Hej! Jag har varit på gymnasiemässan och kollat runt lite och har inte hittat någon skola förutom Hvitfeldska som jag faktiskt tycker om. Jag vill verkligen komma in på mattespets och det är målet, har redan börjat plugga extra/repetera på grundskolans matte men det känns fortfarande obehagligt att inte veta hur många personer det är jag konkurrerar med innan provet. För att jag har A i matte och vad händer då om det inte går så bra för mig på provet? Kommer jag inte kunna komma in då? Trots att jag har över 310 p. De tar in bara 30 personer och jag vill verkligen inte stå i kö så jag vet inte vad jag ska göra för att slippa det? Kommer förmodligen vara dålig eller en normal elev som söker och så kommer jag nog få stå i kö och det är bara jobbigt för jag verkligen vill inte det. Jag vill ingenting annat än att komma in på mattespets just nu och det blir bara förstört om det inte skulle hända. Har även tänk mig välja en annan skola som har matte och fysikspets i Lund, trots att jag bor i gbg. Hur många är det egentligen som söker till mattespets varje år? Liksom det står redan 9 personer i kö, varför har de hamnat där, hur kan jag göra för att undvika att hamna i kö.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Jag vill verligen komma in på matte spets men?
1 Svar
Hej Bahar,
att du gillar matte och har A i matte, är jättebra! Men frågan är då om det är "anledning nog" att gå just matte-spets.... . Enligt statistiska uppgifter är det cirka 2% av eleverna som slutar Grundskola som har A-betyg i alla ämnen, inklusive matte. Det är alltså inte unikt eller väldigt speciellt att ha A-betyg i matematik på grundskolan. Det är jättebra att du har det, men frågan är om du har en matematisk Sär-begåvning (för att det är ju då som man rekommenderas att läsa just "spets"; där man i snabb takt läser igenom alla matte-kurser på gymnasienivå och sedan börjar läsa högskolekurser i matematik redan under sin gymnasietid; och detta samtidigt som man läser alla andra gymnasiekurser, som vanligt).
"Spets" handlar om att man har en jätte-begåvning, utomordentlig "talang" inom ngt. ämne, ngt. alldeles utöver det vanliga; och att "plugga sig till" en sådan medfödd talang, kan man inte göra: antingen så har man det eller inte. De allra flesta har inte sådana talanger, men de kan ändå ha alla A-betyg i alla ämnen och kurser de läser, vilket i så fall är jättebra.
Elever som antas till Matte-spets brukar ofta redan i årskurs 7 vara klara med hela grundskolematten (med A-betyget, så klart) och ha påbörjat läsa gymnasiematte; det är inte helt ovanligt med elever i årskurs 8 på grundskolan som redan har A-betyget i matematik 1c, som är första gymnasiekurs i det avancerade matte-spåret och ha påbörjat läsa matte 2c, som är andra kurs på gymnasiet i det avancerade matte-spåret. Hur kommer det sig? Jo, ofta är det mattelärare som märker att en elev har stor matte-begåvning och har väldigt lätt för matten, alldeles utöver det vanliga, och ger därför den eleven extra-uppgifter för att hen har annars alldeles för tråkigt på matte-lektionerna...
Sådana sär-begåvade elever är inte många, det är sällsynt, och det är några väldigt få gymnasieskolor i Sverige som erbjuder matte spets:
Danderyds gymnasium
Ehrensvardska gymnasiet i Karlskrona
Polhemskolan i Lund
Hvitfeldtsska i Gbg
Luleå gymnasieskola
Hjälp med förberedelsen inför matteprovet kan du få bl.a i en Räknestuga som drivs av mattecentrum; det är gratis. I och nära Gbg (ex. i Mölndal) finns Räknestugorna på cirka 15 ställen; se info på Mattecentrum.se/raknestugor/goteborg
Om du tycker om Hvitfeldtska gymnasiet, så är det bra om du söker flera olika utbildningar på den skolan; prioritera givetvis i första hand den utbildning som du helst vill gå, och sedan i "fallande ordning" - din "näst bästa" utbildning som alternativ nr.2 och den du minst tycker om, men ändå kan tänka dig att gå, sätter du som ditt sista alternativ.
Ang. läsa i en annan stad, t.ex i Lund (i Skåne) när du idag bor i Göteborg
Det är upp till dina vårdnadshavare att godkänna (eller inte) att du ska få bo i en annan stad. Om de godkänner, tar de också på sig ansvar för att hitta boende för dig och betala vad det kostar. Viss hjälp som täcker en Del av kostnader, kan man, förhoppningsvis, få, men inte så att det blir helt gratis.
Mina råd:
Se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Prata med din mattelärare; du kan rakt ut fråga om hen tycker du passar läsa matte-spets; sedan behöver inte din lärare 100% ha rätt... och du får givetvis söka matte-spets även om din matte-lärare skulle t.ex svara att hen tycker du passar bättre att läsa en "vanlig" utbildning på gymnasiet. På NA/naturvetenskap och på TE/teknikvetenskap läser man rätt mycket matte (även om det inte är "spets"). På de två utbildningar läser man upp till matte 4 som obligatoriska kurser + kan läsa även matte 5 och matte specialisering (dessutom kan matte specialisering läsas flera ggr, som flera olika kurser, med Olika innehåll).
Frågor och svar taggade med 'studieupplägg' (5 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
När man börjar att läsa fysik ett och kemi 1 ?
Jag började naturvetenskap programmet inriktning naturnatur men jag blev undrar när man börjar fysik 1 och kemi 1 bara vi läser biologi 1 och matte 1a . Min ämne är kemi och fysik men Tyvär jag har ingen aning om varför man inte läser de första året ?
Hej Ahmed! Det är upp till rektor att bestämma när kurserna läses. Din skola kanske bestämde att fyisk 1a och kemi 1 läses under åk2, vilket kan kanske bero på att... Läs hela svaret -
Hur ser ett schema på högskolan ut?
Hej ! går just nu i trean på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på högskolan sedan, men det jag undrar hur ett schema generellt är utformat? går man lika länge i skolan som på gymnasiet eller är det mer eget arbete osv?
Hej Elin! Det finn oIika STUDIEFORMER - distans och "haIvdistans" och "vanIig undervisning", dvs SkoIbunden. På distans går man inte i skoIa, utan Iäser via Internet (kan finnas några obIigatoriska... Läs hela svaret -
Dela upp 8 ämnen på två terminer (komvux)?
Jag undrar hur man går tillväga om man vill läsa kemi 1+biologi 1+ fysik 1 och matte 3 (på komvux) till hösten och de resterande 4 ”högre” kurserna till våren 2017? Ska man vänta med att ansöka om att få läsa de sistnämnda i så fall och istället ansöka när det kommit nya datum för de kurserna...
Hej Anna! Olika komvux (i olika kommuner) "kör" olika upplägg. På vissa komvux går det bra (och rekommenderas) att söka alla kurser (inklusive fortsättningskurserna) samtidigt. I... Läs hela svaret -
Hur många ämnen brukar man läsa samtidigt på kommvux?
Hej, det är så att jag tänkte ansöka om att läsa ett par ämnen som jag behöver läsa för att komma in på tandläkarlinjen senare och då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet så är det ett par stycken ämnen som jag då behöver läsa upp och dessa är matte 3b,matte 4,biologi 1, biologi 2,...
Kurserna som du behöver få betyg i utgör 850 gymnasiala poäng. På heltid läser man 20 gymnasiepoäng per vecka. Om du läser på heltid, tar det 42,5 veckor,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga