Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'karriär' (13 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      So

      Olika karriärmöjligheter?

      Hej! Jag har läst en rad olika kurser och undrar vilka olika karriärsval jag kan göra med hjälp av dessa. Har läst: organisation och ledarskap A (7,5 hp), organisation och ledarskap B(7,5 hp), Juridisk introduktionskurs (15hp), Religionspsykologi A (15hp), Psykologi A...

      Milla : : Hej!Med den blandningen av kurser du har läst finns det flera karriärvägar du kan överväga. Här är några exempel:1. **HR och Personalarbete**: Kunskap inom områden organisation,... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Henke

      Yrke och karriär för att tjäna mycket pengar?

      Hejsan, Om man endast är intresserad av att tjäna mycket pengar, vilken utbildning rekommenderar ni då? VD:ar och investerare tjänar mest tror jag, så vilken utbildning ska man gå för att bli VD t.ex? Tack på förhand för svar, Mvh, Henke

      Milla : : Hejsan,Enligt CSB, är det inom följande yrken som man - i Sverige - haft högsta löner året 2021:     Chefer inom bank, finans och försäkringGeneral-,... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Henke

      Vilken utbildning har entreprenörer?

      Hejsan, Finns det någon utbildning/bakgrund som är väldigt vanlig hos entreprenörer (personer som grundar företag)? Tror själv att civilekonomexamen är vanlig med tanke på att företag handlar mycket om ekonomi. Tack för svar på...

      Milla : : Hej!De som startar egna företag kan ha helt olika utbildningsbakgrund (från oavslutad grundskola till forskarutbildningen). Att vara Entreprenör eller egenföretagare kräver, formellt... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Lana

      Hur ser min program val ut i framtiden?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av att jobba som läkare eller inom ekonomi i framtiden. Just nu, går jag på IB med Ämnena : HL bio, HL ekonomi, HL Swe B. SL Matte, SL fysik, SL Engelska A. Jag tar också kemi 2 och Sva 2 i svenska systemet. Jag tankar byta fysik SL med Historia SL snart. Hur...

      Anna: : Hejsan,jag vill börja med att råda dig boka tid med Studie- och yrkesvägledare som jobbar på IB-programmet på din skola. Hen är van vid den typen av frågor som du ställer och... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      2 Svar
      R

      Vad kan man utveckla paralegal utbildningen till?

      Hej! Jag pluggar just nu till Paralegal och undrar om det finns någon möjlighet att läsa till ett par kurser efter examen, eller på något sätt utöka sin behörighet för att kunna arbeta som civil utredare? Med tanke på att vi läser...

      Julia: : Yrkesroller som en utbildad Paralegal kan ha är bland annat: Juristassistent - t.ex hos privata arbetsgivare (på Advokatbyråer, Rekryterings- och Bemanningsföretag och dylikt) eller... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      anders

      Kriminolog och polis?

      Hej! Jag undrar hur smart det är att läsa en kanditatexamen i kriminologi innan man pluggar till polis? hur stor nytta tror du att jag kommer få av kriminologiutbildningen i polisyrket? Blir det lättar att klättra i rank? Tack på förhand// Anders

      Anna: : Hej Anders,det  är givetvis bra med mer kunskap, men exakt hur mycket "nytta" du kan få av kandidatexamen i kriminologi innan du pluggar till polis, är svårt att säga. Men varför inte söka till... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Wilmer

      Vart bör jag fokusera?

      Hej! Jag har precis avslutat mitt första år på gymnasiet. Jag gick teknik, men nu efter sommaren börjar jag på teknik/design med inriktning på spelutveckling (år två). Jag tror att denna inriktningen är perfekt då den kombinerar de saker jag älskar, teknik (matte, fysik och allt sånt) och design...

      Melina: : Hej Wilmer! Jag förstår dina funderingar. Som tur är kan du aldrig lära dig "för mycket" utan hjärnan har plats för mycket mer kunskap och information än vad du kanske upplever... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Vilka andra möjligheter finns?

      Jag undrar vad det exempelvis finns för andra yrkesmöjligheter som utbildad ämneslärare i samhällskunskap, utöver läraryrket.

      Julia: : Hej Linda de andra yrkesmöjligheter för en utbildad ämneslärare i samhällskunskap är bl a att sikta på följande yrken: - utbildningsadministratör>> - beslutsfattare... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      sedina

      Vet inte vilken gymnasieutbildninng eller karriär jag vill ha hjälp?

      jag går i 9an och har ingen aning vilken utbildning jag vill ha eller vilken karriär.jag har det rätt så svårt med några ämnen (matte/Samhällsvetenskap)(har inte så väldigt bra betyg).och jag har svårt att komma ihåg saker...så därför har jag det rätt då svårt på prov...jag är rätt så...

      Anna: : Hej Sedina, utifrån det du skriver i din fråga har jag ett förslag - titta på VO-programmet. Man blir inte på VO>>> direkt behörig till att... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Alfred

      Vad ska jag bli?

      Hej Jag vet inte vad jag vill bli. Jag gick naturvetenskapliga programmet och efter studenten ville jag göra något konstnärligt istället, så jag gjorde en liten animerad film. Efter ett år kände jag dock att jag ville göra något mer meningsfullt och råkade hamna på fysik. Men nu vill jag...

      Julia: : Hej Alfred, ja... det är inte alltid så lätt att veta vad man ska satsa på! :( Om man blir riktigt-riktigt bra på någonting, brukar det kunna ge inkomster också, dvs man kan ha det som ett "jobb",... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Sheila

      Vad för hjälp kan man få på universitetet om man behöver extremt?

      Hej! Det är så att jag nu för fullt letar efter ett universitet/högskola för att studera ett naturvetenskapligt basår på och då måste biologi och matte 3b ingå i året då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet. Min viktigaste fråga just nu är hur man kan få tag på bra och inte dyr hjälp...

      Milla : : Hej Sheila! Jag undrar vad är anledning till att du vill läsa ämnena på eftergymnasial nivå, som du har svårt för? Nu, när du är 19... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Brendan

      Skillnad på universitet? Påverkar karriärsmässigt?

      Hej! Jag har en fråga angående läkarprogrammet! Mitt mål är ju att bli antagen och läsa till läkare, för att sedan specialisera mig inom antingen hjärtat (kardiologi) eller hjärnan (neurofysiologi) och om jag når ännu högre, bli forskare inom dessa, ta fram mediciner m.m. Det jag undrar nu...

      Milla : : Hej Brendan! Bra att vet vad du vill! Och du har rätt i att de som jobbar på en viss skola, talar inte illa om din egen skola i första hand utan försöker framhäva allt det positiva som finns på den egna... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga