Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'åk2' (12 st.)

    • Naturelev

      F i kemi 1 och fysik 1?

      Hej! Jag ska snart börja VT av tvåan på gymnasiet, på Naturvetenskapsprogrammet. Jag går på inriktningen natur och samhälle. Jag har fått F i fysik 1 och jag kommer nog få F i kemi 1 också eftersom det inte alls har gått bra på de proven vi har haft och slutprovet är runt hörnet och det känns...

      Anna: : Hej Alexandra!Om du får godkända betyg i alla andra kurser t o m årskurs 3, förutom fysik1a och kemi1, som tillsammans utgör 250poäng, då uppfyller du kraven för examensbevis. Jag... Läs hela svaret
    • Kübra

      Vad blir mitt jämförelsetal efter åk 2?

      Hej! Det är så att jag har en F varning i Matematik 2b kursen därmed undrar om detta påverkar meritpoängen för hela summan i slutet av året. Mitt nuvarande jämförelsetal är 17,9 (jag går i åk 2, sambeteende) och har F varning i...

      Peter: : Hej,man räknar inte fram jämförelsetal på ofullständiga gymnasiala betyg, för att det finns ingen mening med det.Först måste du få ut ditt examensbevis. Det är... Läs hela svaret
    • viviana

      Läsa kurser vid sidan om gymnasiet?

      Hej vi hade individuella val nyss och av alla kurser som vår skola erbjöd var det bara en som kunde ge en hel merit (engelska 7). Jag skulle vilja läsa en till kurs som till exempel spanska 4. Kan man på något sätt läsa det vid sidan av gymnasiet? Till exempel på en distanskurs eller om det...

      Daniel: : Hej,tyvärr är det så att en gymnasieelev läser kurser där man kan få BETYG endast på sin gymnasieskola /eller via sin gymnasieskola - om skolan vill och kan köpa kurser för... Läs hela svaret
    • Hasse

      Kan man byta inriktning på teknikprogrammet i slutet av åk2?

      Går just nu andra året med inrikning design och produktutveckling, och undrar om det är möjligt att byta inriktning till teknikvetenskap till hösten i 3:an? Den enda kursen som har skilt sig än så länge är att jag har läst Design 1 och teknikvetenskap har läst Teknik 2

      Julia: : Hej Hasse,har du pratat med SYV på din skola om att få byta inriktning?Så här är det - se Programplan för Teknikprogrammet; ALLA kurser inom EN av intirkningar... Läs hela svaret
    • Adam

      När läser man kurser?

      Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?

      Julia: : Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
    • bianca

      byta gymnasieskola akut i tvåan?

      hej. jag går sista terminen i tvåan och går natur, jag vill byta gymnasieskola helst nu men min syv och mina mentorer säger att de inte går pågrund av att den skolan kanske har läst kurserna i annan ordning. finns det inget jag kan göra för...

      Anna: : Hej Bianca,det är rektor på den "mottagande skolan" som får bestämma om hen tar in en elev mitt i terminen eller inte. Har den nya skolan plats, så kan det gå. Givetvis kan du också... Läs hela svaret
    • Wilma

      Matematik specialisering i årskurs 2?

      Hej, jag undrar om man kan läsa matematik specialisering i årskurs 2 på natur? Eller är det en kurs som bara kan läsas efter matematik 3 eller i årskurs 3? Kollade på min framtida skolas sida om individuella val och matematik specialisering hade ej betecknats med "ÅK3" som de kurser som bara...

      Mikael: : Hej Wilma, förkunskaper inför Matematik Specialisering är godkänt betyg i Matematik 4. När man har kunskaper som motsvarar E i matte 4,kan man läsa Matte 5 och/eller matte specialisering. Hälsningar Mikael SYV
    • Linn

      Kan jag byta gymnasium och linje till tvåan?

      Hej! Jag ska snart börja andra året på gymnasiet i Härnösand. Jag har då läst Humanistiska programmet. Är det möjligt att byta till ett annat gymnasium i Umeå (annan kommun) och även byta linje till Samhällsvetenskap?

      Julia: : Hej Linn, Vi fick idag svar att har ev plats på Samhällsvetenskapsprogrammet.
    • maria

      får man ta studenten i 2:an?

      Mitt namn är Maria och är 17 år gammal och fyller 18 den 9 januari. jag går i 1:an på gymnasiet och jag läser mot handelsprogrammet och jag tänkte höra eller vilja få reda på om man nu skulle vilja ta studenten i 2:an får man gå balen då? Och jag har också en till kompis som också undrar om...

      Peter: : Hej Maria! Undrar om du man får gå på Studentbalen med "treorna"? Eller vill du läsa in kurser på ett år i stället för två och bli färdig och ta ut ditt Examensbevis redan... Läs hela svaret
    • Tuva

      byte av inriktning?

      Jag har valt natur med natur Sam som inriktning, upptäckte sedan att man inte behövde välja inriktning förrän i 2an. Kan jag byta nu eller sedan på skolan? (Byter gärna nu om det är möjligt)

      Anna: : hej Tuva, frågan är om den skola du söker till i första hand erbjuder båda inriktningar på Naturvetenskapsprogrammet. Om skola erbjuder båda inriktningar, brukar man kunna ändra sen - under åk2, innan åk1. Bästa hälsningar ANNA
    • Ellen

      Vilket sätt att läsa kurser är snabbast/mest effektivt?

      Hejsan! Jag studerar distans och undrar vilket sätt som är snabbast för att göra klart kurser? Är det att studera enbart en kurs i taget och beta av alla kurser på det viset ELLER att göra det vanliga skolupplägget och läsa flera kurser i taget? Vilket är snabbast för att göra klart kurser?...

      Julia: : Hej, på gymnasienivå läser man 20 poäng per vecka - på heltid. Det sättet du beskriver (att läsa ett ämne i taget) brukar kallas för koncentrationsläsning. Sedan finns det också "blockläsning" -... Läs hela svaret
    • Astrid

      Byte från bygg till fjäll och turism (elr bf) i tvåan?

      Hej! Då jag anser att min skola suger och jag redan kommit in i måleribrancen så har jag beslutat att byta. Går det att byta från bygg (läser högskolepaket) till fjäll och turism (ev bf), nu i tvåan?

      Anna: : Hej Astrid! För att kunna byta till en annan skola eller ett annat program på samma skola - så måste man ta kontakt med den skolan dit man vill byta och fråga om de har ledig plats. Om det finns ledig... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga