Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'Studievägledare' (15 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Tom13

      Frågan om kandidatexamen och examensarbete ceremoni på högskolan ?

      Jag är för närvarande inskriven på sista året i systemvetarprogrammet och står inför en utmanande situation. Jag saknar några förkunskaper som krävs för kandidatexamenskursen och har därför ansökt om dispens. Denna kurs är planerad att starta den 27 mars. Tyvärr har jag nyligen blivit...

      Milla : : Hej!Du beskriver en mycket specifik och inte helt vanlig situation; i alla fall har inte jag tidigare "konfronterats" med just den situationen men jag jobbar inte på din... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Emma

      Kurser motsvarande SYV-utbildningen?

      Hej! Vet att SYV-programmet är ett program som inte går att bygga ihop själv, men vilka kurser kan vara användbara att läsa om man vill jobba som SYV? De kurser som ingår i programmet är oftast programkurser och går ej att söka som...

      Milla : : Hej,jag undrar vad syftet med att läsa "liknande kurser" skulle vara? Är det för att du vill få jobb (anställning) som SYV. I så fall har jag både goda och dåliga... Läs hela svaret
    • -1 Poäng
      1 Svar
      Therese

      HR eller SYV-utbildning?

      Hej, Velar otroligt mycket kring om jag ska jobba med HR eller som SYV i framtiden och vilken utbildning jag ska söka. Min fundering: Om man läser till SYV på ex. Stockholms universitet. Kan man tillgodoräkna sig någon av kurserna om man skulle vilja komplettera i framtiden och få en...

      Anna: : Hej Therese,SYV-programmet (när jag läste det) inkluderade en "valfri termin" (inte helt valfritt men vi fick välja mellan ett antal samhällsorienterade kurser som vi kunde läsa på olika... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sky

      Klinisk farmakologi?

      Hej! Jag undrar om jag tar apotekarexamen som tar 5år och ett halvt år praktik, kan jag då därefter bli klinisk farmakolog, eller måste jag plugga ännu mer för att komma dit? Vad gör en klinisk farmakolog ens? Vad är arbetsuppgifterna?

      Peter: : Hej S!Du får gärna vända dig till de som jobbar på universiteten med de utbildningar som ligger inom den aktuella kunskapsområde: du kan ställa frågor både till studievägledare på de... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Stationsvärd

      Finns det studievägledare som kan hjälpa mig med val av skola?

      Jag funderar på att börja en yrkeshögskola. Jag kollade olika utbildningar på YH guiden, bland annat Data och IT, men jag har absolut ingen erfarenhet av dessa och vet inte vad dessa utbildningsnamn betyder, jag är inte teknik kunnig, men vill gärna försöka hitta även där någonting som skulle...

      Mikael: : Hej Natasa,just nu hittade jag 229 stycken yrkeshögskoleutbildningar inom område Data/IT men om ett par månader kan det bli många fler, eftersom nya... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ellinor

      Vilka sidor kan man lita på?

      Ett av de yrken jag funderar på är studie och yrkesvägledare. Men det är svårt at få en uppfattning av hur arbetsmarknaden ser ut. Framtid säger balans, saco säger stora chanser till jobb och arbetsförmedlingen säger små möjligheter till jobb. Funderar mycket på utbildningen och har många...

      Milla : : Hej Ella!Så roligt att du är intresserad av mitt yrke - SYV!Syv-programmet är på 3 år och på så lång tid framåt är det egentligen ingen som vet hur arbetsmarknaden kommer... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonym

      Nyfiken på syv-yrket?

      Hej! Jag funderar på syv-programmet antingen i Varberg eller Stockholm. Men jag undrar hur vanligt det är att man får jobb på vuxenutbildningen efter examen? Undrar även hur era tjänster här på fråga syv fungerar? Är ni helanställda, eller jobbar på timmar extra med denna typen av tjänst/jobb?...

      SYV-besökare: : Hejsan! Läs gärna svaren på frågorna som finns i "avdelningen: SYV": fragasyv.se/fragor?q=SYV - där finns det väldigt mycket bra info som besvarar diverse frågor om yrket SYV! Det finns också... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Linda

      Jobba som studievägledare?

      Jag är nyfiken på studievägledaryrket och vore tacksam om någon kunde dela med sig hur ni upplever och tänker kring arbetet som SYV. Vad är roligast? Vad är den största utmaningen? Vilka egenskaper har en bra SYV? Övriga tankar om arbetet som...

      Daniel: : Tack för dina frågor om mitt yrke - SYV! Roligt att du är nyfiken på mitt yrke!Du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på alla dem.Vad är roligast?- Jag... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      sandra

      Meritpoäng oavsett E betyget?

      Hej, så jag är ju nästan klar med mina studier i komvux, har runt 17 A (A i Eng 7 - 1, 0 meritpoäng) och fem B och två E i matematik. Jag fick bra betyg i Italienska 1 men italienska 2 går inte så bra för mig så jag tänkte välja...

      Julia: : Hej Sandra,jag vet inte vad "grundliga meritvärde" är... :) men även E betyg i en kurs som ger meritpoäng är mer värt än A i en lika stor kurs som inte ger meritpoäng. Det blir... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Lena

      Hur kan man som studievägledare veta allt?

      Hejsan, jag är studie- och yrkesvägledare som undrar hur är det möjligt att ge svar på frågorna om alla möjliga yrken och utbildningar. Jag får själv frågor om alla möjliga yrken och utbildningar och är ofta tvungen att svara att jag inte kan svara; och i bästa fall kan hänvisa någonstans, men...

      Anna: : Hej Lena,känner väl igen mig i din fråga!Vi får också frågorna om alla möjliga Yrken och Utbildningar... och vissa frågor finns det inga svar på att ge. Vi... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      J

      Psykolog eller Studie- och yrkesvägledare?

      • Hej! Bakgrund: tog studenten 2011, jobbat en del, läst lärarprogrammet 2015- 2019, med ett nuvarande studieuppehåll.
      • Nuläge: Tog studieuppehåll för att satsa på högskoleprovet. Jobbar på halvtid. Överväger mellan...

        Anna: : Hej J, jag tänker på studieekonomi... Studiemedel för eftergymnasiala studier kan man få i högst 6 år. Om du läste 4 år redan (som du uppger: på... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Rana

      Blir lärare inom ekonomi?

      Hej! Jag är en student som studerar min sista termin inom företagsekonomi programmet. Jag undrar om kan jag blir lärare inom samma ämne utan att behöva plugga en gång till? Alltså att plugga lite till för att bli lärare inom ekonomi? Hoppas att ni har förstått vad jag menade! Med vänliga...

      Mikael: : Hej Rana! För att bli behörig lärare behöver du ta ut Lärarexamen och ansöka om Lärarlegitimation. För att bli behörig lärare i Företagsekonomi, behöver du läsa... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga