Hej! Jag är lärare i svenska och engelska som vill bli bibliotekarie. Jag har i min lärarutbildning en del litteraturhistoria( kanske 30 HP och en 7.5 poängskurs i ben och ungdomslitteratur. Jag tänker att jag ska läsa några kursen på distans för att komma närmare biblioteket. Var ska jag börja? Bibliotekskubskap? Informationsteknik? Mer litteratur? Vad är viktigast i yrket? Och vad finns som kurs på distans? Tacksam för råd! Mvh Signe?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Lärare i svenska vill bli bibliotekarie?
2 Svar
Hej! På Framtid.se/bibliotekarie
finns uppgifter om vilken utb som bibliotekarie brukar ha: kandidat eller magisterexamen i biblioteks-& informationsvetenskap- kontakta gärna studievägledare på de aktuella program för info om vilka kompletteringar du behöver göra.
Att komplettera utb mot ett nytt yrke är, allmänt sett, en svår fråga. Som regel söker man till den nya utb på vanligt sett och om man blir Antagen- ansöker om tillgodoräknande av tidigare utb., och får svar från de utb.ansvariga om man kan hoppa över några delar av utb eller inte.
Hej Signe,
jag kan förklara lite mer ingående varför du måste vända dig till studievägledare på just den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen (om du vill ta ut kandidatexamen). Det finns endast generella ramar för kandidatexamen, men sedan är det upp till varje lärosäte: högskola eller universitet och inom dem - upp till varje institution att svara på frågan Exakt vilka kurser som måste ingå.
I Sverige finns det endast ett mindre antal de så kallade REGLERADE YRKEN, och Lärare är ett av dem (legitimation krävs). Men de flesta yrken är i Sverige Icke-reglerade; där det blir i princip (i vissa fall - helt) upp till varje arbetsgivare att anställa vem hen tycker blir bäst.
Som Milla SYV har skrivit i en kommentar till din fråga, så är det Ofta personer med kandidat- eller magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap som i Sverige anställs som bibliotekarie, men det kan finnas exempel när personer med andra utbildningar fick anställning som bibliotekarie, t.ex med journalist-utbildningar eller utbildade informatörer/kommunikatörer.
Det är inget som säger att du med din utbildning som Lärare i svenska ej skulle kunna få anställning som bibliotekarie. Och, å andra sidan, även om du tar ut magisterexamen i biblioteks- och infovetenskap, så finns det ingen garanti på att få anställning som bibliotekarie (t.ex så är det tyvärr så att vissa bibliotek läggs ner eller "slås ihop" och färre anställda jobbar på biblioteken; det kan alltså bli så att under vissa år i vissa delar av Sverige som det kommer ej utlysas några nya tjänster som bibliotekarie, över huvudet taget - och då spelar det ingen roll vilken utbildning man har, om det ej finns ngn tjänst att söka).
Om du vill ta ut kandidatexamen (och sedan kanske också magister) i biblioteks- och infovetenskap - vänd dig gärna till studievägledare på det lärosäte där du vill ta ut din examen; Man tycker att du eller vi kunde jämföra dina redan betygsatta kurser med de kurser som ingår i kandidatexamen som du siktar på och ge dig svar på vilka kompletteringar som behöver göras, men kurserna kan ha samma namn men olika (i alla fall delvis) innehåll och tvärtom: kan vissa kurser på högskolenivå ha Olika namn men samma eller "motsvarande" innehåll. På så sätt behöver man vara djupt insatt i alla detaljer kring alla de kurserna som ingår i just det kandidatprogram. Sedan kan innehåll i högskoleprogram också förändras över tid; och det kan på så sätt bli skillnad om du hoppar in i en pågående utbildning eller om du kommer att söka till utbildningen som börjar i framtiden; olika kompletteringar kan krävas beroende på vilken termin du kommer ta ut kandidatexamen.
Jag hoppas du kan acceptera min förklaring.
En allmän vägledare kan inte bli expert på alla kandidatprogram som ges i Sverige och samtidigt på alla yrken som finns. Det är omöjligt. Vi på Fråga SYV kan svara på många frågor men inte på alla. Vi försöker i så fall hänvisa rätt - dit där man borde kunna få svar på just sin specifika frågeställning.
Vänligen
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga