Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'poäng' (112 st.)

    • Lucas

      Kan man använda kurser man redan läst för att bygga en ny egen examen?

      För att bygga en egen examen behöver man, som jag förstått det, läsa 90 poäng i huvudområdet, och 90 poäng valfritt. Kan man då i teorin använda kurser som man läst i en examen som jag redan tagit som dessa 90 valfria poäng? Om...

      Milla : : Hej,jag är en allmän SYV och inte expert på den typen av frågor som du ställer nu, jobbar inte med att utfärda kandidatexamina... men jag kan dela med... Läs hela svaret
    • Tida

      När kan man senast avsluta kurs för att ha med betyget i antagning?

      Hej! Jag håller på att läsa engelska 7 för att höja mina poäng. Jag har redan skickat min sandöken genom antagning.se. Nu är det dags för mig att boka muntlig examination och undrar när kan jag senast ha provet för att den ska vara med i betyget när den skickas? Min andra fråga är...

      Milla : : Hej,sista dag för komplettering av ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar blir den 1 december 2023 (det kan du se... Läs hela svaret
    • kompisensalias

      Pussla ihop betyg från gymnasiet och komvux?

      Hej! Jag hade behövt lite hjälp då jag bor i en storstad och på så sätt är det i princip omöjligt att få kontakt med syv. Jag hade väldigt gärna velat studera en fristående psykologikurs på universitet och sedan se vart det leder mig i mina studier. Mitt problem är bara att jag inte har...

      Milla : : Hej!Grundläggande behörighet till svenska högskole-/universitetsutbildningar kan man få på flera olika sätt:-- examensbevis från gymnasiet eller komvux - är ett... Läs hela svaret
    • Aurora

      Hur fungerar examensbevis från komvux och gymnasiet?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet på sam-linjen med estetisk variant. Jag har varit tvungen att hoppa av två 50-poängskurser (som inte krävs för att få examen) i år på grund av utmattning och får därför bara ihop 2400 poäng från gymnasiet. Jag har lite frågor om vad jag har för alternativ...

      Milla : : Hej,om du får studiebevis från gymnasiet, så kan du göra planering mot examensbevis med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. I examensbevis... Läs hela svaret
    • Student

      Hur stor skillnad gör ett högre betyg i en kurs på slutbetyget?

      Hej, jag har har: 18,62 i betyg (Varav endast 18,12 brukar användas på antagning.se när jag söker program - antar att något meritpoäng inte räknas med då?). Jag behöver 19,50 för att komma in på önskat program.

      Daniel: : Hej Lotta;engelska 7 krävs inte till någon utbildning i Sverige (i alla fall är det så att vi inte känner till ngn utbildning i Sverige som skulle kräva den... Läs hela svaret

    • Elev

      Hoppa av gymnasiet och börja komvux hur räknas poäng?

      Hej! Är 18 år och fyller 19 senare i år. Går tvåan på gymnasiet idag, eftersom jag fått gått om pga att jag vart sjuk. Funderar på att hoppa av gymnasiet för att läsa till gymnasieexamen via komvux. Går idag fordon &...

      Mikael: : Hej, jag vill först försäkra mig om att du är medveten om att du tidigast kan börja läsa på komvux från den 1 juli det kalenderåret du fyller 20 år.... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur kommer man in i universitetet med både hp och betyg?

      Vet att många kommer in i universitet med både hp och betygen, dvs när man inte får tillräckligt med betyg eller poäng på hp så slår man ihop de och söker med de till utbildningen. Men hur funkar det egentligen? Vi säger att någon har totalt 19,5 merit poäng och får 1,5 på hp, blir det då som 21...

      Anna: : Hej, läs avsnitten Betygsurval och Högskoleprovsurval på antagning.se/sv/anmal-dig-och-hall-koll/platsfordelning-och-urval och du kommer att ta del av informationen som du kan lita... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur blir det när man läser kurser som ger mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag går mitt andra år på natur och läser mer än 2500p, i ettan läste jag 2 utökade kurser och nu så läser jag även 2 till utökade kurser, det blir totalt 2900 poäng. Hur kommer det blir när min merit ska räknas, vet att det inte ska vara mer än 2500 poäng, kommer de då ta bort kurserna där...

      Anna: : Hej!de kurser som i din studieplan står som "utökat program" kommer i ditt examensbevis bli markerade med "U" och betyg i U-kurser räknas in i 2 fall: om en... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Räknas den här kursen med?

      Hej Jag har läst både matte 1b och matte 1c eftersom jag tidigare hade läst på samhällsprogrammet men bytte första året till natur programmet. Jag har godkänt i både matte 1c och 1b. Kommer de matte 1b ingå i mina poäng? Jag behöver 100 poäng för att bli grundläggande behörig. Kan matte 1b...

      Anna: : Hej Alexandra!I examensbevis från gymnasiet och från komvux måste matematik 1a eller 1b eller 1c ingå. Endast en av de kurserna får ingå. Alltså kan inte både matte 1b och 1c... Läs hela svaret
    • Dexter

      Förlorar man på att bara ha 2400 poäng?

      Funderar på att säga bort en kurs (om det går) så att jag bara får 2400 poäng. Undrar om detta på något sätt påverkar mitt liv efter gymnasiet? Planerar inte att söka in till universitet så undrar om 2400 spelar jättestor roll om man t.ex. söker jobb direkt efter. Och kan jag ta 1 kurs på konvux...

      Anna: : Hej Dexter!på gymnasiet gäller det att för att uppfylla kraven och få ut Examensbevis så måste man ha minst 2500 betygsatta poäng och av dem minst 2250 poäng med betygen E... Läs hela svaret
    • Tatyana

      Läsa på komvux för att få CSN på högskolenivå?

      Hej jag började plugga på yrkeshögskolan men hoppade av då jag fick barn. Sökte sedan till universitetet och kom in men CSN beviljade mig inga pengar då jag inte fick några godkända betyg från yrkeshögskolan. CSN säger att jag måste läsa 28 högskole poäng för att få pengar igen . Så nu har jag...

      Mikael: : Om man läser en termin på heltid, läser man 30 högskolepoäng. På samma tid läser man 400 gymnasiala poäng, Så, min gissning är att CSN kommer nöja sig,... Läs hela svaret
    • Melina

      Räcker 2150 poäng för en universitetantagning?

      Hej! Jag har 2150 poäng, har godkänt i dom grundläggande ämena men läste matte 1 och 2 på komvux. Kan jag komma in på universitet med 2150 poäng eller måste jag ha 2250?

      Anna: : Om du vill komma in på universitet (eller högskola) i Sverige, måste du bl.a ha Grundläggande  behörighet. Grundläggande behörighet kan man uppnå på... Läs hela svaret
    • Erik

      Hur många betyg räknas med i jämförelsetalet?

      Hej, Jag undrar hur många av mina gymnasiebetyg som räknas med i jämförelsetalet då jag har läst en utökad kurs (matematik 5). Totalt har jag läst 2500 poäng (2600 med gymnasiearbete). Jag läste någon stans att man bara räknar med 2400 poäng för att få fram jämförelsetalet så det jag undrar...

      Anna: : Hej Erik,om du vill ha meritpoäng för matte 5, då kommer betyget i matte 5 räknas in, oavsett om det är en U-kurs eller en vanlig kurs, ej utökad. Och ingen annan kurs räknas... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga