Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Hej, min dröm är att plugga utomlands och jag har fått höra att man behöver bygga upp sin profil för att exempelvis kunna få stipendium. Hur kan jag göra det som en oerfaren 16 åring? Hur och vad kan jag göra för att "står...
Milla : :
Hejsan,att "plugga utomlands" är ett väldigt vitt begrepp, kan man säga. Det finns utbildningar på olika nivåer och i olika länder som kan ställa väldigt olika krav på... Läs hela svaret
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Milla : :
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Milla : :
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret
Hej. Jag har klarat grundläggande nivå och jag vill fråga om hur jag kan jobba som trygghetsvärd.
Milla : :
Hej! Yrket trygghetsvärd är i Sverige icke-reglerat. Det finns därför inga strikta regler på vilken utbildning man måste ha. Varje arbetsgivare bestämmer fritt vem de anställer... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad förskollärare sedan 2017 och har arbetat i förskolor sedan dess. Jag har dock alltid intresserat mig av att arbeta inom skolinspektionen med att besöka skolor, undersöka risker, intervjuer med pedagoger osv. Räcker det med att jag...
Julia: :
Hej Isabella,jag tittar nu på Lediga jobb hos Skolinspektionen och till tjänsten som Reseadministratör till Skolinspektionen i Stockholm står det att man ska ha "eftergymnasial... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om hur tidigt jag bör ansöka om utlandsstudier. Gör jag det genom skolan eller själv? Vad behöver ingå så jag kan få ansökan? Behöver jag ett CV? Hur tidigt måste jag lämna in ansökan (jag går i...
Anna: :
Hej Ajla.
om jag förstår dig rätt så är det Läkarutbildningen du vill läsa "utomlands". Eftersom du går första året på gymnasiet, så dröjer... Läs hela svaret
Jag har läst 1 år på akademisk nivå inom folkhälsovetenskap varav 30 poäng räknas totalt av 60 till merit.
2 år har jag läst på folkhögskola inriktning folkhälsopedagogik.
Jag har gått vård och omsorg sen tidigare.
Jag saknar matte b och natur b men för övrigt ligger i regel på lite över...
Peter: :
Hej Emma,till utbildningar på "grundnivå" på högskolor/universitet (dvs utb som ej Kräver akademiska poäng för behörighet) antas man på sina Gymnasiala meriter... Läs hela svaret
Hej
Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet.
Stämmer det...
Daniel: :
Hej Martin,
hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde
och det... Läs hela svaret