallet. Om du hade Examensbevis, då är det ingen tvekan om saken, då har man "gymnasiekompetens". När man inte har... Läs hela svaret
    • Zozan

      Antagning och examen?

      Hej, jag måste fråga en sak. Jag har gått ut från gymnasiet med F i svenska som andra språk 3. Och sedan läste jag upp kursen på komvux och lyckades förbättra den till betyg C. Och jag hade även bara godkänd i svenska som andra språk 1 och 2 när jag har gått ut från gymnasiet men jag gjorde...

      Melina: : Hej Zozan! Vad bra att du läst och klarat kurserna! För att vara behörig till att söka till universitet och högskola behöver du en s.k grundläggande behörighet. För att nå en... Läs hela svaret
    • Kristin

      Kan man få jobb utan någon gymnasieexamen/fullständiga betyg?

      Jag har F i några ämnen, men de ämnen jag egentligen behöver som jag har F i är matte 1B, engelska 6, vilket gör att jag inte kommer få någon gymnasieexamen och det betyder ju att jag kommer behöva plugga på komvux när jag vill läsa vidare under högskolan. Jag kan tillägga att jag går...

      Anna: : Hej Kristin! Du läser på Estetiska programmet som är ett högskoleförberedande program. Du lär dig inte något yrke på gymnasiet och det gör det... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga