Tacksam för svar
Fredde
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32077 frågor besvarade.
Hej Fredrik,
det är så här i Sverige idag: det är fördelaktigt att ha "relevant utbilnding" för att få jobb som Undersköterska>> men inte helt nödvändigt. Låter luddigt, jag vet! :)
Man kan få jobb utan någon speciell utbildning; och så kan man skaffa sig utbildning men inte få jobb. Det är nämligen Arbetsgivaren som bestämmer; och arbetsgivaren föredrar att anställa "duktigt folk" som både har utbilnidng och redan har relevant arbetslivserfarenhet och goda referenser från sina tidigare arbetsgivare; det är de som får jobb i första hand och får "fastjobb", dvs tillsvidare heltidsanställningar.
På gymnasiet är det vård- och omsorgsprogrammet som ger utbildning till undersköterska. På komvux kan det finnas motsvarande utbildning för vuxna.
På folkhögskolorna kan utbildningar som "liknar" gymnasial utbildning till undersköterska ges - t.ex finns det ofta att hitta utbildningar till Personlig assistent, Hemtjänstpersonal eller till Ledsagare på folkhögskolorna.
På eftergymnasial nivå finns det utbildningar till specialistundersköterska - kravet är oftast att man är utbildad undersköterska och så bygger man på och blir specialistundersköterska inom yrkeshögskolan.
Det finns många exemple på att folk jobbar som undersköterskor eller som vårdbiträde eller som omvårdnadsassistenter, som personliga assistenter, som vårdare inom funtionshinderområde och med liknande yrken - utan någon speciell utbildning; utan de har intresse för jobbet och hade tur att få anställning. Ofta börjar man som timanställd, jobbar "timmar vid behov". Visar man sig duktig, får man mer jobb. Arbetsgivare kan många ggr också hjälpa till med utbildning på olika sätt.
hej Fredde!
"Undersköterska" är i Sverige inte en skyddad yrkestitel (i alla fall inte idag, november 2017) men det finns förslag på att den ska bli skyddad.
De flesta UBA (en vanlig förkortning för Utbildningsanordnare) som anordnar utbildningar till undersköterska, vare sig det är en gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux) eller en privat utbildningsanordnare - brukar följa en viss "mall". Ett baspaket med omvårdnadskurser på ungefär ett år (eller 2-3 teminer) på gymnasienivå inom vuxenutbildning vare sig den är kommunL eller som ges av en privat utbildningsanordnare.
Det kan finnas olika inriktnignar - kan t.ex vara inriktning mot akutsjukvård, psykiatri, funktionsvariation m.fl.
Undersköterska blir man när arbetsgivaren anställer en som undersköterska. De flesta, men inte alla, arbetsgivare har koll på vilka kurser man behöver ha med sig för att få en anställning som undersköterska. Det finns också ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsendet som kallas Vårdcollege som är en slags "kvalitetsstämpel" som försäkrar om att de som ingår i vårdcollege har likvärdig utbildning, att det är utbildade handledare som finns på arbetsplatsen där den studerande får sin praktik etc.
Utbildningar hos privata UBA
UBA - är en vanligt förkortning för "Utbildningsanordnare"; en privat UBA ger utbildning men ofta inte några gymnasiala betyg; man kan få någon sort "diplom" eller "certifikat" eller Intyg om genomgången utbildning; det kan man dock "råda bot på" genom att senare validera sina kunskaper på komvux eller med hjälpa av AF, Arbetsförmedlingen.
Det finns stora fördelar med att få betyg; bl a om man senare vill komplettera sin utbildning till ett gymnasiebetyg för att så småningom söka högre utbildning.
Studieekonomi
Som privatperson blir det rätt så dyrt att köpa sig sin utbildning. Det är ju inte bara utbildningen som kostar; man ska ju leva också, betala för mat, hyra etc.
Där är gymnasieskola elelr komvux en stor fördel då själva utbildningen är skattefinansierad och som studerande har man också möjlighet att få studiestöd från CSN.
Arbetsförmedlingen (AF) kan också erbjuda undersköterskeutbildning som "arbetsmarknadspolitisk åtgärd." - för att bli aktuell för den åtgärden, måste man vara inskriven på AF samt att handläggaren på AF gör bedömning att det är relevant + att AF måste just då ha pengar kvar att kunna köpa en sådan utbildning.
Hoppas mitt svar blir till hjälp
SYV :)
hej, I årskurs 9 hade jag inte betyg i engelska och svenska och efter det började jag i yrkesintroduktion och efter 1 år kom jag in i ett nationellt program och efter det började jag må psykiskt dåligt och hoppade av gymnasiet. Nu när jag mår...
Hej Joel,t o m det året du fyller 19 år kan du bli antagen till gymnasiet. Senare är det komvux (kommunal Vuxenutbildning) som du vänder dig till. Mitt bästa förslag är att... Läs hela svaretHej! Har ni någon erfarenhet av att ta emot elever som läst IB-programmet till ett nationellt program till åk 2? Var och hur kan man översätta kurserna dessa elever klarat eller är det bättre om eleven börjar om åk 1 i stället? Tack på förhand!
Hej Jon,vi vet att det har hänt att elever togs in i år2 på de nationella programmen (Samhällsvet. och Naturvet.programmen) efter pre-IB (första året på... Läs hela svaretHej. Jag går första året på Teknikprogrammet. Jag tycker det är så himla tråkigt och tycker verkligen inte att jag får ut någonting av det jag gör i skolan. Jag går halv 9 till 17 tre dagar i veckan och har seriöst minst ett prov i veckan fram till sommarlovet plus massa matte och fysik. Blir...
hej Erik, det är inte bra att du tycker att det är tråkigt och känner att du kanske valde fel program. Om det blir roligare i åk2 eller inte för dig - är det svårt för mig... Läs hela svaretHej jag läser just nu ett år high school i USA och funderar på att byta till IB utbildning när jag kommer tillbaka till Sverige. Jag har läst hotell och turism programmet på DCC Stockholm och känner inte att det är tillräckligt utmanande. Jag har tankar på att studera mera utomlands och tänker...
Hej Emma! Du får hemskt gärna ta kontakt med IB-koordinatorer på alla de gymnasieskolor som du kan tänka dig att läsa på. Det är ganska många sökande till IB-skolorna (till alla... Läs hela svaretHej! Jag går på ett samhällsprogram i Lund i ettan. Jag hamnade i en mycket dålig klass där vänner är en bristvara. Jag funderar på att byta skola (går på katte) och min fråga är om man kan fortsätta med samhällsprogrammet till höst, fast på en annan skola? Känner inte att det är hållbart att...
Hej Henrik! Det är inte en rättighet att byta skola, men många byter. Här gäller det att vara envis, flexibel och även ha lite tur. I Lund finns det idag 7... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga