Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'samhäll' (36 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      jagvetintevadjaggör

      Byta från restaurang till samhäll?

      Hej! Jag går i tvåan på restauranglinjen, och jag känner att jag är fruktansvärt fel ute. Jag mår sjukt dåligt i detta och vill verkligen inte jobba inom restaurang i framtiden. Jag trodde att detta var vad jag ville i nian, men det har helt...

      Milla : : Hej!Jag vill börja svara med att nämna möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på en av folkhögskolorna. Om du under året 2024 fyller 18 år, då är du inte för ung... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Maribel

      Ekonomi juridik eller samhäll juridik?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan ekonomi o samhäll juridik i gymnasiet. Är det stora skillnader mellan de? Är det lika mycket plugg på båda? Lär man sig mycket om företag i ekonomi juridik.? Är det något man lär sig mer i de...

      Milla : : Hej,EK/nationell inriktning Juridik inkluderar som obligatoriska bland annat alla de kurser som är inriktningskurser för inriktningen Juridik och det är obligatoriskt på alla gymnasieskolor;i SA... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Kan man ta både psykologi 2a och 2b?

      Hej, jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Nu har individuellt val kommit upp och förvirrar mig. Jag trodde att psykologi 2b var en extra kurs som man kunde ta efter psykologi 2a, men en del säger att det är samma kurs för olika linjer. Alltså att det är samma sak...

      Milla : : Hej,Du kan på skolverkets hemsida läsa om kurser i ämnet psykologi inom svensk gymnasieskola. Du kommer där att se att både kursen psykologi 2a och 2b bygger på kursen psykologi 1 (de har... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Hemlig

      Vad händer ifall jag får F i 3c när utbildningen kräver 2b?

      Går natur Sam , år 2 . Har ett f i kemi 1 och vet ej om jag kommer klara matte 3c , det jag vill ska vidare på kräver matte 2b . Skulle 3c förstöra eller ej spela roll , om jag ej klarar då det ändå är skillnad mellan B och C?

      SYV-besökare: : Hej Hemlig! :)för behörighet till högskola-universitet i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet; du måste därför få ut... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Annie

      200 poäng språk?

      Hej! Jag går samhällsprogrammet och mina lärare säger att jag måste ha 200 poäng i Moderna språk för att få en gymnasieexamen. Problemet är att jag inte fick godkänt i språk i ettan och numera läser ett nytt...

      Julia: : HejDet stämmer att påå SA ingår 200 p. moderna språk inom Programgemensamma ämnen, och med det är Obligatoriska. Kika gärna på Programplan för SA. Längst ner i programplanen ser du... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Maja

      Hur ska jag göra?

      Jag går i nian och ska välja program nästa termin. Jag är inne på samhäll, ekonomi och möjligtvis barn och fritid. Jag vill bli gymnasielärare i tyska och kanske i engelska. Jag har ingen aning om vilket av de programmen jag ska välja. Jag var hos vår SYV på skolan i november och då kom vi fram...

      Anna: : Hej Maja, om du i framtiden vill bli lärare i tyska och engelska, då kommer du behöva - för särskild behörighet - till språklärarutbildningen bland annat godkänt betyg i Tyska 3, som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Lilly

      Byta skola och linje i trean?

      Hej! Jag är en tjej som just påbörjat mitt tredje år på ekonomi programmet med inriktning juridik. Jag har försökt och velat byta skola sedan jag började i ettan, men varit osäker och det har inte riktigt blivit något av det. Men nu i...

      Mikael: : Hej Lilly, att komma in på en gymnasieskola på annat sätt än genom att konkurrera om plats i år1 med sina grundskolebetyg är ett Undantag och beviljas av rektorn på den mottagande skolan.... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Vad är skillnaden och vilken rekommenderar ni?

      Hej Jag undrar vad skillnaden är mellan personalvetarprogrammet och samhällsanalytiker både vad gäller jobb och utbildning? Super tacksam för svar då jag funderar på någon av dessa. Vilken skulle ni rekommendera?

      Milla : : Hej Linda; det vi vet om yrket Personalvetare berättar vi på framtid.se/yrke/personalvetare & längst ner i yrkespresentationen ser du "liknande yrken" - där varje yrkesnamn är en... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Nora

      Kan man läsa snabbare engelska och engelska alternativ i gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om man kan läsa snabbare engelska i gymnasiet? Alltså som att Natur och Teknik läser snabbmatte? Sen undrar jag också om det finns några gymnasium som har Samhäll-Beteende linjen på engelska i Stockholm? Tack på förhand!

      Julia: : Hej Nora, engelska läser man - på gymnasiet - oftast i "vanlig takt"; om man går på ett högskoleförberedande program, läser man Engelska 5 under... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Evelina

      Estet, barn och fritid eller Sam?

      Hej! Jag går i 8:an och har börjat tänka lite på gymnasieval. Jag vill jättegärna gå estet-musik på gymnasiet och jag har hört jättebra om skolan jag vill gå på. Musik är det jag brinner för och vill satsa på i livet men mina föräldrar tycker det är en dålig idé och vill att jag går samhäll...

      Anna: : Hej Evelina,du har ännu mycket gott om tid innan du behöver definitivt bestämma dig ang. gymnasieprogram. Det är dock mycket bra att du är ute i god tid. ***Jag tänker så här... Du... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      M

      Fick F i kärnämne, hur gör jag nu ?

      Hej, jag har nu slutat 1an men har fått F i svenska 1, matte 1b, samhällskunskap 1 och naturkunskap 1. kan jag börja i 2an om jag har så många F ? kan jag få gymnasieexamen och läsa de kurserna på komvux senare?

      Anna: : Hej M,det går tyvärr inte få ut Examensbevis med så många F betyg/poäng. Max F-poäng är 250. Du har redan fler än 250 F-poäng. Med för många F betyg på... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Student

      Vilken inriktning? Media eller beteende?

      Hej! Jag går i ettan och läser samhällsprogrammet och ska snart välja inriktning. Jag funderar mellan media och beteende, och undrar om mitt val kommer att påverka vad jag kan läsa på högskolan sedan? På media kommer jag till exempel inte att ha naturkunskap, är det en kurs som man måste ha läst...

      : : Hej Amanda,  Vad spännande att välja inriktning! Som svar på din fråga så beror det på om/vad du skulle vilja läsa vidare på högskola/universitet. Som du kanske... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Viola

      Kan man byta ifrån Sjöfart maskin till Samhäll?

      Kan man byta ifrån Sjöfart maskin till Samhäll Eller Naturbruk om det finns platser eller blir det svårt? Hej, jag går nu första terminen på Sjöfartmaskin och jag vill byta linje och skola, är det för sent? Jag vill INTE gå om ett år och är helt okej med att läsa ikapp kurser som jag kanske...

      Mikael: : Hej Viola, möjlighet att byta beror på 1. om ledig plats finns och 2. i så fall /om ledig plats finns/ - blir det Rektors beslut (det är rektor på den Mottagande skola som har... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      L

      Klarar jag naturlinjen?

      Hej! Jag ska börja gymnasiet till hösten och jag har inte riktigt bestämt vilken linje jag ska gå. Jag har två val som jag skulle vilja gå, samhäll och natur. Det lutar mest åt natur eftersom det är den bredaste linjen och jag skulle vilja lära mig lite mer om NO ämnena, men jag är orolig att...

      Melina: : Hej L! Det är svårt att veta, oftast är det bäst att välja efter intresse. Om det är NO-ämnena som du är intresserad av så kan absolut det vara ett program för dig. I annat fall... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga