Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Frågor och svar taggade med 'slutlig antagning' (8 st.)
Eller? finns det nån möjlighet att komma in? jag har inte blivit antagen från betyget i höstas men har nu högre än det antagningsgräns som de har sätts. skulle jag kunna bli antagen i det slutliga antagning?
Milla : :
Ja, möjlighet finns. Antagningen kommer att göras om helt och hållet. Eleverna kommer konkurrera med de betygen som de får in i sina slutbetyg från grundskolan... Läs hela svaret
Hej! Jag kom inte in på mitt förstahandsval, men jag är helt behörig till det. Hur gör jag för att komma på reservplats innan det är försent?
Behöver jag även säga "ja" till den plats som jag inte vill ha?
Anna: :
Hej Alex,olika gymnasieantagningskanslier (i olika delar av Sverige) kan göra på lite olika sätt. Oftast ställs behöriga elever automatiskt i reservkön till sina högre prioriterade... Läs hela svaret
Hej, jag ska så snart som möjligt söka gymnasium och jag är säker på vart jag vill gå osv. Så som jag uppfattar det får man ett preliminärt svar i februari om man kommer in eller inte. Men denna terminen har man ju inte läst klart alla ämnen som t.ex. No ämnena. Och då blir ju inte alla ens...
Liselotte: :
Hej Frida, de betygen som spelar roll för din möjlighet att komma in på gymnasiet är de betygen som kommer att finnas i SLUTBETYGET från Grundskolan. Om man kommer eller inte kommer in i... Läs hela svaret
Hej!
Jag går nu sista året på grundskolan (9an) och funderar på att ansöka till ett distans gymnasium, då korrespondens gymnasiet verkar vara ensamma med att erbjuda distans så undrar jag över vad de har för antagningspoäng, självklart vet jag att de ändrar antagningspoängen från år till år,...
Daniel: :
Hej Elias, precis som du själv skriver, kan antagningsgränsen förändras på alla skolor och även på Korr >>> och det är också sant att Korr är den enda... Läs hela svaret
Hej,
Jag undrar om man söker in på de betygen som man får på höstterminen i 9:an eller om man bara söker in så att skolorna ser var medelpoängen är också söker man än gång till med de betygen man får som slutbetyg på vårterminen?
Anna: :
Hej Lina,
du ställer en viktig fråga. Egentligen söker man med de betygen som du kommer att ha i ett Slutbetyg från Grundskolan. De ämnena som du fortsätter läsa under åk9 och som du... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis fått veta att jag har kommit in på mitt första handsval genom webben. Hur tackar man ja på den slutliga antagningen? Det står att man ska svara på webben men vi hittar ingenting om det! Hjälp!
Melina: :
Hej!
Det kan fungera lite olika beroende på var du bor och vilket antagningskansli som du tillhör. Antagningskansli=hemsidan där du gjorde ditt... Läs hela svaret
Hej!
När man tittar på slutliga antagningar står det ibland att medianen/ antagningsgränsen är t.ex över 500 poäng. Men det högsta man kan få är väl 340, så förstår inte hur jag ska tolka när det står så. Vad innebär det osv? (Det står t.ex ofta på spetsutbildningar, har det något med det att...
Milla : :
Hej Nora!
Helt rätt tänkt det där med Spetsutbildningar - där man gör prov/tester som betygsätts och de betygen läggs ihop med betygspoängen, på så sätt kan... Läs hela svaret